Kandidatarbetets syfte är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv beskriva och analysera hur julfirande framställs i tre bilderböcker. Vi ville undersöka hur det svenska julfirandet framställs i bilderböcker med olika tidsmässiga fokus samt i relation till etnologiska studier inom ämnesområdet. De bilderböcker som valdes är: Petters och Lottas jul av Elsa Beskow, Julgröten av Sven Nordqvist samt Emilias jul av Anna Dunér och Kirsten Raagaard. Arbetets forskningsfrågor är: ?Hur framställs julfirandet i text och bild i bilderböckerna Petters och Lottas jul, Julgröten och Emilias jul, samt vilka diskurser kan identifieras??, ?Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre framställningarna?? och ?Hur förhåller sig diskurserna till etnologiska studier som belyser svenskt julfirande från slutet av 1800-talet fram till 2000-talet??.

Genom vår forskning ville vi ta reda på om, och i så fall hur den pågående deprofessionaliseringen av bildjournalistiken kan ha någon påverkan på den tekniska kvaliteten på bilderna som publiceras i Skånska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet Snällposten. Forskningen grundar sig i Gunnar Nygrens (2008b) teorier om professionalisering och deprofessionalisering. För att kunna få svar på våra frågeställningar genomfördes en metodutveckling ta fram ett systematiskt tillvägagångssätt som vi kunde använda för att dels analysera upphovsmakare och storlek på bilderna, men också kategorisera den tekniska kvaliteten på bilderna utifrån exponering, vitbalans och skärpa. Detta kompletterades med intervjuer med beslutsfattare på de båda tidningarna.I den kvantitativa undersökningen visade det sig att Skånska Dagbladets bilder till en högre grad var avvikande på någon eller flera av de punkter som undersöktes för att fastställa kvaliteten på bilderna. Den tekniska kvaliteten var också något som diskuterades i våra intervjuer.

The aim of this thesis is to examine the relationship between user education at high schools and the context in which it takes place. In order to accomplish this qualitative interviews have been executed with librarians at five Swedish high schools. The theoretical framework of this thesis is based on the sociocultural perspective and four approaches to user education developed by Olof Sundin. Based on the empirical material six themes have been identified. Each one represents a contextual factor which influences the user education.

My essay is an examination of the poet Mina Loy and two poems that are essential in her authorship, these poems also represents a thematic entrance to Loys life and literary concepts. On the basis of Gunnar Harding preface and translation of selected poems from the collection Lunar Baedeker, I have chosen to look further at the poems Lunar Baedeker and Songs to Joanne, poems that accommodate contexts of an esthetical and linguistic complexion.Using terminology from the philosopher Gilles Deleuze as method for analysis, enabling an examination which proceeds from the concepts of nomadism, deterritorialization and line of flight. In the consideration of Loys modernistic and woman ?becoming, a situational and relational context is introduced which includes references to feminism, cosmopolitism, futurism, modernism, Dadaism as well as to acquaintances of Gertrude Stein, Djuna Barnes, F.T. Marinetti and Isadora Duncan.

In a multicultural society such as Sweden opposition between different ethnical groups can be hard to avoid. In the educational arena there is legislation and there are guidelines that aim to avert any kind of xenophobia directed at individuals or groups. As teachers occupy the end point of the educational chain the execution of these guidelines is for the most part left up to them.This paper aims to study how teachers handle situations where xenophobia is present and if so how they work preemptively against it. It also takes a closer look into the notion of professionalism within the teacher force with the aim of trying to answer whether teachers reach the requirements of professionalism. To do so we apply Gunnar Berg?s definition of the term 'professionalism' together with other scholars' thoughts on the subject.

Kandidatarbetets syfte är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv beskriva och analysera hur julfirande framställs i tre bilderböcker. Vi ville undersöka hur det svenska julfirandet framställs i bilderböcker med olika tidsmässiga fokus samt i relation till etnologiska studier inom ämnesområdet. De bilderböcker som valdes är: Petters och Lottas jul av Elsa Beskow, Julgröten av Sven Nordqvist samt Emilias jul av Anna Dunér och Kirsten Raagaard. Arbetets forskningsfrågor är: ?Hur framställs julfirandet i text och bild i bilderböckerna Petters och Lottas jul, Julgröten och Emilias jul, samt vilka diskurser kan identifieras??, ?Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre framställningarna?? och ?Hur förhåller sig diskurserna till etnologiska studier som belyser svenskt julfirande från slutet av 1800-talet fram till 2000-talet??.

In the thesis we discuss South African teachers? conceptions of democracy in general and school democracy in particular. The essay is based on interviews with twelve teachers, working in South African high schools. We have asked questions concerning different views of democracy, such as what the term means to the teachers and how they define a democratic school. We take our stand in different theoretical approaches such as school being the ultimate link between a state and its people to make the citizens think and act democratically.

The functionalism started in southern Europe after world war one and got its breakthrough in Sweden with the Stockholm Exhibition in 1930. Poverty caused many people living in overcrowded conditions which the functionalists wanted to change by using less expensive materials and giving healthier living conditions to the people. The industrialization brought new materials and working methods which made this possible. The Swedish functional style is recognised by its light plaster facing and nearly horizontal roofs. Also the garden design of that time was influenced by the functionalistic ideas. The garden was now introduced as a pleasure garden for not only the rich but for everyone.

The purpose of this thesis is to investigate the functions of the public library for parents of infants and how they see the ideal library. The research questions are: How do parents of infants use the library and what are their experience of it? What opinions and wishes do parents of infants have regarding the library? How can library services be developed to better match the needs of the parents of infants? The theoretical approach is based on Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen?s model of the public library?s functions and the model of classification by Ellen-Merete Duvold and Gunnar Sæbø. To answer my research questions I have carried out three focus-group interviews with parents of infants. The study revealed that the public library functions as a cultural centre, a social centre, a knowledge centre and, to a certain extent, an information centre for the parents.

Syftet med denna studie är att identifiera hot, risker och konsekvenser kopplade till BYOD samt undersöka hur dessa kan lösas. BYOD är idag något som införs i allt större utsträckning hos olika företag världen över. Många är intresserade av alla möjligheter det kan frambringa, dock blundar allt för många för alla de olika hot och risker det samtidigt kan medföra. Utöver det tar vi i denna studie även upp hur man kan skriva en säkerhetspolicy kopplad till området BYOD. För att komma fram till våra slutsatser har vi förutom den teori vi samlat in fått hjälp av Jan-Olof Andersson en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter med att skapa en riskanalys och en arkitekturbild.

Syftet med uppsatsen är att studera om det uppstår ett gap mellan ett företags identitet/profil och konsumenternas image av företaget vid differentierandet av endast en butik ur mängden. Detta arbete är i huvudsak byggt på en fallstudie som fokuserat på fallet Åhléns. Forskningsrapporten har genomförts genom en analys av företagets identitet och eftersträvade profil samt en sammanställning av den insamlade empirin. Den insamlade empirin består av konsumentintervjuer som genomförts med en kvalitativ ansats. Respondenterna har delats in i två grupper, de som huvudsakligen handlar på Åhléns City butik samt de som handlar på övriga Åhléns butiker.

SammanfattningTitel:Hur agerar aktiebolag, i dagsläget, inför ett möjligt val av frivillig revision?Ämne/kurs: Företagsekonomi 61-90, inriktning externredovisningFörfattare: Sofia Lorentzon & Anna-Sara LööfHandledare:Sven-Olof Yrjö Collin.Nyckelord:revisionspliktens avskaffande, ekonomiförändring, relationsförändringBakgrund:I Mars 2010 beslutade regeringen om tre gränser, var ett företag måste uppfylla minst två för att få lov till att avskaffa sin revisor. Lagförslaget som än så länge ligger som en proposition säger att från och med den 1 november 2010 ska företagen få välja om de vill ha avskaffa sin revisor eller inte.Syfte:Vårt syfte är att förklara hur aktiebolagen agerar i dagsläget, inför ett möjligt val till frivillig revision.Empirisk metod:För att undersöka hur företagen agerar i dagsläget inför valet om frivillig revision har vi utfört en enkätundersökning.Slutsatser:Genom vår undersökning har vi kommit fram till att ju mer företag agerar mot att satsa på relationsförändring desto mer tenderar de att slopa sin revisor. De variabler som påverkar företagens relationsförändring är; storlek, bransch, kassalikviditet, lönsamhet, ägare och omgivningens åsikter..

Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. Arbetets art Examensarbete inom Lärarutbildningen 140 pAntal sidor 35+9Titel Utomhuspedagogik ? Kan man genom aktionsforskning förändra pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik?Författare Nina Altnäs och Jeanette Nilsson Handledare Pernilla Nilsson och Jan-Olof JohanssonExaminator Anders Nelson och Eva TwetmanSyfteSyftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik.MetodLitteraturen består av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-väsendets styrdokument. Metoden vi använde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spår i en 3-5:a i samma skola.

Parallellt med populärmusikens förändring med avseende på hur den låter (jämför exempelvis The Beatles på 1960-talet med Avicii på 2010-talet), så har även utbudet av verktyg för att skapa den expanderat. Kanske är det förstnämnda ? hur det låter ? ett resultat av den andra ? hur den görs ? men oavsett vilket så är dessa förändringar ett faktum. Vad som inte verkar ha förändrats dock är de yrkestitlar som använts och används. Med intervjuer och observationer av vad yrkesverksamma musikproducenter gör året 2013 är syftet att utveckla beskrivningar av musikproducentroller som kan användas i musikproduktionsutbildning.

Uppsatsens titel: Revisionsplikt i små företag ? en ekonomisk eller ideologisk fråga?Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poäng), HT 2006Författare: Anna Andersson och Charlotte NorlingHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinBakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ämnet är idag högst aktuellt och Svenskt Näringsliv har begärt att Justitiedepartementet ska utreda frågan.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrån bakomliggande faktorer i mikroföretaget.Metod: Vi inriktar oss på det positivistiska synsättet och använder oss av en deduktiv ansats. Utifrån en kvantitativ metod samlar vi via enkäter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka är beroende på attityden till revisionsplikten.Teoretiska perspektiv: För att skapa vår egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgångspunkter i uppsatsen.Slutsats: Vår slutsats av undersökningen är att vi kan se att företagen reagerar starkare på nyttan/kostnaden än på revisionsplikt.