Studiens syfte är att, utifrån ett genusperspektiv, studera vad pojkar respektive flickor leker i förskolan. Förskolans läroplan betonar vikten av det jämställdhetsarbete som ständigt ska pågå i förskolan. Vidare ska barn i förskolan inte påverkas av de traditionella könsroller som råder i samhället. I litteraturgenomgången presenteras relevant litteratur gällande genus och lek i förskolan. Tidigare forskning beskrivs liksom genusteori, som är utgångspunkt för studien.

Syftetmed denna uppsats var att beskriva och analysera de allmännyttiga bostadsbolagen i Göteborg.Den roll de har, men också den roll de skulle kunna ha.En del i detta har varit att titta på hur de allmännyttiga bostadsbolagen påverkar möjligheterna för göteborgare att få en bostad, medfokuspåsocioekonomisktutsattaGrupper.ViharanväntossavenkvalitativmetoddärviharintervjuatföreträdareförsamtligaallmännyttigabostadsbolagiGöteborg,boendesekreterarefrånsocialtjänstensamthyresgästföreningen.Resultatenfrånintervjuernaharanalyseratsmedhjälpavtidigareforskningochteori.DentidigareforskningenhandlarfrämstomallmännyttaniSverigeochsvenskbostadspolitikmedfokuspåboendeproblematik.Deteoretiskareferensramarviharanväntossavärvälfärdssystem,housingfirstochspelteori.Resultatochanalyshardelatsuppitemanutifrånstudienssyfte.Studienvisarattallmännyttansfrämstauppgifterärattdrivasenligtaffärsmässigaprinciper,attarbetaförboendeinflytandeochdemokrati,attbyggabostädersamtattvaraettverktygförpolitisktinflytandeöverbostadsmarknaden.AngåendeallmännyttansarbeteförsocioekonomisktutsattaGrupperharfokuslegatpåbostadsbolagensuthyrningskriterier,samarbetetmedsocialtjänst,kommunalakontraktocharbetetmotsegregation.Rättentillbostadäretttemasomhargenomsyrathelastudien.Samtligainformanteranserattallaharrätttillbostadsamtidigtsomdeharsvårtattsevemsomskatillgodoseden.InformanternauppleverattbostadsbristeniGöteborgärenstordelavproblematiken.Studienvisarattallmännyttansuppgiftattdrivasaffärsmässigtärsvårförenligmedattgebostadtill alla..

Mitt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur medarbetare upplever ett förändringsarbete i en organisation. Det handlar även om att studera skillnader mellan hur olika Grupper av medarbetare upplever ett förändringsarbete. Upplevelserna av ett förändringsarbete har studerats utifrån olika faktorer såsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att använda mig av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrån en kvalitativ ansats.

Att vissa Grupper deltar på samhällets olika arenor i lägre utsträckning än andra, är tämligen klarlagt. Detta kan betraktas som ett demokratiproblem. Mitt sätt att angripa problemet är att studera dem som trots allt deltar från dessa så kallade marginaliserade Grupper. Tanken är att härigenom finna ledtrådar till hur medborgerligt deltagande kan uppstå och vilka effekter det i så fall får. Huvudsakligt studieobjekt för uppsatsen är ett ombyggnadsprojekt (Ringdansen) i Norrköpingsförorten Navestad.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusGrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika Grupper. Två Grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två Grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har.

The aim of this paper is to investigate to what degree the groups in our inquiry work independently. It is a qualitative research, which points to a well?functioning unit, that by definition is not self-governing, but has many traits of self- government. We have reached to the conclusion, that complete self?government does not have to be the best solution, if you want both quality and efficiency.

Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva Grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv. Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.

Med hjälp av filosofen John Rawls definition av rättvisa och David Beetham finner uppsatsen att dagens system med tv-licens dels skapar ett rättviseproblem och ett legitimitetsunderskott inom vissa Grupper i samhället. Dessa Grupper är vad Rawls skulle kategorisera som de sämst ställd. Rättviseproblemet uppstår p.g.a. det nuvarande systemet med en tvångsfinansierad avgift som inte tar hänsyn till människors inkomster. För att göra systemet rättvisare i Rawls mening finns det tre alternativ, 1) avskaffa public service, 2) finansiera public service via skattesedeln och 3) införa en frivillig avgift i den mening att de som använder public service är de som betalar..

Detta examensarbete är genomfört med syftet att undersöka hur lärare i årskurs 4 - 6 arbetar för att utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik. Vi har undersökt om lärare använder sig av grupparbete som ett verktyg för detta och hur de anser att arbetssättet påverkar utvecklingen av denna förmåga. Det sociokulturella perspektivet har använts som utgångspunkt eftersom det beskriver att språk- och kunskapsutveckling sker i samspel mellan människor. För att undersöka våra frågeställningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med aktiva lärare. Det visade sig i dessa samtal att lärarna arbetade olika mycket och på olika sätt med att utveckla elevernas kommunikationsförmåga.

Syftet med vår uppsats var att undersöka om medarbetarna på Kappa Kraftliner i Piteå är tillfredställda med att arbeta i målstyrda Grupper samt undersöka hur arbetet och arbetsförhållanden i målstyrda Grupper kan tänkas påverka motivationen och arbetstillfredsställelsen. Att arbeta i en målstyrd grupp innebär att gruppen styrs av mål och en förändring av arbetsorganisationen till målstyrda Grupper innebär generellt en förändrad företagskultur där medarbetarna är mer involverade i verksamheten och tar ett större ansvar. Vår kvalitativa studie av Kappa Kraftliner genomfördes med hjälp av intervjuer med representanter från företaget. Medarbetarna fick i sin tur möjlighet att ge sin bild av arbetet i de målstyrda Grupperna i en enkätundersökning. Vi fann att de faktorer som medarbetarna är mest tillfredställda med är sammanhållningen i gruppen och relationerna till arbetskamraterna.

Syftet med vår uppsats var att undersöka om medarbetarna på Kappa Kraftliner i Piteå är tillfredställda med att arbeta i målstyrda Grupper samt undersöka hur arbetet och arbetsförhållanden i målstyrda Grupper kan tänkas påverka motivationen och arbetstillfredsställelsen. Att arbeta i en målstyrd grupp innebär att gruppen styrs av mål och en förändring av arbetsorganisationen till målstyrda Grupper innebär generellt en förändrad företagskultur där medarbetarna är mer involverade i verksamheten och tar ett större ansvar. Vår kvalitativa studie av Kappa Kraftliner genomfördes med hjälp av intervjuer med representanter från företaget. Medarbetarna fick i sin tur möjlighet att ge sin bild av arbetet i de målstyrda Grupperna i en enkätundersökning. Vi fann att de faktorer som medarbetarna är mest tillfredställda med är sammanhållningen i gruppen och relationerna till arbetskamraterna.

Syftet med det här examensarbetet är att ge en inblick i elevers uppfattningar av bråkbegreppet. Vi har kartlagt två klasser med elever i årskurs åtta med hjälp av en enkät. Intervjuerna har vi gjort utifrån de två Grupper som visade sig när vi sammanställde enkäterna. En grupp som räknar med bråk och en grupp där eleverna omvandlar bråken till decimaltal. De skillnader vi främst såg i dessa två Grupper var att grupp 1, som räknade med decimaltal, såg bråkuttryck som en operation.

Inom de flesta företag har samarbete blivit ett allt viktigare område där sociala egenskaper ibland värderas högre än konkreta uppgiftsrelaterade kunskaper. Forskningen har visat att samarbete ofta leder till högre effektivitet och produktivitet. Dock är det inte lika självklart hur individen själv upplever samarbete ur ett motivationsperspektiv.Syftet med denna uppsats är att göra en statistisk undersökning om och hur samarbete på arbetsplatsen påverkar motivationen bland individer inom nio kunskapsintensiva Grupper.Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att hög grad av gruppkänsla påverkar motivationen genom att den ökar ansvarskänslan samt förståelsen av arbetet.Kunskapsutbytet påverkar motivationen genom att det ökar meningsfullheten, ansvarskänslan och förståelsen i arbetet. Gemensamma mål leder till ökad gruppkänsla och gruppbaserade arbetsuppgifter leder till ökat kunskapsutbyte. Kontraproduktivt beteende minskar inte motivationen, dock sänker den gruppkänslan som i sig påverkar motivationen..

I detta examensarbete tittas det närmare på taktiska beslut för större Grupper av autonoma agenter. Arbetet ska försöka besvara följande frågeställning: Hur effektivt kan svärm-AI användas för att utföra taktiska beslut när det appliceras till ett spel med Grupper av fiender? För att kunna besvara frågeställningen skapades en applikation där fyra kombinationer av styrbeteenden och beräkningsmodeller inom tekniken ?boids? användes. Inom två av kombinationerna användes traditionella styrbeteenden inom boids, och inom de andra introducerades ett styrbeteende för att flankera spelaren för att ge bättre resultat. Resultatet av arbetet visar att kombinationerna med de taktiska besluten fick överlägset bättre resultat och gav därmed goda förhoppningar för att besvara frågeställningen, men för att kunna ge ett definitivt svar på hur effektivt det är visade det sig att en större bredd av experiment hade behövts användas.

Bakgrund: Relationsmarknadsföring har under de senaste 20 åren blivit ett populärt begrepp inom marknadsföring. Facebooks betydelse diskuteras även flitigt bland marknadsförare som ett verktyg för relationsmarknadsföring. En ökning har skett i antalet sidor och Grupper på Facebook kopplade till företag. För att företag ska lyckas med att skapa attraktiva Grupper och sidor på Facebook måste de förstå facebookanvändarnas preferenser.Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett användarperspektiv beskriva och undersöka vilka fördelar facebookanvändare upplever som viktiga med att vara medlem i Grupper och sidor på Facebook. Dels kommer dessa fördelar att beskrivas och undersökas ur ett relationsperspektiv och dels som olika fördelar med att tillhöra ett nätverk.