Detta är en uppsats baserad på en kvalitativ metod som behandlar dictogloss som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan några grupper på en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero på vilka sociala roller informanterna får/tar och för att processen ska vara gynnsam är det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i Gruppen som får vilken roll har många komponenter, men makt spelar stor roll för vem som är dominant i Gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan växla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvändigtvis behöver tilldelas den mest dominanta..

Syftet med föreliggande studie var att med avseende på upplevelser av delaktighet och livstillfedsställelse samt arbetssituation och sjukvårdskonsumtion jämföra två grupper som deltagit respektive inte deltagit i ett Strokescreeningprogram. En strukturerad enkät skickades ut till konsekutivt, retroaktivt utvalda personer. Det inkomna resultatet analyserades med hjälp av Chi2-test, Mann Whitney test, T-test, linjär regressionsanalys och multivariat logistisk regressionsanalys. Några signifikanta skillnader mellan grupperna kunde inte påvisas även om vissa tendenser noterades.Gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet upplevde en mindre delaktighet i den personliga vården än Gruppen som ej deltagit i Strokescreeningprogrammet. De strokedrabbade upplevde en signifikant lägre livstillfredsställelse än en referensgrupp bestående av en normalpopulation svenskar.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för Gruppen psykisk ohälsa eller teater för Gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Detta är en kvalitativ studie som vill undersöka vilka hinder och framgångsfaktorer som finns inom MotivationsGruppen som är en lokal verksamhet inom Socialtjänsten för människor med missbruksproblematik i Biskopsgården. Uppsatsen tar även upp vilka mål deltagarna och drogterapeuterna har med deltagandet i verksamheten. Frågeställningarna besvaras med hjälp av intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fyra deltagare ur MotivationsGruppen och de två drogterapeuterna som håller i verksamheten. Informanternas svar analyseras med hjälp av tidigare forskning, empowerment, KASAM samt ett relationellt maktperspektiv.

Vi har i denna uppsats försökt besvara frågan ?Vilka faktorer är gemensamma för att skapa konkurrenskraft för snabbväxare oavsett bransch?? Vi har studerat 15 olika skrifter för att ta reda på vad de ansåg att konkurrenskraftiga företag gör eller borde göra. Vi fann en mängd fakta som vi grupperade under tjugo olika faktorer. Fem av dessa faktorer hänförde vi till företagets samspel med kunderna och kallade Gruppen med faktorer för kundvärlden. Femton faktorer hänfördes till företagets interna aktiviteter och Gruppen benämndes organisationsvärlden.

Detta projekt är ett första utkast för företagets eventuella satsning på en ny modell inom segmentet jakt. Projektet innefattar en förundersökning som visar att det finns en stor brist i användningen av hörselskydd bland jägare, trots att många både medvetna om riskerna och i många fall dessutom redan fått en försämrad hörsel på grund av jakten. Ett trendbrott kan dock ses då allt fler faktiskt har börjat använda skydden under de senaste 10 åren, fortfarande en alldeles för liten del av dem totala Gruppen jägare. Som tillverkare av hörselskydd kan man här se en potentiell marknad. Ett trendbrott bland en grupp människor som mer än gärna lägger lite extra pengar på senaste tekniken där fortfarande endast cirka 40 % av Gruppen använder produkten borde ses som en god affärsmarknad.Genomförd användarstudie har gett ett gott underlag för vidare produktutveckling och slutligen modellframtagning..

Jehovas vittnen är idag den största sekten i Sverige men mycket lite forskning har inriktat sig på denna grupp. Syftet med uppsatsen är undersöka hur före detta medlemmar av Jehovas vittnen ser på sitt tidigare medlemskap och engagemang i organisationen. Ett flertal teoretiska perspektiv presenteras för att belysa medlemskapets komplexitet. Utifrån en kvalitativt reflexiv metod har åtta före detta medlemmar med olika bakgrund intervjuats om sitt tidigare medlemskap. De berättar om ett medlemskap som erbjuder gemenskap och mening, men som kräver lydnad och underordning.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för Gruppen psykisk ohälsa eller teater för Gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Bakgrund: Forskning som behandlar sarkopeni visar att muskelförtvining påverkar funktionsförmågan under åldrandets gång och går att förebygga med olika former av styrketräning. Forskningen kring muskelförtvining gjorde således att ett intresse av träning för äldre vuxna väcktes hos oss och därav också styrketräningens potentiella effekter på livskvaliteten.Syfte: Syftet med studien är att undersöka om en ökad fysisk styrka och explosivitet bidrar till en ökad livskvalitet hos personer mellan 55 och 65 år.Metod: Detta har undersökts i en grupp på femton deltagare med inspiration från aktionsforskning. Data har insamlats med hjälp av MuscleLab, SF-36v2 och memos.Resultat: Nio deltagare uppvisade en ökning av effektutvecklingen och sex deltagare en minskning. Livskvaliteten har ökat i samtliga åtta kategorier för Gruppen som helhet, vilket innebär att både den fysiska och mentala hälsan har ökat i Gruppen.Slutsats: En ökad styrka och explosivitet innebar inte nödvändigtvis en ökad livskvalitet, utan vi anser snarare att förändringen i livskvalitet är beroende av en högre aktivitetsnivå i sig. Detta för att styrkan för Gruppen som helhet endast ökat marginellt, men att livskvaliteten har ökat desto mer..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förståelse för ämnet matematik genom att de får samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi två utvalda elever med hjälp av ett observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes på dessa två elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förståelse enligt vår mening, på grund av att det knappt fördes någon dialog i den aktuella Gruppen.

Syftet med vårat arbete var att försöka stärka en grupp tonårsflickors självkänsla i sin sexualitet samt medvetandegöra dem vad olika medier har för påverkan på flickors självkänsla. Gruppen bestod av totalt 11 flickor i ådrarna 13 till 15 år. Vi använde oss av enkäter och observationer samt dagboksanteckningar, som metod för att mäta resultatet. Resultatet av utvecklingsarbetet visade att flickorna hade blivit mer medvetna om ämnet efter träffarna. Om deras självkänsla hade stärkts i allmänhet kunde vi inte dra som slutsats efter endast fyra träffar, men vi kunde se att de blivit mer säkra på sig själva med oss i Gruppen efter varje tillfälle.

Hörntänderna i maxillan är efter visdomständerna de tänder som oftast blir retinerade. Prevalensen varierar mellan 1-3%. En retinerad överkäkshörntand har ofta en ektopisk placering. Detta kan leda till att eruptionsriktningen blir felaktig och därmed kan tanden orsaka skador på de angränsande incisivernas rötter. För att minska risken för detta krävs tidig diagnostik, i 9-11 års ålder. Den vanligaste åtgärden för palatinalt displacerade hörntänder är extraktion av mjölkhörntänderna för att underlätta spontaneruption av de efterföljande permanenta hörntänderna.

Denna uppsats handlar om olika generationers syn på flexibilitet i arbetslivet. Resultatet bigger på två fokusgrupper som har samtalat fem teman som rör flexibilitet i arbetslivet. De två grupperna har deltagare från två olika generationer, i den yngre Gruppen var deltagarna mellan 20 och 35 år och i den äldre Gruppen var deltagarna mellan 50 och 65 år. Huvudtemana för denna uppsats är begreppet flexibilitet, flexibilitet nu och då, ideal flexibilitet och de två generationernas olika syn på flexibilitet. Dessa teman är finns med genom hela uppsatsen och återfinns i teori, resultat och diskussion.

Denna studie behandlar ämnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. Syftetär att kartlägga hur elevgrupper konstrueras och vad lärare fokuserar på när de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvämlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i två klasser; enlågstadieklass samt en mellanstadieklass.

För telefonoperatörer i callcenterföretag förekommer skiftande nivåer av bakgrundsljud, informationsflöde och ljudbelastning. Detta ställer mycket stora krav på hörsel, talupp-fattbarhet och ljudmiljön i arbetslokalen. Syftet med undersökningen var att kartlägga, och utvärdera hörseln, med bedömning av eventuell bullerpåverkan, samt förekomst av hörselassocierade besvär relaterade till arbetsmiljön. Sextio slumpvis utvalda tele-fonister vid ett callcenterföretag i Sundsvall som enbart besvarar inkommande samtal erbjöds en planerad läkarundersökning, och hörselmätning. Femtioåtta telefonister accepterade erbjudandet, samtliga genomförde alla moment.