Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien Ă€r baserad pĂ„ 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda förĂ€ldrar Ă€r en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar har en större risk att drabbas av depression, Ă„ngest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa var fetma hos ungdomar och lĂ„g socioekonomisk status hos förĂ€ldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar Ă€r en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Även fetma hos ungdomarna och dĂ„lig socioekonomisk status hos förĂ€ldrar kan leda till psykisk ohĂ€lsa hos ungdomar.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Studien syftar till att beskriva HR-personers upplevelser av innebörden och nyttan av nÀtverk. Den skildrar Àven deras tankar kring betydelsen av hanteringen av en tyngre arbetssituation. Slutligen undersöks innebörden och svÄrigheten att arbeta professionellt inom HR. Materialet frÄn fem djupintervjuer genomgick en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att nÀtverk framförallt handlar om att underlÀtta för den egna individen.

Bakgrund: Varje Är drivs miljontals mÀnniskor pÄ flykt runtom i vÀrlden. Detta har stÀllt krav pÄ mottagarlÀndernas omhÀndertagande av asylsökande, krav som inte alltid uppfylls och som resulterar i ett stort psykiskt lidande hos flyktingar. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som pÄverkar flyktingars psykiska hÀlsa under asylprocessen samt undersöka hur vÄrdbehovet hos asylsökande kan tillgodoses av sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt. Ur databaserna Cinahl och PubMed valdes 15 artiklar ut.

Personer som drabbas av lungcancer kan kÀnna oro och rÀdsla. För att sjukvÄrdspersonal ska kunna ge en individuell omvÄrdnad till personer med lungcancer, krÀvs kunskap om deras upplevelser av oro och rÀdsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av oro och rÀdsla hos personer med lungcancer. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, PsykINFO och PubMed. 28 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Stroke Àr en vanlig sjukdom som Ärligen drabbar 30 000 personer i Sverige. Personer som insjuknar i stroke kan drabbas av fysiska och psykiska funktionsnedsÀttningar. Konsekvenserna av stroke drabbar Àven de nÀrstÄende som mÄnga gÄnger tar pÄ sig vÄrdgivarrollen till den anhöriga. NÀrstÄendevÄrdare till en anhörig som har insjuknat i stroke fÄr bÀra ett tungt vÄrdansvar. Syftet med detta vetenskapliga arbete var dÀrför att belysa nÀrstÄendevÄrdares upplevelser av att vÄrda en anhörig som har insjuknat i stroke.

Denna studie undersöker och beskriver den psykiska hÀlsan hos en grupp barn och ungdomar placerade i familjehem i en större stad i södra Sverige. 42 barn och ungdomar i Äldrarna 11 till 20 Är valdes ut frÄn en kohort bestÄende av 52 som vid nÄgot tillfÀlle under 2005 befann sig placerade i familjehem. Till barnen administrerades Youth Self Report (YSR), till en av familjehemsförÀldrarna Child Behavior Checklist (CBCL) och till barnens lÀrare TeacherŽs Report Form (TRF). Data frÄn barnens socialakter samlades ocksÄ in. Totala problemskalorna för CBCL och TRF visade att andelen barn pÄ klinisk nivÄ uppgick till 23 % medan motsvarande siffra för YSR var 9 %.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse och kunskap om ofrivillig barnlöshet. Cirka nio procent av alla par i fertil Älder berÀknas vara ofrivilligt barnlösa men eftersom ofrivillig barnlöshet Àr ett Àmne som pÄ mÄnga sÀtt anses vara tabubelagt att prata om, tror vi att de psykiska och sociala aspekterna av ofrivillig barnlöshet inte har fÄtt den uppmÀrksamhet de förtjÀnar i samhÀllet. Vi tror Àven att det av den anledningen saknas professionell kunskap om hur ofrivilligt barnlösa uppfattar sin situation, vilket betyder att det behövs kunskap hos professionella om hur de skall kunna erbjuda den hjÀlp och det stöd som faktiskt behövs. I vÄr studie avser vi att undersöka hur par som har varit ofrivilligt barnlösa berÀttar om sina erfarenheter. VÄrt syfte Àr Àven att undersöka hur deras psykiska hÀlsa har pÄverkats och hur deras sociala stöd har pÄverkat deras situation under fertilitetsbehandlingen och adoptionsprocessen samt hur de har hanterat situationen.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att fÄ en förbÀttrad förstÄelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska vÀlbefinnandet pÄverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrÄn semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska vÀlbefinnande dÀr analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrÄn chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska vÀlbefinnandet pÄverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohÀlsan Àr arbetsansvaret, arbetstiderna och ocksÄ de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.

Michalska, A. Att leva med claudicatio intermittens - en litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad, 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2010. Bakgrund: Claudicatio intermittens (CI) Àr en sjukdom i benens artÀrer som orsakar svÄra smÀrtor i benmuskulaturen vilket personen kÀnner vid gÄng. Den bakomliggande orsaken till sjukdomen Àr en fortskridande aterosklerosprocess.

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av stödtecken och i vilket syfte de anvÀnds. Vi belyser begrepp som kommunikation, sprÄkutveckling och interaktion. Vi tar vÄr utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Vidare beskriver vi vad ?Tecken som stöd? (TSS) och ?Tecken som alternativ kompletterande kommunikation? (TAKK) stÄr för.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana mÀn, vid löpning pÄ löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd anstrÀngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjÀrtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio mÀn i Äldrarna 18-30 Är i ett laktattröskeltest pÄ löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivÄer. Under testerna undersöktes laktat, hjÀrtfrekvens och upplevd anstrÀngning. AnstrÀngingen skattades efter borgskalan.

Sammanfattning: Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och stÄr för ungefÀr 30 procent av alla cancerfall. Mastektomi Àr ett av behandlingsalternativen dÀr hela bröstkörteln tas bort. I Sverige genomgÄr ungefÀr hÀlften av alla kvinnor med bröstcancer en mastektomi. Livskvalitet Àr ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp som innefattar bÄde psykiska, fysiska och sociala aspekter av livet. DÄ cancer drabbar hela mÀnniskan blir livskvalitetsbegreppet med flerdimensionell karaktÀr anvÀndbar inom cancervÄrden.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur före detta elever uppfattade och upplevde inkludering/exkludering av funktionsnedsatta elever, speciellt i Àmnet idrott och hÀlsa. Vidare Àr syftet att fÄ reda pÄ de före detta elevernas tolkningar av begreppen funktionshinder, funktionsnedsÀttning samt inkludering/exkludering. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper för att genomföra studien. Med hjÀlp av vÄra teoretiska perspektiv, Foucaults maktteori samt stigmatisering, har vi analyserat empirin. De teoretiska perspektiven vi anvÀnde oss av var stigmatisering samt Foucaults maktteori. Resultatet i vÄr studie visade att intervjupersonerna inte upplevde sig sjÀlva som exkluderade.