Gruppbostäder och andra boenden för handikappade är ofta försummade av arkitektoniska värden, rationellt och billigt byggande har varit drivande genom åren. I min Gruppbostad handlar det om individen och de aktiviteter denna typ av arkitektur borde främja. Att placera en Gruppbostad i en social kontext ökar inte bara kunskapen om olika handikapp i samhället utan ökar också livskvaliteten för de boende..

Detta examensarbete är en manual om tillgänglighet och användbarhet i Gruppbostad för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Arbetet är gjort för Arkitektgruppen GKAK och skall användas som hjälpmedel vid projekteringen. Meningen med manualen är att den ska minska risken för att viktiga krav och regler förbises. Arbetet ger först en teoribakgrund om olika handikappgruppers behov. Därefter är varje kapitel i manualen indelad i regler, råd och rekommendationer.

Självbestämmande för personer med utvecklingsstörning ska vara en självklarhet, men är inte alltid så enkelt att förverkliga. De behöver ofta hjälp till självbestämmande och då är personalen deras verktyg. Syftet med studien var att ur ett personalperspektiv ta reda på möjligheten till självbestämmande för personer med utvecklingsstörning som bor i Gruppbostad. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och bygger på intervjuer som gjorts med sex personal på tre olika gruppbostäder. Svaren på intervjufrågorna har gett en uppfattning om hur personalen arbetar för att ge personerna med utvecklingsstörning möjlighet till självbestämmande i sin hemmiljö.

Vi har studerat samspelet i Gruppbostaden för att se hur samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet är en mötesplats för gemenskap men mötet kan också uppfattas som påtvingat. De personer som bor tillsammans i Gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en Gruppbostad på grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och är i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att samspelet styrs på makronivå utifrån den rådande handikapp-politiken och organisationens tankar.

The aim of our study was to investigate how much self-determination persons with intellectual disabilities living in group-homes have when it comes to recreational activities. We studied what the recreational activities looked like, if there was any self-determination concerning recreational activities and which factors influenced self-determination for persons with intellectual disabilities. We used qualitative interviews with persons with intellectual disabilities, next of kin and personnel at group-homes. The result has been analyzed from earlier research, central concepts as self-determination and recreational activities and the theory of empowerment. The most important results that emerged in our study were; that recreational activities for persons with intellectual disabilities varied substantially, that there is a large number of to recreational activities available and no one seemed directly displeased with their recreational activities.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur personalen i två olika gruppbostäder upplever ramarna för delaktighet och självbestämmande i vardagliga sysslor för personer med utvecklingsstörningar. Utifrån studiens upplägg formulerades följande frågor: Vilka möjligheter och hinder fanns det för brukarens delaktighet och självbestämmande i Gruppbostaden. Vilka faktorer kunde öka möjligheten till delaktighet och självbestämmande för brukaren i Gruppbostad. Denna studie bygger på en kvalitativ metod och forskningsmaterialet har samlats genom intervjuer med personal på respektive Gruppbostad. Författarna till studien har i sin kvalitativa analys inspirerats av Grounded Theory vilket innebär att arbeta induktivt från data till teori.

Syfte: Syftet är att beskriva personalens erfarenheter i arbetet med individuella målbeskrivningar. Hur innehållet utformas i en målbeskrivning, hur målbeskrivningen används i det dagliga arbetet samt hur personalen samarbetar kring målbeskrivningen. Bakgrund: Funktionshindrade är idag en väl integrerad grupp i vårt samhälle. Många bor i en Gruppbostad med anpassad hjälp enligt olika lagar och förordningar. Personalen som arbetar på Gruppbostaden har ett stort ansvar för att utveckla vård och verksamhet för de boende.

Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsättningar som bor på gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker också hur de boende på gruppbostäder hanterar de hindren de upplever. Studien består av kvalitativa intervjuer med sex respondenter.Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av närvaron av de andra grannarna, allt från att se dem som vänner till att inte lägga någon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet är personalen kan fungera både som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror på hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och personalgrupp. Vad gäller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att få tillgång till emotionellt stöd.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur personalen på två gruppbostäder, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, utformar stöd gentemot de boende på gruppbostäderna. Avgränsningen är dragen till att undersöka matsituationen där denna är uppdelad i de fyra delarna: planering, inhandling, matlagning och måltiden som social konstruktion. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personal från gruppbostäderna och fokus är att undersöka huruvida de boende får vara delaktiga och självbestämmande i matsituationen. Det framkommer i undersökningen att förhållandet mellan boende och personal är komplext och att personalen påverkar de boende på explicita såväl som implicita sätt. Då stödet som erbjuds till stor del grundar sig i en normalisering så påverkas de boende bland annat till att tillaga varierad kost samt att äta nyttig mat.

Bakgrund: Självbestämmande och inflytande är något som ska prägla det sociala arbetet med människor med funktionsnedsättning. Människors olika förutsättningar att kunna fatta beslut kan påverka möjligheten till medverkan i det dagliga livet.Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning, som är berättigade LSS-insatsen bostad med särskild service, förstår och skapar mening kring inflytande och självbestämmande.Metod: Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och datamaterialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på Gruppbostad enligt LSS. I analysarbetet har en analysmetod med fokus på meningsskapande använts.Resultat: Resultatet visar att självbestämmande över vardagen konstrueras som något positivt och som gynnar välbefinnandet. Meningsskapande kring inflytande och självbestämmande sker utifrån att bli vuxen samt att få bestämma över fritid och det egna hemmet. Personer med intellektuell funktionsnedsättning konstruerar sig själva som självständiga individer vars valmöjligheter sker inom vissa ramar.Slutsatser: De slutsatser som kan dras av studien är att självbestämmandet handlar om vuxenblivande och som beskrivs utifrån ett mönster av att jämföra det aktuella vardagslivets nu med vardagslivet förr.

ABSTRACTSyfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning.                                                                                                            Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008  från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund.

I LSS anges det bland annat att verksamheten för utvecklingsstörda skall vara grundad på den enskildas självbestämmande och integritet. För utvecklingsstörda kan det ibland vara svårt att utöva rätten till självbestämmande. Självbestämmande för utvecklingsstörda ska vara en självklarhet som för alla andra men skillnaden är att många utvecklingsstörda behöver hjälp till självbestämmande. Svårigheten för personalen är att veta när och hur de ska ge denna hjälp, samt vad hjälpen ska bestå av, för att det inte skall blir övergrepp eller underlåtelse. Syftet med denna studie var att belysa utvecklingsstördas självbestämmande samt personalens upplevelse av denna rättighet.

Delaktighet är ett multidimensionellt fenomen som gynnas av ett flertal faktorer, främst positiva personegenskaper och underlättande faktorer i miljön. Syftet med studien var att undersöka hur vårdare på en Gruppbostad för vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar samt menar sig skapa förutsättningar för brukarnas delaktighet i fritid, mathållning, städ/tvätt och ekonomi. Studien genomfördes med hjälp av 6 individuella intervjuer med halvstrukturerade frågor. Resultatet visade att vårdarna uppfattar brukarnas delaktighet i sin fritid som stor, då självbestämmandet och engagemanget är stort. I mathållningen har brukarna självbestämmande, men de väljer att inte vara delaktiga.

Syftet med denna studie var att studera hur personal på Gruppbostad upplever brukarnas sexuella behov och relationer. För att belysa syftet tog vi hjälp av frågeställningar som hur diskuterar/informerar personal om sexualitet med brukarna? Och hur ser personalgruppernas syn ut gällande brukarnas sexuella behov och relationer? Under vår studie har vi undersökt hur personalen har bemött och besvarat brukarnas behov och frågor om deras sexuella behov och relationer. Ämnet människor med utvecklingsstörning och deras sexualitet är ett tabubelagt område som behöver lyftas fram och se sexualiteten som en del av människans liv oavsett handikapp eller inte. Personalgruppen har en betydelsefull roll för brukarna i deras vardag och därför bör de ha brukarnas intresse i fokus för att undvika passivisering.

The aim of our study has been to investigate what kind of space there is to exert influence for adult persons with mild intellectual disabilities who live on group housing. We wanted to investigate what kind of hindrance and possibilities there were to exert influence for people on group housing. Our study has been built on qualitative group discussions with 9 persons with mild intellectual disabilities and 6 care-keepers. We have analysed our discussions on the basis of the theory of empowerment. Our result indicates that there is different kind of factors that affect the possibilities for people with mild intellectual disabilities to increase their influence, and it does not always have to do with the disability how the persons can make their voices heard.