I Sverige finns cirka 60 tjejjourer som ideellt arbetar för att stötta och stÀrka unga kvinnor vars psykiska ohÀlsa fortsÀtter att öka. Statistiskt sett sÄ finns klara samband mellan den psykiska ohÀlsan bland flickor i Sverige och orsak till varför de stödsökande hör av sig till tjejjourerna och andra ideella organisationer. Syftet med studien var att beskriva vad jourerna gör för att förbÀttra den psykiska ohÀlsan bland flickor samt att beskriva faktorer som pÄverkar det ideella arbetet pÄ tjejjourerna enligt de aktiva medlemmarna. En kvalitativ intervjustudie anvÀndes som metod. Sju intervjuer genomfördes pÄ aktiva medlemmar pÄ olika tjejjourer och analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger och logopeder förhÄller sig samt sÀger sig arbeta med barn som har sprÄkstörning. Rapporten bygger pÄ intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot sprÄk. I litteraturgenomgÄngen har vi tagit fram olika synsÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd.Vi har sÀrskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv.De olika lÀroplanernas synsÀtt pÄ integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar sprÄkstörning och betonar faktorer som frÀmjar ett fungerande arbetsÀtt för barn med detta funktionshinder. Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna Àr samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krÀvs för att bli antagen till en sprÄkskola. I studien framkommer Àven att pedagogerna sÀger sig tillrÀttalÀgga bÄde miljö och sina metoder för att det sprÄkstörda barnet ska fÄ den hjÀlp som den Àr i behov av.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger och logopeder förhÄller sig samt sÀger sig arbeta med barn som har sprÄkstörning. Rapporten bygger pÄ intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot sprÄk.I litteraturgenomgÄngen har vi tagit fram olika synsÀtt kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi har sÀrskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv. De olika lÀroplanernas synsÀtt pÄ integrering har lyfts.

?GRETA ÄR SÅ ILSKEN NU FÖRTIDEN? Anhörigas upplevelser och hantering av hot och vĂ„ld frĂ„n demenssjuk partner. En empirisk kvalitativ studie baserad pĂ„ intervjuer Agneta Nord Birgitta Cestrone Nyman Nord, A & Cestrone Nyman, B. Greta Ă€r sĂ„ ilsken nuförtiden- Anhörigas upplevelser av hot och vĂ„ld frĂ„n demenssjuk partner och hur man som anhörig hanterar detta En empirisk kvalitativ studie som baseras pĂ„ intervjuer med fyra anhöriga till demenssjuka partners. Examensarbete i omvĂ„rdnad 10 poĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2006. BPSD Ă€r ett samlingsnamn för olika kĂ€nslomĂ€ssiga yttringar eller psykiska symtom som Ă€r vanliga hos personer med demenssjukdom.

Bakgrund Individer med psykiska sjukdomar Àr ett vanligt förekommande patientklientel pÄ somatiska vÄrdavdelningar. Att vÄrda dessa individer krÀver ofta mycket arbete och fokus frÄn allmÀnsjuksköterskan. Syftet var att belysa vad som kan ligga till grund för sjuksköterskors attityder till vÄrdandet av patienter med psykiska sjukdomar i somatiska vÄrdmiljöer. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie, pÄ ett systematiskt vis, baserad pÄ data frÄn tolv vetenskapliga studier. Vetenskaplig litteratur inom omrÄdet söktes upp, granskades, analyserades och sammanstÀlldes. Resultat Sjuksköterskans attityder visade sig frÀmst vara kopplade till dennes vÄrd- och arbetsmiljö, sjuksköterskeutbildningen och den tillgÄng till stöd som sjuksköterskan upplevde samt hennes tidigare erfarenheter.  Resultatet presenteras utifrÄn tre kategorier: VÄrdmiljöns betydelse för sjuksköterskans attityder, Utbildningens och kunskapens betydelse för sjuksköterskans attityder samt Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans attityder. Diskussion De mest centrala fynden diskuteras utifrÄn resultatets tre kategorier. Om sjuksköterskeutbildningar utökade kursutbudet inom psykiatrisk omvÄrdnad och om möjlighet till bÀttre stöd och kontinuerlig utbildning, blev tillgÀnglig för personal pÄ somatiska vÄrdavdelningar, skulle detta förmodligen förÀndra den negativa instÀllning som mÄnga sjuksköterskor har till vÄrdandet av psykiskt sjuka patienter. Det skulle ocksÄ skapas bÀttre förutsÀttningar för sjuksköterskor att kunna bistÄ med en bÀttre vÄrd.

Inom demensvÄrd Àr en trygg miljö av betydelse för mÀnniskor med demens. Det anvÀnds bÄde medicinsk och terapeutisk behandling för att öka vÀlbefinnande hos personer med demens. För att tillÀmpa musik och musikterapi i vÄrden Àr det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. NÀr en person insjuknar i demens förÀndras dennes liv och det medför ett vÀxande behov av omvÄrdnad. Personer med demens förmÄga att kommunicera försÀmras och samspelet med omgivningen minskar.

Barn till psykiskt sjuka Àr en utsatt grupp. De löper ökad risk för hÀmmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svÄrigheter under uppvÀxten eller i vuxen Älder. Barnens situation har lÀnge varit osynliggjord men pÄ senare tid har den uppmÀrksammats alltmer i samhÀllet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förÀlder med bipolÀr sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer.

Arbetsmarknaden i Sverige har, likt övriga vÀrlden, pÄverkats av den finanskris som inleddes under 2008. Detta har medfört att fler i ansvarspositioner stÀlls inför beslutet att sÀga upp medarbetare. Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för uppsÀgarens upplevelser av att genomföra uppsÀgningar. Rapportens övergripande problemstÀllning Àr hur upplever uppsÀgaren sin situation i uppsÀgningsprocessen och vilka förvÀntningar riktas mot honom/henne? För uppsÀgaren finns det ocksÄ en informell sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position vilket mynnar ut i underfrÄgan hur pÄverkas uppsÀgarens informella sida av hans/hennes yrkesmÀssiga position och vilka kÀnslor Àr förknippade med uppsÀgningsprocessen för uppsÀgaren? Uppsatsen Àr av kvalitativ karaktÀr och intervjuer genomfördes med fem personer som sagt upp anstÀllda pÄ grund av arbetsbrist under 2008.Resultatet av studien visar att organisationsstrukturen avgör vilken position uppsÀgaren har samt vilka pÄverkansmöjligheter han/hon har i uppsÀgningsprocessen.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

?Virtuell lek med sand och vatten? Àr ett projekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med lekredskapet Àr att reducera barns stillasittande vardag. Genom att koppla samman fysiskt stimulerande lek med möjligheterna inom de virtuella leksaksvÀrldarna Àr mÄlet att underlÀtta övergÄngen mellan de digitala, passiva spelaktiviteterna och mer fysiskt stimulerande aktiviteter. Med utgÄngspunkt i den klassiska sandlÄdan ville jag undersöka och utveckla sandlÄdans potential.

UtifrÄn Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hÀlften av 1900-talet pÄbörjades pÄ skolomrÄdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frÄgan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan Äter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer mÄnga exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa Àr bÀst för eleven. Dessa situationer Àr en följd av att skolan inte arbetar pÄ organisationsnivÄ med inkluderingsfrÄgor.Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder.

Parkinsons sjukdom Àr en kronisk neurologisk sjukdom som förÀndrar hela en persons liv bÄde fysisk och psykiskt sÄvÀl som socialt och relationsmÀssigt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av kroppen hos personer med Parkinsons sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier. Det framkom i litteraturstudien att personer med Parkinsons sjukdom upplevde begrÀnsad rörlighet och förÀndrad vardag.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen pÄ ett demensboende kommunicerar och interagerar med demenssjuka personer. Studien utgick frÄn ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt tvÄ vÄrdbitrÀden. Metoden som anvÀndes var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för demenssjuka personer prÀglas av brukarnas behov av lugn och ro.

Patienter med psykisk störning riskerar att fÄ sÀmre behandling nÀr de söker vÄrd för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever ocksÄ att de blir sÀmre bemötta Àn patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vÄrden. Syftet var ocksÄ att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien Àr en litteraturstudie med beskrivande design dÀr13 artiklar inkluderades frÄn databaserna PubMed och Scopus.

Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning och Àr en av devanligaste orsakerna till funktionsnedsÀttning och dödsfall i vÀstvÀrlden. Personersom drabbats av stroke Àr den grupp som upptar flest vÄrdplatser i svensk sjukvÄrdidag. Insjuknandet i stroke Àr plötsligt och fÄr stora konsekvenser för individens liv,sÄvÀl fysiska, psykiska som sociala. Sjukdom Àr en av de faktorer som pÄverkarpersoners upplevelse av sin livskvalitet. Livskvalitet Àr ett subjektivt begrepp sombeskriver en persons upplevelse av sin livssituation.