Syftet Àr att undersöka hur nÄgra verksamma lÀrare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga lÀs- och skrivutveckling. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strÀvar efter att fÄ en bild av vilka faktorer som kan pÄverka döva och hörselskadade elevers lÀs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda pÄ hur man kan förbÀttra döva och hörselskadade elevers tidiga lÀs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som pÄ olika sÀtt kan pÄverka döva och hörselskadade elevers lÀs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas sprÄkliga bakgrund, lÀrarnas förhÄllningssÀtt till döva och hörselskadade elever, lÀrarnas arbetssÀtt, motivation hos eleven, lÀraren och Àven personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat lÀromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefÀr 3-5 procent av alla barn i skolÄlder Àr diagnostiserade för. HÀlften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen Älder. Samtidigt Àr ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under mÄnga Är, dÄ somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons sjÀlvbild. Syftet var att ta reda pÄ hur vÄra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser pÄ sitt liv efter att de fÄtt sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingÄng anvÀndes för att, utifrÄn den valda frÄgestÀllningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berÀttelser.

Ledarskap Àr av betydelse för arbetstagarens psykiska vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen. Sett till de som har lÀgst psykiskt vÀlbefinnande Àr detta unga studerande kvinnor. Denna undersökning syftar dÀrför till att undersöka vilka ledaregenskaper och ledarstilar som kvinnliga studenter i Äldern 18-29 Är anser Àr viktigast för att de ska uppleva psykiskt vÀlbefinnande pÄ sin framtida arbetsplats. För att besvara frÄgestÀllningarna utformades en enkÀt som lÀmnades ut till kvinnliga studenter i Äldern 18-29 Är. Respondenterna valdes ut genom ett konsekutivt urval.

Studien handlar om arbetsförmedlarnas uppfattning om det omtalade fas 3, dÀr lÄngtidsarbetslösa tvingas ut i sysselsÀttning mot en lÄg ersÀttning, och dess deltagare. DÄ det Àr pÄtagligt svÄrare för Àldre att ta sig ur fas 3 har det legat i mitt intresse att fokusera pÄ deltagare över 55. Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55. Syftet har ocksÄ varit att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska vÀlbefinnande och motivation. FrÄgestÀllningarna som Àr tre till antalet har blivit utformade för att besvarade uppnÄ syftet.

SammanfattningBakgrund:  Det Àr vanligt förekommande att personer med psykisk ohÀlsa vÄrdas pÄ somatiska avdelningar. I studier har det framkommit att de inte blir behandlade med respekt, att de kÀnner sig ignorerade och att de fÄr vÀnta lÀngre Àn andra patienter pÄ att fÄ vÄrd. OmvÄrdnadspersonal tror ocksÄ ofta att de somatiska symtomen hos patienter med psykisk ohÀlsa bara Àr fantasier, eller att dessa symtom beror pÄ den psykiska ohÀlsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som pÄverkar hur omvÄrdnadspersonalen bemöter personer med psykisk ohÀlsa som vÄrdas inom somatisk vÄrd.Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie baserad pÄ Ätta artiklar vilka analyserades med textanalys.Resultat: Resultatet visar att det negativa bemötandet av patienter som vÄrdas inom somatisk vÄrd kan beskrivas utifrÄn fyra olika teman; omvÄrdnadspersonalens sjÀlvuppfattning, patientuppfattning, kÀnslor hos omvÄrdnadspersonalen samt uppfattning av vÄrdmiljön                     Diskussion: Huvudfynden som diskuterades med utgÄngpunkt i begreppet vÀrdighet var negativa attityder, utbildning och kommunikation. OmvÄrdnadspersonal har ofta negativa attityder gentemot patienter med psykisk ohÀlsa, och kommunikationen mellan omvÄrdnadspersonal och patienter Àr ofta bristfÀllig. OmvÄrdnadspersonal som arbetar inom somatisk vÄrd behöver mer utbildning och trÀning för att kunna ge personer med psykisk ohÀlsa ett gott bemötande.

Bakgrund: Levertransplantation ?r idag den enda botande behandlingen f?r patienter med palliativa leversjukdomar. L?nga v?ntetider och f?r f? donatorer leder till l?nga v?ntelistor och minskad livskvalitet hos personer i behov av levertransplantation. Sjuksk?terskans arbete att fr?mja h?lsa och lindra lidande ska str?cka sig genom hela patientens liv.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Psykisk ohÀlsa Àr ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrÄnvaro. Den psykiska ohÀlsan har Àven negativa konsekvenser pÄ företagsnivÄ och samhÀllsnivÄ, pÄ grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen pÄ arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva ÄtgÀrder mot psykisk ohÀlsa Àr en framgÄngsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande ÄtgÀrd som Àr av betydelse för psykisk hÀlsa Àr fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt vÀlbefinnande(Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier Àr dock baserade pÄ internationellt material.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om en möjlighet att prata ut ger upphov till skillnader i sjÀlvskattad psykisk och fysisk hÀlsa mellan tvÄ grupper kvinnliga undersköterskor vid ett svenskt sjukhus. Den ena gruppen pÄ 25 personer har vid en arbetsomstÀllning fÄtt behÄlla sin tjÀnst och den andra gruppen pÄ tio personer har blivit omplacerad pÄ andra avdelningar inom organisationen. Vad som ocksÄ skiljer grupperna Ät Àr att lÀmnargruppen har fÄtt en möjlighet att tala ut om vad de kÀnner i samband med omstÀllningen. Följande sjÀlvskattningsformulÀr har anvÀnts: Forsman & Johnsons test om sjÀlvkÀnsla (SES), Pennebaker Inventory of Limbid Languidness (PILL), KASAM och Levels of Emotional Awarenness (LEAS). Inga signifikanta skillnader mellan grupperna framkommer vad det gÀller sjÀlvskattad psykisk och fysisk hÀlsa.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som Àr det system arbetsförmedlingen anvÀnder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder för personer med nedsatt arbetsförmÄga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat pÄ individens liv pÄ vÀg till arbete, men ocksÄ hur kodningen har pÄverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla mÀn mellan 30 och 50 Är och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet anvÀnde vi oss av Erving Goffmans stigmateori.

Statens FolkhÀlsoinstituts folkhÀlsorapport visar att hÀlsolÀget hos homo- bi- och transsexuella (hbt-personer) i samhÀllet Àr sÀmre Àn hos övriga befolkningen. Framför allt Àr den psykiska hÀlsan sÀmre och inom hbt-gruppen Àr det framförallt transpersoner som mÄr dÄligt. Syftet med vÄr litteraturstudie var att fÄ en inblick i hur hbt-gruppen upplever vÄrden och hur de upplever bemötandet, samt att fÄ en uppfattning om var bristerna i bemötandet ligger och vad vi som blivande sjuksköterskor kan göra för att förbÀttra vÄrden för dessa mÀnniskor.Vi fann tio artiklar genom att söka i olika databaser; CINAHL, PubMed och Blackwell Synergy. Dessutom har vi genom manuell sökning och mailkontakt med författaren fÄtt tillgÄng till en artikel med relevans för vÄr uppsats. Vi har arbetat utifrÄn en induktiv ansats och efter genomlÀsning av artiklarna fann vi att Erikssons lidandeteori och queerteorin hjÀlpte oss att tolka resultatet pÄ ett konstruktivt sÀtt.

Syfte - Syftet med studien Àr att undersöka hur personer som arbetar med palliativ vÄrd pÄverkas psykiskt av sitt arbete samt hur de hanterar detta.FrÄgestÀllningar - PÄ vilket sÀtt pÄverkas de som arbetar med palliativ vÄrd psykiskt av det dagliga mötet med döden? Vilken hjÀlp finns till de som arbetar med palliativ vÄrd, och hur fungerar den idag? Vilken hjÀlp önskas av de som arbetar med palliativ vÄrd?Metod - Studien bygger pÄ fem intervjuer som genomförts med personer som arbetar med palliativ vÄrd. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. För att komplettera intervjumaterialet har Àven enkÀter delats ut till personal pÄ den palliativa avdelningen pÄ berört sjukhus.Resultat - Studien visar att de som arbetar med palliativ vÄrd pÄverkas bÄde positivt och negativt av detta. Den mest givande hanteringsstrategin för att hantera negativ psykisk pÄverkan enligt undersökningsgruppen visade sig vara spontana samtal med kollegorna.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Personer med IBS lider av en sjukdom som inte syns utÄt vilket kan skapa pÄfrestningar i det dagliga livet och i mötet med vÄrden. DÀrför Àr det vÀsentligt att sjuksköterskan har empati, kunskap och engagemang i mötet med dessa personer. Syftet med studien var att belysa det stöd som efterfrÄgas av personer med IBS i mötet med sjukvÄrden och hur sjuksköterskan förhÄller sig i mötet. Metoden som anvÀndes till studien var litteraturstudie. Resultatet visar att personer med IBS Àr i behov av stöd genom information, bekrÀftelse och ett professionellt förhÄllningssÀtt av vÄrdarna i mötet.

Detta examensarbete bygger till stor del pÄ Arja Paulins avhandling frÄn 2007 dÀr hon i sinstudie visar vissa av de svÄrigheter nyutbildade lÀrare möter under sin första tid i yrket.UtifrÄn de svÄrigheter som Paulin redogör för Àr vÄrt syfte med examensarbetet att skapaförstÄelse kring om och i sÄ fall hur den psykiska hÀlsan pÄverkas hos nyexaminerade lÀrare.Vi har Àven valt detta Àmne pÄ grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskningkring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lÀrare, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga,intervjuats. Arbetets studie bygger pÄ en kvalitativ metod med utgÄngspunkt frÄn dethermeneutiska synsÀttet.Resultatet i vÄr studie pÄvisar att alla intervjuade lÀrare har upplevt stress i olika situationerunder sin första tid i yrket. AngÄende studiens slutsatser kan tydliga paralleller ocksÄ dras tillPaulins (2007) avhandling angÄende de svÄrigheter hon menar nyutbildade lÀrare möter undersin första tid i yrket. En annan slutsats i studien Àr de brister som de intervjuade lÀrarnaupplevt i sin utbildning, dÀr ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna..