Syftet med uppsatsen var att ge en övergripande bild av barns upplevelse av pappans vÄld mot mamman, samt att undersöka hur denna problematik kan konstrueras i forskningslitteraturen. Uppsatsens frÄgestÀllning var: Hur diskuterar forskningslitteraturen barns upplevelse av mÀns vÄldsutövande i hemmet, med fokus pÄ temana barnets hemmiljö, den vÄldsutövande pappan, den vÄldsutsatta mamman och sociala, fysiska och psykiska konsekvenser av vÄldet för barnet? Uppsatsen Àr en selektiv kunskapsöversikt av nio primÀrdokument. Resultaten analyserades med hjÀlp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att barn som upplever pappans vÄld mot mamman uppfattar hemmiljön som oförutsÀgbar, och barnen kan ha svÄrigheter i att knyta an till förÀldrarna.

Den 1 juli Är 2009 trÀdde en lagÀndring i kraft i SoL 5 kap. 10 § som innebÀr ett förtydligande i att SocialnÀmnden ska erbjuda stöd eller hjÀlp för att underlÀtta för de personer som vÄrdar en nÀrstÄende som Àr lÄngvarigt sjuk eller Àldre eller stödjer en person som har funktionshinder.Syftet med denna studie var att undersöka hur implementeringen av SoL kap 5 § 10 ser ut i tvÄ kommuner. För att besvara detta anvÀnde vi oss utav kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner med kunskap inom anhörigstödsarbete. Dessa nyckelpersoner har valts ut i tvÄ kommuner med olika organisationsform. De tvÄ kommunerna vi valt befinner sig i olika stadier i utvecklingen av implementeringen gÀllande anhörigstöd.Ur vÄrt resultat fick vi fram tre olika teman och dessa blev sedan grunden till vÄr analys och diskussion.

I denna studie undersöker jag hur fem pedagoger i sÀrskolan anser att de undervisar i taluppfattning om de naturliga talen i matematik. För att fÄ svar pÄ detta har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar i sÀrskolan. Det jag kom fram till Àr att man inte anvÀnder sig av nÄgon speciell metod i sÀrskolan för att nÄ eleverna lÀttare. Genom individualisering utgÄr man ifrÄn elevens behov och kunskaper. Det som Àr den stora skillnaden Àr att de eleverna i sÀrskolan behöver ha lÀngre tid pÄ sig för att lÀra sig taluppfattning.

Patofysiologin bakom fibromyalgi Àr diffus och det finns mÄnga hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist pÄ kunskap i bÄde hÀlso- och sjukvÄrden och i samhÀllet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi pÄverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrÄn smÀrtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det Àr att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi pÄverkade individers psykiska och fysiska vÀlbefinnande genom att det sociala livet inskrÀnkts, arbetsförmÄga reduceras och isolering.

Med Äldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vÄrden Àr att identifiera smÀrta hos personer med demens. SmÀrta kan vara svÄrt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svÄrare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanstÀlla befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smÀrta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes bÄde kvantitativa och kvalitativa ut för att ingÄ i analysen.

Forskning visar att fÄ personer har möjligheten att fÄ vÀlja att dö i sina egna hem. De viktigaste faktorerna som inverkar pÄ möjligheten att fÄ vÄrdas hemma Àr tillgÄng till anhöriga och personella resurser. Patienter och anhöriga mÄste kunna kÀnna sig trygga i hemmet och att de resurser som behövs finns tillgÀngliga. De professionella vÄrdarna ska kunna lyssna och skapa en god relation med patienterna och de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa möjligheten för patienten att kunna vÀlja att vÄrdas hemma under sista tiden i livet.

Ett liv utan fÀrdtjÀnst skulle innebÀra ett isolerat liv. Det tycker i alla fall de resenÀrer vi intervjuat. De ser fÀrdtjÀnsten som mer Àn bara en resa. Det Àr en frihet att kunna ta sig dit de vill utan att nÄgon familjemedlem, vÀn eller assistent behöver följa med. Dock behöver en fÀrdtjÀnstresenÀr ofta mer hjÀlp Àn en person utan funktionshinder, det Àr dÀrför de Äker med fÀrdtjÀnst istÀllet för den allmÀnna kollektivtrafiken.Denna fallstudie fokuserar pÄ resenÀrer inom Göteborgs Stads fÀrdtjÀnst och vad de anser Àr vÀrdeskapande.

Leukemi Àr en livshotande sjukdom som drabbar cirka tusen vuxna personer i Sverige varje Är. Patienter med leukemi behandlas i första hand med cytostatika för att sjukdomen ska gÄ i remisson och i vissa fall fortgÄr behandlingen med stamcellstransplantation för att ge möjlighet till förlÀngt liv eller bot av sjukdomen. Stamcellstransplantation innebÀr att man slÄr ut patientens benmÀrg och ersÀtter denna med ny benmÀrg. Syftet med studien var att beskriva upplevelser för och efter stamcellstransplantation hos patienter som diagnostiserats med leukemi. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Delirium Àr en vanlig och allvarlig komplikation hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus och Àr förenad med försÀmrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om sÀrskilda vÄrprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vÄrdprogram mellan olika typer av personer och om nÄgon del av ett vÄrdprogram kan vara mera betydelsefull Àn andra. Metoden utgick frÄn en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och tvÄ kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sÀrskilda vÄrdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begrÀnsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vÄrdprogram mellan personer med demens och andra personer som vÄrdas pÄ sjukhus.

Delirium Àr en vanlig och allvarlig komplikation hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus och Àr förenad med försÀmrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om sÀrskilda vÄrprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos Àldre personer som vÄrdas pÄ sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vÄrdprogram mellan olika typer av personer och om nÄgon del av ett vÄrdprogram kan vara mera betydelsefull Àn andra. Metoden utgick frÄn en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och tvÄ kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sÀrskilda vÄrdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begrÀnsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vÄrdprogram mellan personer med demens och andra personer som vÄrdas pÄ sjukhus.

Diabetes mellitus typ 2 Àr en kronisk sjukdom som drabbar frÀmst Àldre personer. UngefÀr 250 000 personer i Sverige har sjukdomen. DÄ befolkningen blir allt Àldre kommer antalet Àldre personer med diabetes mellitus typ 2 öka. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur Àldre personer med diabetes mellitus typ 2 hanterar och upplever hur det Àr att leva med sjukdomen. Vilka förÀndringar uppstÄr i Àldre individers livssituation efter att ha fÄtt diagnosen? Hur hanterar Àldre personer de förÀndringar som sjukdomen medför? Resultatet bygger pÄ tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Personer i behov av vÄrd kÀnner sig trygga med sjuksköterskor som inger naturligt förtroende. Trygghet uppstÄr dÄ personer i behov av vÄrd har förmÄga att bilda en relation med sjuksköterskor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av trygghet i relationen till sjuksköterskor beskrivet av personer i behov av vÄrd. Studien Àr baserad pÄ 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan Ären 1998-2008. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

GÄngproblematiken hos personer med Parkinsons sjukdom Àr svÄrhanterad av bÄde vÄrdtagare och vÄrdare och krÀver mycket kunskap och förstÄelse. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan underlÀtta gÄngproblematik hos personer med Parkinsons sjukdom. Tio kvantitativa studier har anvÀnds i denna litteraturstudie och sökningar har gjorts i Pubmed och i CINAHL. Resultatet frÄn dessa sökningar presenterades i fyra strategier och fynden var rehabilitering, individanpassad trÀning, stimuli och anvÀndandet av dagböcker. Dessa strategier kan anvÀndas som verktyg för en sjuksköterska nÀr hon interagerar med personer med Parkinsons sjukdom.

Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att mÀnniskor mÄr bra, syftet med studien var dÀrför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor sÄg ut hos kommunanstÀllda som upplevde sin hÀlsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer frÄn olika yrkesomrÄden inom den aktuella kommunen dÀr alla upplevde sin fysiska och psykiska hÀlsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig sjÀlva och hade en nÀrvaro i nuet, trots svÄrigheter, gjorde att de kÀnde sig lyckliga.

Detta Ă€r en fallstudie dĂ€r fem personer medverkar. Studien undersökte om det gĂ„r att motivera personer till en hĂ€lsosammare livsstil med hjĂ€lp av individanpassad trĂ€ning, dĂ€r kombinationen mellan konditionstrĂ€ning och styrketrĂ€ning lĂ„g som bas. Genom att det var en fallstudie kunde man anpassa trĂ€ningen efter varje enskild individs behov - frĂ„n personer som haft hjĂ€rtinfarkt till personer som ville fĂ„ motivation och inspiration och vidare till personer som skulle göra ?Klassikern?. För att se personernas utveckling inom konditionen gjordes Åstrands cykeltest, medan maximalt antal armhĂ€vningar och 90?-stolen fick visa hur styrkan utvecklats.