Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

Bakgrund: Mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder Àr komplicerat pÄ grund av att de sistnÀmnda har ett annat sÀtt Àn andra att uppfatta och förstÄ omvÀrlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vÄrdas oftare pÄ sjukhus och har lÀngre vÄrdtid Àn andra personer pÄ grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsÀttningarna i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vÄrdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsÀttningar i mötet för att skapa en vÄrdrelation.

Bakgrund: Bakgrunden till denna c-uppsats var ett uppdrag som givits av Åre kommun som ville kartlĂ€gga mĂ„lgruppen psykiskt funktionsnedsattas livssituation.Syfte: Syftet med denna c-uppsats var att fĂ„ kunskap om levnadsvillkor för mĂ„lgruppen psykiskt funktionsnedsatt. De livsomrĂ„den som valts att studera Ă€r, boende och fritid.Metod: StrĂ€van var att genomföra en totalundersökning, genom en kvantitativ och kvalitativ enkĂ€tundersökning. Urvalskriterium var personer över 18 Ă„r bosatta i Åre kommun, och som sökt hjĂ€lp/stöd pĂ„ grund av psykisk funktionsnedsĂ€ttning.Resultat: Detta resulterade i en urvalsgrupp av 20 personer varav 16 svarade, svarsfrekvens 80 %. 13 personer var i arbetsför Ă„lder, en av dessa angav lön som sin huvudsakliga inkomstkĂ€lla. Samtliga i urvalsgruppen hade ett eget boende, ingen var hemlös och ingen bodde i gruppboende eller servicehus.

Bakgrund: Mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder Àr komplicerat pÄ grund av att de sistnÀmnda har ett annat sÀtt Àn andra att uppfatta och förstÄ omvÀrlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vÄrdas oftare pÄ sjukhus och har lÀngre vÄrdtid Àn andra personer pÄ grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsÀttningarna i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vÄrdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsÀttningar i mötet för att skapa en vÄrdrelation.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser pÄ arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 mÀn, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrÄn ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter pÄ normali-sering.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för betydelsen av aktiviteten arbete för personer med intellektuella funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av sex personer med intellektuella funktionshinder som hade sin dagliga verksamhet pÄ öppna arbetsplatser i tvÄ kommuner i norra Sverige. Data samlades in med intervjuer med öppna frÄgor och kompletterades med observationer pÄ deltagarnas arbetsplatser. Intervju- och observationstext analyserades med metoden innehÄllsanalys. Analysen resulterade i en huvudkategori som benÀmns: BekrÀftelse pÄ arbetet stÀrker identiteten med tre underkategorier: Arbetet ger dagarna ett meningsfullt innehÄll, Att trÀffa folk Àr viktigt och Att arbeta med nÄgot roligt gör att arbetet blir meningsfullt.

Det hÀr Àr en systematisk litteraturstudie. Vi har anvÀnt oss av sökmotorerna DIVA, ERIC, LIBHUB, LIBRIS, Google och SWEPUB. Majoriteten av vÄr litteratur Àr publicerad av Svenska forskare pÄ Engelska. Litteraturstudien har som syfte att beröra IKT inom skolans vÀrld för personer med bÄde fysiska och psykiska funktionshinder. Studien innehÄller tre olika perspektiv, LÀrare, elev och förÀlder.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

SammanfattningFunktionshinder Àr nÄgot som uppstÄr i mötet med ett otillgÀngligt samhÀlle. Personer med funktionsnedsÀttningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvÀrvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en vÀrld genom deras "nya kroppar". Med utgÄngspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori frÄn Richard Jenkins nÀrmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvÀrvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen Ă€r viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehĂ„lla bĂ„de en yttre och inre struktur. Trots att struktur Ă€r ett vanligt arbetsomrĂ„de för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att frĂ€mja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie Ă€r att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmĂ€npsykiatrin i ett svenskt lĂ€n intervjuades utifrĂ„n en halvstrukturerad intervjuguide. All data frĂ„n intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehĂ„llsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsĂ€tter struktur.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.