Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka i vilken mån behandlingshem, som utger sig för att arbeta miljöterapeutiskt, utformar samt använder sig av den fysiska miljön i enlighet med miljöterapeutiska ideal. Vi vill undersöka vilken vikt behandlingspersonal och institutionsledning lägger vid den fysiska miljön på behandlingshem för ungdomar. Frågeställningarna lyder: ? Utifrån vilka medvetna strategier arbetar man med den fysiska miljön på behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning? Hur arbetar man för att utforma samt utveckla den fysiska miljön? På vilket sätt resonerar behandlingspersonal samt institutionsledning angående hur den fysiska miljön ser ut i dagsläget? I vilken utsträckning är behandlingspersonal involverad i omsorgen av den fysiska miljön på behandlingshemmen?? Vilken konkret betydelse anser personal på miljöterapeutiska behandlingshem att den fysiska miljön har för ungdomarnas behandlingsprocess? ? På vilket sätt får ungdomarna medverka i utformningen av den fysiska miljön på behandlingshemmen? Hur upplever ungdomarna den fysiska miljön på avdelningen?Undersökningen är en kvalitativ fallstudie som bygger på en Gruppintervju med sex ungdomar samt sex individuella semistrukturerade intervjuer med institutionschefer samt behandlingsassistenter från tre olika behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning för LVU-placerade ungdomar. I analysen jämförs institutionernas arbete med och utformning av den fysiska miljön med den idealtypiska miljöterapin angående detta ämne.

Sammanfattning En fältstudie genomförd av samma författare som till denna studie, med syfte att kartlägga de olika politiska partierna som representeras i Karlskrona kommuns kommunfullmäktige var början till denna uppsats. Det var i den det uppmärksammades att Centerkvinnorna har en hög mötesfrekvens och inte samma fallande medlemsutveckling som Centerpartiet. De flesta är medvetna om att det politiska engagemanget bland samhällsmedborgarna minskar. Vi fick en känsla av detta inte stämde med Centerkvinnorna och blev därför intresserade av vad det var som fick dem engagerade. Syftet med studien är att utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv öka förståelsen för hur vardagsverkligheten konstrueras, hur den påverkar handlandet och skapar mening för fem Centerkvinnor.

Kommunikation förutsätter att vi har förmågan att förmedla ett budskap och förmågan att uppfatta ett budskap från andra och därmed får språket en stor betydelse för utveckling och lärande i skolan. Barn med språkstörning har svårt att göra sig förstådda via språklig kommunikation och på motsvarande sätt har de svårt att förstå. I tidigare studier görs jämförelser mellan olika förskolor och specialförskolor för barn med språkstörning. Denna studie fokuserar på skoltid för barn med språkstörning.Syftet med studien är att beskriva några stödpersoners syn på faktorer som styr placering av barn med språkstörning i olika undervisningsformer. Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer.

Sammanfattning En fältstudie genomförd av samma författare som till denna studie, med syfte att kartlägga de olika politiska partierna som representeras i Karlskrona kommuns kommunfullmäktige var början till denna uppsats. Det var i den det uppmärksammades att Centerkvinnorna har en hög mötesfrekvens och inte samma fallande medlemsutveckling som Centerpartiet. De flesta är medvetna om att det politiska engagemanget bland samhällsmedborgarna minskar. Vi fick en känsla av detta inte stämde med Centerkvinnorna och blev därför intresserade av vad det var som fick dem engagerade. Syftet med studien är att utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv öka förståelsen för hur vardagsverkligheten konstrueras, hur den påverkar handlandet och skapar mening för fem Centerkvinnor. Studien har utförts med en kvalitativ ansats och grunden till uppsatsen bygger på en Gruppintervju med fem Centerkvinnor.

Med rörelsefrihet skapas förutsättningar för ett hälsosamt och aktivt liv för barn. Med chans att påverka och att uttrycka sin mening skapas förutsättningar för ett socialt hållbart liv. Detta är essensen i bakgrunden till varför jag anser att det är viktigt att främja rörelsefrihet utmed skolvägar samt främja en utveckling av att ta hänsyn till barns perspektiv i planeringsprocesser. I kandidatexamensarbetet kommer undersökas vad som främjar eller motverkar rörelsefrihet för barn i stadsmiljöer samt hur barn kan vara potentiella experter i studier. Kandidatexamensarbetet är en vetenskaplig uppsats baserad på litteraturstudier, en föreläsning på Malmö högskola samt en fallstudie på Monbijouskolan i centrala Malmö. Ett hermeneutiskt förhållningssätt har använts under arbetets gång och fallstudien är genomförd ur ett barns perspektiv. Fallstudien berör skolvägar i centrala Malmö, till Monbijouskolan och har genomförts i en tredjeklass genom tre delundersökningar; skriftliga frågor, teckningar och en Gruppintervju med en fokusgrupp. Närmiljön är viktig för socialisation, hälsa och utveckling hos barn. Tillgängligheten till närmiljön är dock ofta begränsad på grund av framförallt trafik, rörelsefriheten är därför begränsad för många barn exempelvis längs skolvägar. Föräldrar med ansvar för sina barn är de som kan påverka barnets rörelsefrihet i första hand. Trafikmiljöstress är ett hinder för att föräldrar ska främja rörelsefriheten för barn. Åtgärder i den fysiska miljön såsom; hastighetsdämpande åtgärder, god sikt, avgränsande åtgärder, underlätta för genvägar, främja praktiska lösningar samt undvika trafikmiljöstress kan främja barns rörelsefrihet samt minska trafikmiljöstressen hos både föräldrar och barn. Monbijouskolan i Malmö ligger centralt i Malmö och har hårt trafikerade gator kring sig. En klass på skolan berättade om sina erfarenheter av sin skolväg skriftligt, bildligt och muntligt och kommenterade då såväl trafik som händelser och ting utmed vägen. Barnen utgjorde en god källa till information om närmiljön kring skolan. Mycket tack vare att tre olika insamlingsmetoder användes kunde bilden av barnens skolväg bli mer nyanserad. Det är viktigt att argumentera för såväl att barn ska ha tillgång till en god skolväg men också för varför barnen ska få ge uttryck till sin syn på skolvägens brister och vinster..

Bakgrund: Den kraftiga decentraliseringen och strävan efter att åstadkomma ?plattare?organisationer i samhället återspeglas i personalarbetet, personalfunktioneni de decentraliserade organisationerna har fått ändrade arbetsuppgifter.Deras främsta uppgifter är att utföra strategiska uppgifter, konsultativauppgifter samt serviceuppgifter (Akademikerförbundet SSR, 1993).Personalavdelningar skall idag ge chefer och medarbetare råd, stöd ochservice i deras arbete genom att arbeta med företagets personalstrategiersamt vara delaktiga i chefernas fortlöpande ledningsarbete (Hällsten, 2003).Trots att det förs en diskussion inom yrkeskåren samt att litteratur inomämnet tydligt vittnar om att det är stöd till linjechefer som ärpersonalavdelningens främsta syfte, är vår uppfattning att det är svårt attdefiniera stödfunktionens uppgifter, vilket ledde oss till att undersöka vilkabehov och förväntningar som finns på en personalavdelning.Syfte: Vårt syfte är att försöka förstå personalavdelningen som en funktion genomatt studera förväntningar och behov kring personalarbetet. Vi har som avsiktatt undersöka de attityder som finns gentemot personalavdelningen somfunktion. För att avgränsa vårt syfte har vi valt att fokusera på två parter;PA-konsulter och linjechefer, utifrån tre teman; stöd, kompetens samtkommunikation.Metod: Med en kvalitativ ansats i undersökningen har vi utfört sju individuellaintervjuer samt en Gruppintervju.Huvudresultat: Personalavdelningens främsta uppgift är att fungera som en stödfunktion tilllinjecheferna. Linjecheferna menar att PA-konsulterna främst ska fungerasom en administrativ stödfunktion, medan en PA-konsult uttrycker attpersonalavdelningen strävar efter att arbeta mer som en strategisk funktionLinjecheferna förväntar sig att PA-konsulterna ska ha en bred kompetensinom personalfrågor, samtidigt som de efterfrågar kompetens i specialfallnär det gäller personalfrågor.

Maria Kungsman: Rockrebeller. En kvalitativ studie av ett musikprojekts betydelse för fyra unga tjejers socialisation till att utöva rockmusik. Uppsala: Musikvetenskap vt 2004 60 p.Syftet med studien är att visa i vilka avseenden ett lokalt musikprojekt som riktar sig till unga tjejer kan tänkas underlätta och stödja unga kvinnors socialisation och initiativ till att spela rockmusik. Undersökningen innehåller ett antal kärnfrågor. En av dessa berör varför projektets kvinnliga deltagare har anslutit sig till projektet samt på vilka sätt verksamheten har hjälpt dem.

Syfte: Studiens syfte är att belysa vilken betydelse fortbildningen ?Matematiklyftet, modul problemlösning? har på ett arbetslags uppfattningar om problemlösning och vilken kompetens lärarna utvecklar för att i undervisningen kunna stödja alla elevers utveckling och lärande i matematik genom problemlösning, och med fokus på elever i matematiksvårigheter. Syftet är även att belysa hur lärarna utvecklar sin kompetens och att identifiera vilka faktorer som påverkar lärarna under kompetensutvecklingen. Teori: Formuleringen av forskningsfrågor och analys av resultatet utgår från en sociokulturell och socialkonstruktivistisk ansats då kollegialt lärande varit grunden för studien. Programteorin har använts som grund för att tolka de faktorer som påverkar lärarna under fortbildningen.Metod: Fallstudiemetoden inspirerad av etnografi, har använts för att besvara studiens syfte.

Det här arbetet handlar om flow och hur begreppet samverkar med olika aktiviteter i våra liv. Bakgrunden till flow förklaras inledningsvis i kapitlet om teoretisk bakgrund och sätts senare i relation till inre förändring, socialt samspel, fysisk aktivitet, kommunikation, samt pedagogik. Syftet med arbetet är att ge svar på hur flow kan användas i undervisning. Som metod för datainsamling har jag gjort en Gruppintervju med fyra lärare aktiva vid Musikhögskolan i Malmö. Gruppintervjun fungerade som ett vardagligt samtal mellan fyra personer och resultatkapitlet är sammanställt i sex rubriker: Introduktion; Personernas uppfattning om flow; Vägar till flow och hinder på vägen; Gruppflow; Flow, kvalitet och kommunikation; samt flow och undervisning.

Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa och skriva. Vi fick båda ett stort intresse för elevers läs- och skrivutveckling efter att ha gått kursen Barns skriftspråksutveckling 1 i termin 5 på Högskolan Väst. Under utbildningens gång har det betonats att vi måste ha kunskap och förståelse för dagens mångkultur. Vi kände att vi ville fördjupa oss i dessa två ämnen. Vi fann en mångkulturell skola där man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebär att man börjar med att skriva på datorn innan man börjar med handskrivning.

SyfteSyftet med studien var att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-bete mot entreprenöriellt lärande. Det som studerats är hur entreprenöriellt lärande är initierat och implementerat på skolan, vad som kännetecknar entreprenöriellt lärande samt hur special-lärare, pedagoger och elever uppfattar det förändrade arbetssättet. I studien ställdes också frå-gan om det finns något som tyder på att entreprenöriellt lärande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmråden där litteratur belyses är skolutveckling, lärande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lärande samt litteratur kring elever i behov av särskilt stöd innefattande litteratur om den dolda läroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen är etnografiskt inspirerad och de metoder som använts är en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallärare, en Gruppintervju med representanter från skolan arbets-lag, samt två veckors deltagande observation. Empirin består av två bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar från observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument såsom bedömningsmatris, riskanalys, tjänstefördelning, utvärderingar och ett elev-schema.

Bakgrund och problemdiskussion: Affärsstrategier syftar till hur företag skapar värde för kunden och differentierar sig från konkurrenterna på marknaden. Som ett led att göra organisationen medveten om strategin krävs en god implementering och ett förverkligande av strategin. Implementeringen blir ofta graven för strategier och den största utmaningen för företag är inte att formulera strategin, utan att förverkliga den. Controllerns huvudsakliga uppgift har länge varit att skaffa finansiell infromation som ligger till grund för beslutsfattande. Dock har forskning på senare år visat att rollen som controller i kommersiella organisationer är under förändring och att den kan komma att få en större betydelse för förverkligande av strategier i organisationer.

Jag avser i den här studien undersöka och diskutera hur man kan stimulera personer med hörselskada att utveckla ett framgångsrikt sätt att kommunicera med sin omgivning. Jag har studerat studenter med hörselskada som i en handledarutbildning använt sig av Berg & Borgs fyrfältsmodell, som beskriver förhållningssättet hos människor med hörselskada i olika kommunikationssituationer med sin omgivning. Genom att placera motpolerna agera ? reagera respektive offensivt ? defensivt i ett fyrfältsdiagram kan den hörselskadade själv analysera sitt eget agerande.  De strategier, redskap och processer som används av människor med hörselskador för att hantera kommunikationen har jag valt ett samlingsnamn för - hörselskadepraktikens område. Syftet med studien är att undersöka och diskutera om Berg & Borgs fyrfältsmodell kan användas som modell i handledarutbildningen för att stimulera till reflektion och medvetandegöra tyst kunskap inom hörselskadepraktikens område. Jag ska också undersöka och diskutera om deltagarna utvecklar ett handledarpedagogiskt förhållningssätt gentemot sin omgivning.

Syftet för detta examensarbete var att utreda hur elever förhåller sig till läxhjälp på Internet i form av inspelade matematiklektioner på video. Samtidigt var syftet att utreda fördelarna och nackdelarna med denna teknik samt vad som krävs av en lärare för att använda sig av detta arbetssätt.Den empiriska delen av arbetet gick ut på att jag spelade in sju olika matematiklektioner på cirka fem minuter vardera där teorigenomgångar varvades med lösta uppgifter. Jag lade sedan ut dessa filmer på en hemsida och informerade om den vid tre olika matematiklektioner. Tanken var sedan att se hur stort intresset var hos eleverna och detta utvärderades med en enkätundersökning och en Gruppintervju samt en mindre intervju med matematikläraren för klassen.Resultatet av undersökningen var att intresset var tämligen svalt. Endast en ur klassen hade sett någon film och många av de andra uppgav att orsaken till att de inte hade gått in på hemsidan var att de hade glömt bort det eller helt enkelt inte brydde sig om det.

Fokus för ledarskapsforskningen har under det senaste århundradet genomgått en rad förändringar. Sedan början av 1900-talet har man intresserat sig för olika aspekter i ledarskapets utformning. Idag fokuserar forskningen på det situationsanpassade ledarskapet, det vill säga att det inte finns ett bästa sätt att leda, utan att det är omständigheterna som avgör hur ledarskapet skall utformas. Organisationer befinner sig enligt Alvesson (2009) i ständig förändring. För att en organisation ska vara effektiv är det av avgörande vikt att ledningen är villig att implementera förändringar och planera för dem.