Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga hur en organisation arbetar med tillgÀnglighet för anstÀllda med ett funktionshinder, samt vilka eventuella hinder organisationen stöter pÄ i förbÀttringen av tillgÀngligheten inom organisationen. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde sju enskilda intervjuer med olika personer inom organisationen. Vi intervjuade personer inom organisationen som var chefer och arbetar med arbetsmiljö och tillgÀnglighet samt Àven medarbetare. Vi fick Àven möjlighet till att intervjua ett par personer med funktionshinder. Resultatet visade att tillgÀngligheten Àr mycket god inom organisationen.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och konsekvenserna av att ha detta funktionshinder har debatterats mycket pÄ senare Är. ADHD anses vara en medfödd uppmÀrksamhetsstörning av varierande grad som finns hos 3-5 % av befolkningen och pÄverkar hela livet för den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa skillnader i livskvalitet och hÀlsa hos barn, unga och vuxna med diagnosticerad ADHD i jÀmförelse med personer som saknar denna neuropsykiatriska störning. Datamaterialet bestod av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats publicerade Är 2000-2008. I resultatet framkom tre omrÄden dÀr skillnader fanns: livskvalitet och fysisk hÀlsa, livskvalitet och psykisk hÀlsa samt livskvalitet och social hÀlsa.

Denna examensrapport innehÄller resultatet av en litteraturstudie inriktad mot datorbaserade hjÀlpmedel för personer med funktionshinder och i huvudsak blinda anvÀndare. Litteraturen omfattas av böcker, artiklar och webbmaterial som diskuterar problem som kan uppstÄ i datorinteraktion för anvÀndare med funktionshinder och specifikt blinda anvÀndare.Under arbetet med denna examensrapport har Àven intervjuer genomförts med personer inom branschen för datorbaserade hjÀlpmedel för synskadade och denna rapport sammanfattar det material som samlades in under intervjuerna.Rapporten syftar till att belysa problematiken med att överföra visuellt representerad information till en form som blinda anvÀndare kan hantera. Detta inkluderar Àven diskussioner kring nÄgra av de anpassningar som vanligtvis anvÀnds för att lösa problematiken..

Hur en mÀnniska bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta Àr inte minst viktigt för personer med sÀrskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rÀtten till insatser och en av dessa insatser Àr sÀrskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ kommuner möter ansökningar om sÀrskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handlÀggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi fÄ en uppfattning om personer som Àr insatsberÀttigade fÄr sina behov tillgodosedda.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje Är cirka 24 000 personer i demenssjukdom. DÄ medellivslÀngden stiger, ökar antalet insjuknande för varje Är. Att insjukna i demenssjukdom innebÀr bÄde psykiska och fysiska funktionsnedsÀttningar i form av BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av mÄnga alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar pÄ personer med demenssjukdom.Metod: En allmÀn litteraturöversikt gjordes, dÀr litteratur söktes utifrÄn syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade pÄ att musik kunde ge viss inverkan pÄ personer med demenssjukdom.

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla ? livsnödvÀndigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). LÀrarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation pÄ A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillÀmpas som stöd/hjÀlp till elever inom A-skolan. Min studie Àr en intervjustudie dÀr tvÄ olika grupper, en grupp som sjÀlva upplevt studiesituationen pÄ A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas.

Dagens arbetsliv och samhÀlle stÄr under stÀndig förÀndring. Att arbeta och samtidigt bidra till vÄr vÀlfÀrd Àr för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsÀttning Àr förutsÀttningarna inte nödvÀndigtvis detsamma. Strax över en kvarts miljon mÀnniskor med funktionshinder stÄr idag utan sysselsÀttning och det i en tid dÄ det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprÀtthÄlla nivÄn pÄ vÄr vÀlfÀrd. Samtidigt visar orovÀckande statistik att personer med funktionsnedsÀttning utsÀtts för diskriminering nÀr de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsÀttning ska utsÀttas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgÄ för att underlÀtta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008). Resultatet har baserats pÄ nio stycken artiklar och en review som visar att personer med kronisk smÀrta ofta har nÄgon form av psykisk pÄverkan orsakad av sin smÀrta.

Inom psykiatri anvÀnds direkt arbetsterapi som syftar till att behÀrska sjÀlva görandet i aktiviteten och indirekt arbetsterapi som syftar till att utveckla varandet i aktiviteten. Studiens syfte var att beskriva hur fyra personer med psykiska funktionshinder upplevde sitt deltagande i en teaterterapigrupp. I teaterterapin gestaltade de en scenisk rollkaraktÀr, vilket innebar att klienten gick in i en annan persons sÀtt att handla, tÀnka och kÀnna. Genom halvstrukturerade intervjuer framkom att informanterna upplevde att de utvecklade sina underliggande förmÄgor sÄsom koncentrationsförmÄga, sjÀlvförtroende och att de fÄtt ökad livsglÀdje. De uppgav ocksÄ att de genom att gestalta de sceniska rollkaraktÀrerna hade lÀrt kÀnna sig sjÀlva bÀttre.

Barn och ungdomar med kognitiva funktionshinder löper större risk att drabbas av sÀmre tandhÀlsa Àn övriga (Gabre, Martinsson och Gahnberg 2001). Det Àr ett problem som tandhygienister mÄste vara medvetna om nÀr de i sitt dagliga verk arbetar med patientundervisning. Syftet med denna studie var att beskriva tandhygienistenserfarenheter av patientundervisning för barn och ungdomar med kognitivt funktionshinder. Metoden har bestÄtt av kvalitativa intervjuer med fyra tandhygienister om deras erfarenheter kring patientundervisning, vilka sedan analyserats genom innehÄllsanalys. Resultatet visar att det krÀvs förmÄga att utstrÄla trygghet och att vara adaptiv för att patientundervisningen skall ge önskat resultat.

TillgÀnglighet handlar om rÀtten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rÀttigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. TillgÀnglighet Àr dÀrmed en frÄga om respekt. I ett otillgÀngligt samhÀlle respekteras inte den grundlÀggande principen om allas lika vÀrde.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur representationen av funktionshindrade ser ut i SVT:s barn- och ungdomsprogram; Lilla sportspegeln, Lilla aktuellt och MiljöhjÀltarna. FrÄgestÀllningarna uppsatsen besvarar Àr:? Hur ofta förekommer funktionshinder i SVT:s barnprogram, Lilla Aktuellt, Lilla Sportspegeln och MiljöhjÀltarna?? Om funktionshinder förekommer, i vilken kontext förekommer de? ? Finns det vissa funktionshinder som förekommer oftare Àn andra i programmen viundersökt? ? Om funktionshinder förekommer, hur ser fördelningen ut programmen emellan?Programmen vi undersökt Àr aktuella och riktar sig mot mÄlgruppen barn och ungdomar mellan 8-12 Är. Dessutom har de en liknande sÀndningstid samt programlÀngd. Gemensamt för programmen Àr ocksÄ att de bygger pÄ nutidsorienterade Àmnen.

Inom arbetslivet Àr det inte tillÄtet att diskriminera personer med funktionshinder. Okunskap om de funktionshindrades förmÄgor tros vara en orsak till att arbetsgivare inte Àr benÀgna att anstÀlla funktionshindrade. Det finns bara ett fÄtal studier gjorda pÄ sjuksköterskor med funktionshinder och hur de fungerar i arbetslivet. Syftet med studien Àr att beskriva hur det Àr att arbeta som sjuksköterska och ha ett funktionshinder. En litteraturstudie med bÄde kvalitativ och kvantitativ forskning har gjorts.

Äldres psykiska hĂ€lsa Ă€r ett eftersatt omrĂ„de. De fysiska behoven prioriteras ofta hos Ă€ldre pĂ„ sĂ€rskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte Ă€r i fokus. Syftet med studien var att belysa nĂ„gra Ă€ldres upplevelse av sin psykiska hĂ€lsa som bor pĂ„ sĂ€rskilt boende med hemtjĂ€nst.  Den hĂ€r uppsatsen bygger pĂ„ ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med Ă€ldre. De frĂ„gestĂ€llningar som studien syftade till att besvara var hur de Ă€ldre upplever sin psykiska hĂ€lsa samt vad som kan pĂ„verka den psykiska hĂ€lsan pĂ„ ett positivt och negativt sĂ€tt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hĂ€lsa som god.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer ser pÄ möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att fÄ stöd under sin vistelse pÄ fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder fÄr pÄ fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosÀkra fritidspedagoger med bristande kunskaper Àr ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den bitrÀdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av sÀrskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.