Detta examensarbete, pÄ uppdrag av Swedbank och med handledning frÄn enheten för Industriell ekologi pÄ KTH, jÀmför kort- och kontantbetalningssystemet i Sverige ur ett miljöperspektiv. Studien görs som en jÀmförande livscykelanalys mellan de bÀgge systemen. Resultaten frÄn studien Àr endast relativa och inte absoluta. Det gÄr dÀrför inte att sÀga nÄgot om kort- eller kontantbetalningssystemets absoluta miljöpÄverkan utan endast skillnader i miljöpÄverkan systemen emellan.Livscykelanalysen har genomförts i enighet med rÄdande ISO-standard (14040:2006, 14044:2006) och har granskats av Lars-Gunnar Lindfors, forskningsdirektör pÄ IVL Svenska Miljöinstitutet.För att rÀttvist kunna jÀmföra de bÀgge betalsystemen har den funktionella enhet en transaktion valts. En transaktion med kontanter som betalningsmedel jÀmförs alltsÄ med en transaktion med bankkort.

Denna studie undersöker temat ?hembygden? i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig pÄ en kombination av hermeneutisk tematik och ett biografiskt material, för att pÄ sÄ viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken hÀrleds ur avsnittet kallat?Mallarmés poetiska universum?, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker frÄndenna pÄ vissa punkter.

ABSTRACTD Level Essay in Political Science, Autumn Semester 2008 by Mattias Andersson. Tutor: Alf Sundin. ?The Swedish Centre Party and Nuclear Power. A Study of Change in a Political Party?The aim of this essay is to examine the policy of the Swedish Centre Party on nuclear power.

AbstractMaster thesis in Business Administration, School of Business and Economics at Linneaus UniversityAuthors: Patrik Larsson and Pontus GislénSupervisor: HÄkan LockingExaminer: Sven-Olof CollinTitle: The index effect- a study on Nasdaq OMXS30 and OMXH25Introduction: A significant part of the financial literature is based on the Efficient Market Hypothesis which assumes that prices in the market reflects all available information. Anomalies, such as the index effect, indicate weaknesses in this theory as it has been proved that it is possible to outperform the market using public information. Hence, the index effect can be linked to market efficiency which makes it interesting to study from a theoretical perspective. The mapping of the index effect is also interesting from a practical perspective, as it leads to a better understanding of whether investors and firms should take this anomaly into account.Problem: Is there an index effect, how does it behave and what can explain this effect?Purpose: The aim of this study is to investigate the index effect.

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prÀgel, ett arv sprunget ur hur talares karaktÀr framhölls i rÀttegÄngar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och anvÀndningsomrÄden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begrÀnsas av den uppfattning av ethos bestÄndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och vÀlvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan anvÀnda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det Àmbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets vÀrderingar och traditioner. Alla dessa Àr faktorer som en politiker ofta anvÀnder sig av för att inge förtroende för sig sjÀlv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen frÄn Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper pÄ begreppet ethos, vilka sedan appliceras pÄ den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

I den hÀr uppsatsen undersöks en gÄrd i Ljusdalsbygden i HÀlsingland som kallas UtigÄrden. PÄ gÄrden finns idag en byggnad som kallas mangelstugan dÀr mÄleri och tapeter frÄn 1806-1807 finns bevarat. FrÄgestÀllningen Àr nÀr, hur och varför den inreddes samt vem eller vilka som kan ha utfört arbetet. Syftet Àr att frÄngÄ generella förklaringar, lÀgga ett mer individuellt perspektiv pÄ en interiör och pÄ sÄ vis ge den ett mervÀrde. Arkivariska kÀllor och litteratur tolkas tillsammans med den fysiska byggnadens interiör för att i viss mÄn kartlÀgga den sociala och ekonomiska kontexten som omgav interiören.

SammanfattningTitel Kvinnliga karriÀrstrategier i revisionsbranschen Datum 2012-05-31?Författare Besarta Hulaj & Daniel Nilsson Handledare Sven-Olof Yrjö CollinUtbildning Civilekonomprogrammet - redovisning?Kurs 4FE03E Examensarbete Redovisning ? Civilekonomuppsats 30 hp?Inledning Revisionsbranschen har traditionellt sett varit ett manligt yrke, dÀr normen har varit mannen. Trots att rekryteringen av kvinnor och mÀn till revisionsbyrÄerna Àr lika stor Àr det fortfarande mÀnnen som bara nÄgra Är efter intrÀde nÄr högre positioner och har högre löner Àn sina kvinnliga kollegor. Ett problem som identifierats i dagens byrÄer Àr att kvinnor som inte fÄr ett erkÀnnande frÄn byrÄn uttrycker att de vill lÀmna professionsyrket. Finns det dÄ nÄgot beteende som kvinnor kan ta till sig för att förbÀttra sina möjligheter till en mer framgÄngsrik karriÀr i revisionsbranschen??Problemformulering Kan vi identifiera kvinnliga karriÀrstrategier i revisionsbranschen som pÄverkar certifieringstiden? Kan de kvinnliga revisorernas karriÀrsmÄl och deras demografiska situation förklara valet av karriÀrstrategi och certifieringstid??Syfte Syftet med denna studie Àr att identifiera kvinnliga karriÀrstrategier som pÄverkar certifieringstiden.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013Författare: Marie Bertilsson och Elin PeterssonHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinExaminator: Anna StafsuddTitel: Internrevisorernas mandatBakgrund: Internrevision Àr en oberoende och objektiv försÀkrans- och konsultaktivitet vilken utformas för att tillföra organisationer vÀrde. Historiskt sett har internrevisionen legat i externrevisionens skugga och det var inte förrÀn 1941 som internrevisionen fick sitt stora genomslag. PÄ grund av bland annat 2000-talets skandaler och globala finanskriser har bolagsstyrning fÄtt en mer framtrÀdande roll. Skandalerna resulterade i att SOX infördes vilket gav internrevisionen en stor betydelsefull roll i dagens bolagsstyrning. För att förstÄ vilken roll internrevision har i organisationer Àr det viktigt att undersöka deras mandat dÄ det Àr mandatet som sÀtter ramarna för internrevisorns uppdrag.

Denna C-uppsats undersöker den svenska journalistkÄrens brist pÄ mÄngfald. Den forskningsmetod som anvÀnds Àr kvalitativ. I arbetet genomförs en fallstudie av en redaktion dÀr samtliga reportrar och Àven chefredaktören samt Vd:n för Direktpress Stockholm intervjuas. Teorin bygger pÄ forskning om mÄngfald inom journalistiken och utgÄr bland annat ifrÄn teoretiska ramverk utvecklade av samtida medieforskare sÄsom Gunilla Hultén, Gunnar Nygren och Kent Asp. Den kvalitativa metoden inbegriper semistrukturerade intervjuer enligt Steinar Kvales och Svend Brinkmanns etablerade mall.

HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.

Civilekonomuppsats i fo?retagsekonomi: controller och redovisning. Ekonomiho?gskolan vid Linne?universitetet, 2012.Titel: Familjefo?retags CSR arbete ? en underva?rderad fo?reteelse? Datum: 2012-05-29Fo?rfattare: Emma Lagerquist och Josefine Olofsson Handledare: Sven-Olof Yrjo? Collin och Jenny AhlbergInledning: CSR har blivit ett omtalat a?mne kring forskning och fra?mst kring sto?rre bo?rsnoterade fo?retag. Sma? och medelstora fo?retags relation till CSR har a?ven fa?tt en allt sto?rre del i forskningen, da?remot har inte familjefo?retags CSR arbete fa?tt lika stor del.

Författare: Ellinore Johansson och Rickard SundqvistHandledare: Anna StafsuddExaminator: Sven-Olof Yrjö CollinTitel: Belöningssystem ? En studie kring finansiella rÄdgivareBakgrund och problem: Idag ökar behovet av finansiella rÄdgivare, allteftersom de finansi-ella instrumenten pÄ marknaden blir allt mer komplexa och svÄrare för kunderna att förstÄ. DÄ rÄdgivarna har mer kunskap och erfarenhet av investeringar kommer kunden lita pÄ sin rÄdgi-vare som dÀrigenom besitter en maktposition eftersom rÄdgivarens rekommendation kan komma att pÄverka kunden och hens ekonomi i hög grad. PÄ grund av denna maktposition finns lagar samt Finansinspektionens föreskrifter som reglerar hur rÄdgivarens rÄdgivning ska gÄ till. Trots detta finns det brister i rÄdgivarnas rutiner mot kunden.De belöningssystem som rÄdgivaren blir kompenserad efter kan vara avgörande för om rÄdgi-varen kommer att Àgna sig Ät försÀljning eller inte.

HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.

?Development of Norway spruce, Douglas fir beech and Scots pine with a larch shelter wood? is a report written by Per-Olof Magnusson. The thesis is a compulsory part of forest engineer program at ?SkogsmÀstarskolan?, SLU, Skinnskatteberg, Sweden. The purpose of this report is to describe and evaluate an experiment with hybrid larch (Larix x eurolepis) as shelter wood, and different tree species growth and survival depending on the density of the shelter wood. The experiment is conducted by southern Swedish forest research centre, faculty of forestry, SLU in Alnarp. The hybrid larch ought to be an interesting alternative to birch (Betula sp.) as shelterwood on suitable sites in southern Sweden.

Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert HÄkanssonHandledare:  Professor Sven-Olof Yrjö CollinExaminator:  Christopher von KochTitel: Vad förklarar revisionskvalitet? ? En studie om revisorns benÀgenhet att ge en going concern-varning.Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare Är fÄtt ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som lÄg dÄ ett bolag som gÄtt i konkurs inte fÄtt en varning om fortsatt drift i föregÄende revisionsberÀttelse.