Anestesören arbetar i en miljö som är dynamisk och komplex vilket gör att det krävs att de kan utföra sekvenser av moment på automatik eftersom det oftast inte finns tid till djupare beslutsöverläggningar. Vid Huddinge Unviersitetssjukhus finns METI som är en patientsimulator. Denna simulator används idag för att öva medicine kandidater i att ge anestesi. Detta arbete undersöker om simulatorträning kan förbättra medicine kandidaters procedurella färdigheter. Undersökningen är en enkätundersökning där frågor som sökte ta reda på deltagarnas procedurella ställdes.

Denna studies syfte var att undersöka om dövas åldersförändringar i arbetsminnesbearbetning skiljer sig från hörandes. Fyra grupper deltog, döva (teckenspråkiga) och hörande (icke teckenspråkiga), indelade i grupper om yngre och äldre (> 65 år). Femtiosex personer deltog, jämnt fördelade över de fyra grupperna. Samtliga fick genomgå ett arbetsminnestest indelat i tre delar, ett spatialt, ett temporalt och ett spatialt - temporalt test. Den spatiala naturen hos teckenspråket förväntades leda till en relativt sett förstärkt funktion i detta test hos de teckenspråkiga.

Syfte Det övergripande syftet med denna studie är att synliggöra pedagogers livsvärld i relation till fenomenen hur pedagoger hanterar utmaningen med utagerande barn i sin grupp samt hur pedagogers erfarenhetsbaserade lärande tar sig uttryck i arbetet med utagerande barn. Studien söker svar på följande frågor:? Vilka faktorer kan leda fram till en vändning i arbetet med utagerande barn?? Vad är det som medverkar till att pedagoger utvidgar sin handlingsrepertoar i arbetet med utagerande barn?? Vilka strategier och pedagogiska redskap upplever pedagogerna bidrar till att utveckla förmågan till samspel hos barn med utagerande beteende?MetodStudien tar sin ansats ur livsvärldsfenomenologin. Livsvärlden kan beskrivas som den värld i vilken vi lever och är involverade i. Människans livsvärld synliggörs genom dess handlingar och vardagsliv.

Den neonatalmedicinska utvecklingen har gått starkt framåt och idag överlever även extremt mycket för tidigt födda barn. Kunskapen om hur dessa barn utvecklas och vilka eventuella resurser som behövs senare i livet är ofullständig. I denna longitudinella studie undersöks om den kognitiva nivån hos för tidigt födda (< v.37, .

Detta är en kvantitativ uppsats, baserad på en surveyundersökning där vi på ett explorativt sätt försöker ta reda på eventuella skillnader utifrån olika sociala faktorer som tradition, målmedvetenhet och ekonomi. Gruppen vi undersöker är studenter som läser antingen fristående kurs eller program på Kristianstad Högskola. I denna enkät använde vi oss av fyra bakomliggande variabler som bestod av kön, ålder, vilken studieform respondenten för tillfället läste och huruvida respondenterna hade föräldrar med högskola eller universitetsbakgrund. För att utföra en bivariat analys användes Chi två test för att hitta eventuella statistiska skillnader mellan grupperna. Vi testar våra hypoteser genom att selektivt använda oss av frågorna och påståendena från enkäten tillsammans med resultaten från de bivariata analyserna.

Hur arbetar lärare, från skolår sex till nio, för att få elever mer intresserade av fysik? Syftet med arbetet är att ge fysiklärare med elever i alla årskurser bakgrund och exempel på hur läraren kan göra fysiken mer ?elevvänlig?. Författarna undersöker genom enkäter samt därefter intervjuer vilka arbetssätt lärare, med elever i skolår sex till nio, väljer för att få elever mer intresserade av fysik. Undersökningen omfattar även ifall lärarna ser skillnader, under fysiklektionerna, mellan flickors och pojkars attityder, intresse och arbetssätt. Resultaten från undersökningen visar att lärarna uppfattar skillnader i pojkars och flickors arbetssätt.

Vårt problemområde berör TV/filmens inflytande på barn. Anledningen till vårt val av problemområde beror på att både vuxna och barn ägnar mycket tid av sin vardag åt TV/film. I vår framtida roll som lärare är det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna är viktiga för att hjälpa barn att sortera, ifrågasätta och reflektera kring saker som har hänt. Vårt syfte med undersökningen är att förstå hur TV/film inspirerar barn. Vår huvudfråga är; På vilket sätt kan vi se att TV/film är en inspirationskälla för barn? Hur yttrar det sig? Underfrågor till denna är; På vilket sätt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett på TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i Gruppen? För att få fram resultat i studien har vi använt oss av metodtriangulering.

Den här uppsatsen beskriver en del av det lesbiska språkbruket, det vill säga särskilda ord och uttryck som personer som identifierar sig som lesbiska använder sinsemellan. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning där personer som identifierar sig som lesbiska fick svara på vilka ord och uttryck som de använder och känner till om olika företeelser som är kopplade till sexualitet.Konstruktionen av enkäten och analysen av materialet utgår ifrån ett konstruktivistiskt och queerteoretiskt perspektiv på språk. Resultatet av undersökningen är att personer som identifierar sig som lesbiska använder två typer av lesbiska ord. Dels ord som mestadels används inom den egna Gruppen och som bygger upp och stärker den gemensamma lesbiska kulturen och den egna sexuella identiteten, dels ord som används utåt i konfrontation med majoritetskulturens heteronormativa föreställningar. Eftersom språket är präglat av och präglar heteronormen saknas ord och uttryck i standardspråket för företeelser bortom det som anses ?normalt?, men standardspråket plockar sakta men säkert upp ord eller nya betydelser av ord som kan sägas vara lesbiska..

Uppsatsen behandlar incitamentsprogrammen hos ett urval företag på Stockholms A- och O-lista för att utreda huruvida det finns ett samband mellan bonusutbetalningar till företagens ledning och företagets framgång. Framgången definieras som avkastning på företagets aktie relativt avkastningen för branschindex. Målet var att genom en multipel regressionsanalys belägga alternativt förkasta ett samband mellan VD:ns ersättning och företagets aktieavkastning. Studien är utförd på 59 st slumpmässigt urvalda bolag noterade på Stockholms A- och O-lista. Totalt ingick 190 st observationer spritt över åren 2002-2005.

Studiens övergripande syfte är att få vetskap om varför elever väljer att gå teater- och dramainriktningen på det estetiska programmet på gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama är ett bra verktyg för att nå personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i Gruppen, social kompetens, kommunikativ förmåga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama används som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för Gruppens välmående samt som ett förberedande steg till teater. Studien är en fallstudie där jag intervjuat tio elever som går den teater- och dramapedagogiska inriktningen på det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever väljer att gå denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skäl.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation enligt Social Determination Theory beroende på om de anställda hade en direktanställning via företaget som studien genomfördes på eller om de var anställda via bemanningsföretag. Studien undersökte även huruvida arbetsmotivation kunde predicera psykiskt välbefinnande. Urvalet bestod av industriarbetare där den ena Gruppen bestod av direktanställda och den andra av bemanningspersonal. Data samlades in genom en enkätundersökning i pappersform som utgick från Basic need satisfaction at work scale för arbetsmotivation och General health questionnaire 12 som mätte psykiskt välbefinnande. Totalt svarade 48 personer på enkäten.

Sjukhus, militären, brandkåren, polisen, krisorganisationer och bergsklättringsexpeditioner är organisationer som dagligen möter extrema situationer. Genom att dessa organisationer arbetar under förhållanden med hög osäkerhet och snabba beslutsfattanden, där besluten kan få förödande konsekvenser, står de inför unika utmaningar. Temporära organisationer skapas för att utföra en specifik uppgift, i organisationer inom extrema kontexter kan detta, till exempel vara en utryckning inom brandkåren eller en operation inom ett sjukhus. Även om dessa organisationer är flexibla krävs det ändå mycket ansträngning av ledaren. För att undersöka temporära organisationer inom extrema kontexter har bergsklättringsexpeditioner studerats eftersom de delar samma egenskaper, tid, uppgift, grupp och resurser.

Fobier begränsar, mer eller mindre, många barns och vuxnas liv. Man vet inte idag fullt ut hur fobier utvecklas. Många undersökningar inom området använder retrospektiva data ofta 20 år eller mer tillbaks i tiden. Ett syfte med studien var att undersöka antalet livshändelser hos barn diagnosticerad med specifik fobi jämfört med en referensgrupp. Resultatet visade att referensGruppen (n = 422) under det senaste året i många fall varit med om signifikant fler livshändelser jämfört med den fobiska Gruppen (n = 98).

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger inom förskolan uppfattar barn med funktionsnedsättningars delaktighet i leken/samspelet med andra barn samt hur de arbetar för att öka denna delaktighet. Detta arbete har inriktat sig på en kvalitativ metod där intervjuer med fem pedagoger har använts för datainsamling. Enligt resultatet från intervjuerna upplevde några pedagoger ett dilemma kring sitt ansvar för hela Gruppen och att det tar mycket tid att gå på möten med olika team som arbetar omkring barnet/barnen med behov av stöd. De pedagoger som var resurspersoner för barnen upplevde att det ligger mycket ansvar på dem om barnet ska få vara med på olika planerade aktiviteter. Alla pedagoger såg på delaktigheten som en central och otroligt viktig del men även att det många gånger kan vara svårt att verkligen få delaktigheten att fungera.

Studiens syfte var att försöka belysa kvinnors situation i missbruksbehandling där män och kvinnor deltar i samma behandlingsgrupp. Frågeställningarna var: (1) Hur har kvinnornas liv som missbrukare sett ut? (2) Hur ser kvinnornas könsrelationer ut i behandlingen? (3) Vad innebär det att vara kvinna i en blandad könsgrupp under behandlingen? Studien genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk hållning, och tolkades sedan med hjälp av meningstolkning. Resultaten analyserades med hjälp av könsperspektivet samt det psykodynamiska perspektivet. Resultaten visade att kvinnors situation i en blandad könsgrupp kan vara komplicerad och att både kvinnor och män lätt blir distraherade av varandra.