Detta arbete har undersökt pedagogisk dokumentation och har fokuserat på reflektion, då det är en del av vad som gör att dokumentationen blir pedagogisk. Syftet var att undersöka hur reflektion kunde gå till. Arbetet har utgått från ett posthumanistiskt perspektiv, vilket innebar att det inte enbart fokuserade på vad barnen gjorde och sa, utan även tingen omkring barnen. Tingen sågs som medkonstruktörer av kunskap, som barnen samhandlade med. Som metod användes videoobservationer, som användes för att samla material vid fem olika tillfällen.

Mitt arbete handlar om vad som har uppstått medan jag väntat på att jag ska komma på vad jag ska göra i examensarbete. I förlängning en liten hyllning till allt det där som blir medan vi väntar på "de stora tingen"..

Jag har valt att studera etnologi vid Lunds universitet med sikte på en karriär inom museivärlden. Grundutbildningen i etnologi kan därför bidra med en mängd användbara teoretiska redskap och en god inblick i mänskliga kulturmönster och livsvärldar. Genom tidigare studier i museologi samt yrkespraktik vid Malmö Museer har jag dock upptäckt att arbetsuppgifterna på ett museum även kräver konkret kunskap om föremålens betydelser och hur man kan använda sig av dem i scenografiskt och pedagogiskt syfte. En möjlighet till fördjupning i den etnologiska föremålsforskningen, genom en förändrad kursplan eller möjligheten att välja en tilläggskurs, skulle alltså vara till stor värde för oss studenter som siktar på en museal karriär.För att få reda på vilka etnologiska kunskaper som kan komma till användning på ett museum har jag, med relevant litteratur som utgångspunkt, undersökt vad som definierar ett museum samt hur dagens museer arbetar. Genom intervjuer har jag sedan bildat mig en uppfattning om vilka kunskaper som verkligen krävs av de anställda för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra sina arbetsuppgifter.

Detta är ett examensarbete med narrativ ansats vilken bygger på en självbiografi där en sjuksköterska beskriver sin upplevelse av att vara patient och en bok där fem sjuksköterskor blivit intervjuade om sina upplevelser av att vara patienter. Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur sjuksköterskan upplever det att vara patient. För att kunna förstå sjuksköterskans syn och upplevelser beskrivs i avsnittet bakgrund begreppen förförståelse, caritas och caring samt en redogörelse för vad sjuksköterskans profession innebär. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier vilka presenteras i resultatet. De är följande: Upplevelsen av bemötandet, Det vårdande mötet, Erfarenheter av kommunikation och Att känna sig särbehandlad.

I uppsatsen behandlar jag frågan: Vilka verktyg främjar en enkel väg till berättande med tekniken animation?Jag ifrågasätter idén om att man bör veta vad man ska berätta och hur historien ska vara konstruerad, innan man börjar berätta. I stället vill jag visa att förmågan till berättande finns inom oss alla, och jag vill i detta arbete prova en metod för att låta berättandet byggas upp i interaktion mellan ting, rum och människor. Mitt didaktiska syfte är att utarbeta ett pedagogiskt tänkande kring hur jag kan handleda elever till ett aktivt och kreativt skapande av berättelser genom animation.Detta har jag undersökt på två sätt. I den första undersökningen skriver jag om och analyserar mitt arbete som handledare i animation med särskoleelever på Utbildningsradions medieverkstad (UR) Pedagogiskt forum.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur barn och pedagoger upplever lek och lärande i förskolan. Anses lek och lärande höra ihop eller är de två tingen helt skilda ifrån varandra? Utifrån en kvalitativ undersökning har vi studerat barns och pedagogers uppfattning av lek och lärande. Studien visar på att pedagoger tydligt ser en koppling mellan lek och lärande, men även en upplevelse av att det förekommer en skillnad mellan lek och lärande, där barn leker för skojs skull och övar för ett lärande. Pedagogerna lägger stor vikt på lärandet i leken och namnger några av de företeelser barn utvecklar, bland annat samspel, konflikthantering, språk, social kompetens samt turtagning. Likaså är barnen medvetna om att de lär sig i leken, dock har de en omedvetenhet om vilket lärande som sker.

Denna uppsats behandlar ett populärt sätt att bruka historia på. Den riktar sig mot samlare av historiska ting och hur de aktiverar en historiekultur. Uppsatsen belyser interaktionen mellan människa och ting. Med utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv påvisar resultatet att en människa - ting - människa relation kan utvecklas i takt med att samlandet gör det. Samlandet följer också ett visst mönster och är av en processartad form som rör sig från ett naivt och lekfullt samlande mot en allt större systematik allteftersom samlandet utvecklas.

Vad är materialitet? Denna fråga i kombination med den förhistoriska individen, är något av en utgångspunkt för uppsatsarbetet; materialitetsbegreppet och människans syn på tingen som omgav henne. För en vidare finslipning av syftet med just min uppsats, är det att se hur man uppfattat glas under romersk järnålder i Sydskandinavien. Finns det möjligen skillnader i den geografiska spridningen av glaset, sett ur en estetisk synvinkel?Det teoretiska avsnittet grundar sig på den dialogiska teorin i egenskap av kommunikationsteori ? d.v.s.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lagen om introduktionsersättning ger möjligheter till ökat självbestämmande och därmed en ökad grad av empowerment för den enskilde flyk-tingen, sett ur ett socialarbetarperspektiv. Uppsatsen börjar med en beskrivning det arbete som legat till grund för lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänning-ar. Här redovisas även definitionen av vem som ses som en flykting och några korta bestånds-delar i Svensk flyktingpolitik. Uppsatsens teoridel behandlar begreppen empowerment och paternalism där vi urskiljer självbestämmande som ett enskilt begrepp. Resultaten bygger på intervjuer med yrkesverksamma inom tre olika kommuners flyktingverksamhet.

Den ungdomliga hiphopkulturen finns idag överallt och används för att sälja allt från produkter till politiska budskap. Hiphopkulturen har sin utgångspunkt i USA och afroamerikanernas verklighet, men den finns som ett konstnärligt och politiskt uttryck i hela världen, inklusive Sverige.Trots att hiphopkulturen är en väldigt praktiskt orienterad rörelse bestående av olika uttryck (musiken, dansen, målandet osv.) finns det lite forskning som behandlar det praktiska. Därför tittar denna studie, som har en fenomenologisk utgångspunkt, närmare på hur ett band gör hiphopmusik. Hur går de tillväga för att skapa musik? Hur ser relationen till de materiella tingen ut? Vilka verktyg används i skapandet? Då färdighet och skicklighet spelar en nyckelroll i denna process försöker studien att beskriva vad som krävs för att utveckla en färdighet och bli skicklig.I det sista kapitlet förs en diskussion kring kunskapens roll inom hiphopkulturen, autenticitet samt vikten av att inte definiera sin musik.

Målet med detta arbete är att undersöka på vilken typ av föremål som de förstarunorna ristades, i vilken arkeologisk kontext som de har hittats, varruninskriptionen suttit på föremålen. Jag hade också som målsättning att tareda på vilka tolkningar som gjorts till dessa och vilka behov som kan ha legat bakom skapandet och användandet av runorna, varför det skedde just vid den tidpunkten och vilka personer som kan ha ägt runmärkta ting. Periodmässigt begränsade jag arbetet till ungefär de första fyra hundra åren av vår tideräkning med inriktning på romersk järnålder och inom Skandinavien. Information och intryck om aktuella fynd skaffade jag genom publicerad litteratur, några få Internetsidor och besök på Lunds historiska museum och Nationalmuseum i Köpenhamn. Eftersom runstenar är svåra att datera valde jag att inte alls ta med några sådana.

ABSTRACTThe aim of this essay is to analyze and discuss the razors? and tweezers? roles and dualism between them in the Nordic Bronze Age societies. This paper is an attempt to investigate what these little things can tell us about the people that were buried with them. For this purpose I have examined material of burial that consist of finds of razors respective tweezers and their connection with artefacts in the graves. I have done a comparative and contextual study together using quantitative and qualitative methods to investigate their roles and dualism.

Hur vi ordnar information påverkar hur vi serpå världen, och våra världsbilder påverkar isin tur hur vi väljer att ordna information. Det,tillsammans med frågorna om man kan hanterainformation utan att ordna den, och om mankan leva i en ständig omformulering av sinvärldsuppfattning, var utgångspunkten för dethär arbetet. Under processens fortskridandehar fokus mer och mer hamnat på människansmeningsskapande förmåga.Genom alltsammans löper broderiet.Jag har länge varit intresserad av hur vi förstårvärlden och vilka strategier vi har för att göravår verklighet begriplig. Vad vi väljer att se ochvad vi väljer att tro på. Vilka berättelser vi sersom sanna och vilka som är just berättelser.Ett nyhetsinslag, en vetenskaplig artikel elleren karta tilldelar vi hög trovärdighet.

Arbetet behandlar frågeställningen: Kan man genom att studera klassresenärens värderingar till heminredning få syn på den kulturella resa som klassresenärens livshistoria präglas av, och vad kan tänkas påverkar deras estetiska preferenser?Syftet med undersökningen är främst att synliggöra klassresenärens unika situation, ett slags mellanrum mellan klasserna, mellan kulturer. Detta görs genom att undersöka hur mening skapas i förhållandet mellan inredningsobjekt, individen och dess kontext.De centrala begreppen i undersökningen är klassresenär, smak och kulturellt kapital. Undersökningens didaktiska syfte är att framhäva den demokratiska vikten av att låta människors röster göra sig hörda i så många olika situationer som möjligt, oavsett klass, kön eller etnicitet.Undersökningen visar också på den pedagogiska möjlighet som finns i att låta varje enskild individ få utgå ifrån sin egen komplexa livsberättelse i syfte att nå kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer, med bilder av inredningsobjekt som stöd, undersöks två informanters livshistoria som har det gemensamt att de präglas av en klassresa via akademiska studier.Genom kopplingar till litteratur och den egna erfarenheten framkommer faktorer som kan tänkas påverka klassresenärens estetiska preferenser.

Jag har tänkt analysera och presentera de olika skillnaderna eller tolkningarna som finns inom shi'a och sunni islam. Anledningen till att jag valde att koncentrera mig på shi'a-och sunniislam är för att jag alltid har varit intresserad av de historiska skillnaderna och för hur de kom till och vad som var orsaken till dess uppkomst. Jag har alltså alltid varit intresserad av islams tidiga historia och de händelser som inträffade efter profetens död. I denna uppsats kommer jag endast att ta upp tre olika ämnen och belysa dom från shiitisk och sunnitisk synvinkel med deras egna källor.De ämnen som jag tänker behandla och ta upp beskrivs som "Korruption i Quran", traditionen om "De Två Dyrbara Tingen" och "De Tolv Ställföreträdarna". Jag kommer att beskriva olika arabiska termer som är viktiga att nämna och som kommer att dyka upp i uppsatsen samt moderna konflikter mellan dessa riktningar.Shi'a- sunni- islam har varit aktuellt i internationell media lite till och från enda sen den islamiska revolutionen i Iran och fram till dagens ockupation av Afghanistan och Iraq samt nyligen med de hånande, kränkande och mycket provocerande teckningarna av muslimernas siste profet, Muhammad1 som satt igång en explosion av undertryckt vrede i den muslimska världen gentemot västerländska länder som exempelvis England, Frankrike, Tyskland och USA.