Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en inblick i statens förestÀllning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka tvÄ statliga utredningar frÄn 1940- och 2000-talet. De tvÄ utredningar heter BetÀnkande om sinnesslövÄrden (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjÀlp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda pÄ statens förestÀllningar.  För att specificera förestÀllningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt Àr begreppsanvÀndning, vÄrden och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat pÄ att förestÀllningen om psykiskt funktionshinder har förÀndrats enormt genom historisk tid.

Att vara syster eller bror till en person med funktionshinder kan innebĂ€ra mycket gemenskap och glĂ€dje men ocksĂ„ en del bekymmer. De kĂ€nslor och villkor syskonen lever med kan vara svĂ„ra att hantera och det kan finnas ett behov av att fĂ„ stöd. Syftet med studien var att visa vilket stöd som handikapporganisationer, kommunernas handikappomsorg och landstingens habiliteringsteam erbjöd syskonen till personer med funktionshinder. Även informanternas erfarenheter av hur syskonskapet kan pĂ„verkas av att vĂ€xa upp med en syster eller bror med funktionshinder studerades. Undersökningen var kvalitativ och genomfördes med intervjuer.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med amputerat ben. Sjutton internationella, vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: Att kronisk smÀrta och nedsatt rörelseförmÄga innebÀr svÄrigheter: att kÀnna obehag i intima situationer: att vara orolig och nedstÀmd pÄverkar livskvaliteten. InnehÄllet i kategorierna visade att personer som levde med amputerat ben, upplevde att smÀrta och fantomkÀnslor ledde till svÄrigheter att klara av aktiviteter i det dagliga livet. De upplevde begrÀnsningar i sitt sexuella liv genom att de skÀmdes för den förÀndrade kroppen och de hade svÄrigheter att hitta partners. Slutligen upplevde de sÀmre livskvalitet och social isolering med oro och nedstÀmdhet.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Valet av uppsatsÀmne vÀxte fram under den senare delen av vÄr utbildning, bl. a. genom en förelÀsning av leg psykolog, fil dr Alain Topor, men Àven efter tema kursen Psykiska funktionshinder och vÀlfÀrd. Det gav oss en inblick i problematiken kring psykiskt funktionshinder med missbruksproblematik. Gruppen betraktas av de professionella och belyses i media, som en utav de mest svÄrbehandlade och utsatta grupperna i samhÀllet (SOU 1999:1).

Efter psykiatrireformen, 1995, ökade samhÀllsinsatserna för personer med psykiska funktionshinder inom omrÄden som boende och sysselsÀttning och delaktighet och gemenskap var viktiga ledord. I och med reformen startades flera aktivitetshus och i Göteborg finns sex kommunala aktivitetshus. I studien deltar tvÄ av Göteborgs kommunala aktivitetshus. Studien syftar till att undersöka betydelsen av dessa aktivitetshus för besökarna. Genom en kvalitativ metod med tio intervjuer med besökare och personal pÄ aktivitetshusen har information insamlats.

Dagens svenska handikappolitik bygger pÄ delaktighet och alla mÀnniskors lika vÀrde. Vi har undersökt om den officiella synen ocksÄ slagit igenom i massmedia genom en kvalitativ undersökning av Ätta nyhetsinslag i Rapport och Aktuellt som skildrar personer med begÄvningsnedsÀttning och/eller nedsatt autonomi. Vi har ocksÄ tittat pÄ hur personerna skildras i förhÄllande till övriga i reportaget samt om medierna har nÄgon ambition att föra den beroendes talan. Genom en kritisk diskursanalys har vi sökt utforska och kartlÀgga maktrelationer. Ett viktigt instrument har varit en lingvistisk analys.Journalisternas ambition tycks vara att skildra personen med funktionshinder positivt och försvara eller förklara hennes behov och livssituation.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad relationen med hundar kan betyda för nÄgra personer med funktionsnedsÀttning. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en observationsguide. Urvalet bestod av sex personer med funktionshinder, vilka arbetar i en daglig verksamhet som bedrivs som ett hunddagis. Intervjuteman var vÀlmÄende/psykisk hÀlsa, sjÀlvkÀnsla/sjÀlvförtroende, hÀnsyn samt empati. Resultatet visade att hundarna bidrog till vÀlmÄende pÄ flera olika vis, bland annat genom att vara en kÀlla till trygghet, vÀnskap och glÀdje.

I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanförestÀllningar, hallucinationer, agitation, depression, Ängest, upprymdhet, apati, hÀmningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlÀgga registrerade omvÄrdnadsÄtgÀrder relaterade till beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens skattade i tre kommuner i sydvÀstra Sverige. Studien Àr en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mÀtdata inmatad i BPSD-registret, gÀllande beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens samt dess omvÄrdnadsÄtgÀrder.

Det finns riktlinjer för hur webbplatser kan anpassas för personer med kognitiva funktionhinder, men Ànnu har ingen enighet uppnÄtts nÀr det gÀller hur man bÀst gÄr tillvÀga för att skapa tillgÀngliga webbplatser för mÄlgruppen. Det finns flera former av kognitiva funktionshinder. DÀrför behövs undersökningar som fokuserar pÄ hur man skapar tillgÀngliga webbplatser för personer med de olika formerna av funktionshindret. En fallstudie har dÀrför utförts genom detta arbete, för att ta reda pÄ hur tillgÀnglig Kristianstad Biblioteks webbplats Àr för unga personer med lindrig utvecklingsstörning. Webbplatsen har studerats genom ett anvÀndningstest som utförts tillsammans med mÄlgruppen.

Studien Àr gjord i form av en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att genom berÀttelser frÄn personer med Aspergers syndrom förstÄ vilken betydelse just detta funktionshinder kan ha för skolgÄngen. Studien bygger pÄ livsberÀttelser frÄn en kille och en tjej som beskriver sin syn pÄ sitt funktionshinder samt vilka svÄrigheter och möjligheter de har stött pÄ under skolÄren. I studien redovisas Àven relevant litteratur om Aspergers syndrom och olika metoder samt strategier lÀraren kan anvÀnda sig av i undervisningen. Dessa metoder och strategier kan bilda en grund för strukturering och planering av skoldagen och skolmiljön sÄ att eleverna fÄr det stöd deras funktionshinder krÀver och sina behov mötta. Resultatet visar att tydlighet och struktur Àr viktiga delar för personer med Aspergers syndrom.

Dagens lagstiftning anger att varje mÀnniska med funktionshinder ska kunna skapa sig ett vÀrdigt liv som Àr sÄ likt andra mÀnniskors som möjligt och att man ska kunna leva oberoende och i gemenskap med andra. FN:s standardregler ska se till att lagar inte diskriminerar mÀnniskor med funktionsnedsÀttning nÀr det gÀller sexuella relationer, Àktenskap och förÀldraskap. Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur habiliteringspersonal uppfattar och handskas med sexualitet hos mÀnniskor med utvecklingsstörning. Vi har Àven undersökt hur lagar och styrdokument rörande familjeliv och sexualitet Àr integrerade i verksamheten och om personalen finner stöd och hjÀlp i dessa. Data har insamlats genom en gruppintervju med personal pÄ ett gruppboende för mÀnniskor med utvecklingsstörning.

För att hjÀlpa personer med funktionshinder som Àr arbetslösa och/eller sjukskrivna tillbaka ut i arbetslivet arbetar Arbetsförmedlingen (AF) med arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters insatser med arbetslivsinriktad rehabilitering. För att studera det intervjuades sju arbetsterapeuter, verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. UtifrÄn studiens syfte utvecklades en intervjuguide. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans system för innehÄllsanalys och ledde fram till fyra teman ?Arbetsterapeuters roll vid arbetslivsinriktad rehabilitering?, ?Arbetsterapeuters insatser och arbetsuppgifter?, ?Arbetsterapeuters utvÀrderingar av resultaten vid rehabilitering? och ?Arbetsterapeuters beskrivning av mÄl inom arbetslivsinriktad rehabilitering?.

ABSTRAKTPersoner med psykiskt funktionshinder Àrden persongrupp som statistiskt sett har minst chans att komma ut i arbete. Enarbetsrehabiliteringsmetod som enligt internationell forskning visat sig varaden mest effektiva för dessa personer Àr Individual Placement and Support(IPS), men kunskap om hur metoden fungerar i Sverige Àr Ànnu bristfÀllig.Syftet var att belysa IPS-coachers uppfattning om vad som pÄverkat arbetsrehabiliteringenför klienter med psykiskt funktionshinder inom tvÄ IPS-program i norraSverige.  Metoden som anvÀndes var attanalysera Ätta IPS-coachers dokumentation kring 65 klientersarbetsrehabilitering under totalt tvÄ Är med hjÀlp av kvalitativinnehÄllsanalys. Ett övergripande tema kunde skapas ?Motivation och förmÄga att se vÀrdet av IPS möjliggör en fungerandearbetsrehabilitering?, som bestod av de fyra huvudkategorierna: ?Klientcentrerat arbetssÀtt för att skapa ochupprÀtthÄlla klientens motivation, ?Klientens hÀlsa, livssituation ochstrategier för konstruktiv anpassning?, ?Betingelser för lÀmplig arbetsplats? och ?Spelregler i samarbetet?. UpprÀtthÄllandetav motivation visade sig vara mycket komplext dÄ det pÄverkas av sÄ mÄngaaspekter och för personer med psykiskt funktionshinder kan det vara extrasvÄrt.

Grundsynen Àr idag att individer med psykiska funktionsnedsÀttningar i största möjliga utstrÀckning ska rehabiliteras i sin hemmiljö. VÄrden erbjuder dock fortfarande rehabiliteringsinsatser utanför hemmet och dagverksamheter inom psykiatrin Àr ett exempel pÄ detta. Dagverksamhet Àr en vÄrdform dÀr deltagarna kombinerar vardagslivet med psykiatrisk behandling och rehabilitering.Syftet med denna studie var att beskriva personer med psykiska funktionsnedsÀttningar och deras upplevelser av deltagande i en dagverksamhet. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag anvÀndes. Intervjuerna genomfördes med Ätta personer som har psykiska funktionsnedsÀttningar och har en pÄgÄende kontakt med en dagverksamhet inom nÀrpsykiatrin sedan minst ett Är tillbaka.Resultatet i studien visar att deltagarna har fÄtt nya vanor och ny struktur i vardagen genom sitt deltagande i dagverksamheten.