Den psykiska ohÀlsan ökar i samhÀllet samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och lÀkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohÀlsa stöter pÄ fördomar i samhÀllet som Àven kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekrÀftat att det rÄder en negativ syn pÄ psykisk ohÀlsa i samhÀllet. Det finns fÄ studier som omfattar bÄde vÄrdpersonalens och patienternas perspektiv i detta Àmne. Syftet med denna studie Àr att belysa sjuksköterskors, lÀkares, lÀkarstudenters och undersköterskors syn pÄ psykisk ohÀlsa samt hur patienter med psykisk ohÀlsa upplever att de blir bemötta.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

De senaste Ären har intresset för personer med Aspergers syndrom inom rÀttspsykiatrin ökat.Den rÀttspsykiatriska vÄrden skall verka för att minska risken för vÄld  vilket  bland annat  kan göras  med  riskbedömningsinstrument.  Instrumenten  syftar  till  att  utveckla  adekvata riskhanteringsstrategier  för  att  uppfylla  kravet  att  minska  risken  för  vÄld.  Syftet  med föreliggande studie var att beskriva skillnaderna gÀllande den psykiska ohÀlsan, de  bedömda riskfaktorerna  för framtida vÄld samt eventuellt institutionsvÄld för personer  med Aspergers syndrom  inom  rÀttspsykiatrin.  Personerna  med  Aspergers  syndrom  delades  in  i  tre  grupper utifrÄn  om  personerna  vÄrdades  inom  rÀttspsykiatrin  för  att  de  var  dömda  för  dödligt  eller försök  till  dödligt  vÄld,  dömda  för  att  ha  begÄtt  annan  brottslighet  samt  personer  vilka  inte hade  begÄtt  nÄgot  brott  men  vÄrdades  enligt  LPT.  För  att  besvara  syftet  inkluderades  28 personer  med  Aspergers  syndrom  i  studien.  Resultatet  visade  att  det  inte  generellt  Àr  nÄgra riskfaktorer som Àr typiska för en specifik  grupp av dessa  tre, oavsett orsak till att de vÄrdas vid kliniken.  Skillnad gÀllande förekomsten av riskfaktorn instabilitet och institutionsvÄld vid den nuvarande vÄrdkliniken  framkom dock för grupperna.  Det  visades  att det var personerna som vÄrdades enligt LPT vilka skiljde sig frÄn de övriga tvÄ grupperna. Resultatet visade Àven att  majoriteten  av  institutionsvÄldet  som  anvÀndes  var  fysiskt  och  riktades  mot  personalen. Detta i konstrast med viss tidigare forskning, dock inte genomförd pÄ personer med Aspergers syndrom.  Betydelsen  av  att  studera  enskilda  faktorer  Àr  för  att  se  om  nÄgon  faktor  skiljer grupperna  Ät,  detta  dÄ  riskfaktorer  Àr  betydelsefulla  i  arbetet  med  utvecklandet  av riskhanteringsstrategier.  Resultatet  ger  anvÀndbar  kunskap  om  nÀrvarande  riskfaktorer  för framtida vÄld och institutionsvÄld för personer med diagnosen, vilket  har betydelse för att i framtiden kunna arbeta brottsförebyggande med denna grupp.Nyckelord: RÀttspsykiatriska vÄrden, Aspergers syndrom, Riskbedömning för framt ida vÄld, institutionsvÄld..

Syfte: Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelser av det dagliga livet efter en brÀnnskada. Bakgrund: BrÀnnskador Àr ett trauma för bÄde kropp och sjÀl och Àr bÄde ett fysiskt och psykiskt lidande. Patienterna lider av bland annat sömnsvÄrigheter, depression, Ängest och klÄda. En stor del av omvÄrdnaden Àr rehabilitering som hjÀlper patienten att ÄtergÄ till vardagen. Hendersons omvÄrdnadsteori syftar till att sjuksköterskan ska hjÀlpa patienter att ÄterfÄ oberoendet gÀllande sina grundlÀggande behov och kommer att anvÀndas vid tolkning av resultatet.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad nÄgra personer med förvÀrvad hjÀrnskada i vuxen Älder upplevde var en meningsfull sysselsÀttning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsÀttning. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra mÀn, med förvÀrvad hjÀrnskada i vuxen Älder som hade sin sysselsÀttning tillgodosedd genom en privat hjÀrnskadeverksamhet. Teorierna som anvÀndes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? kÀnsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsÀttning som har en stillasittande fritid löper dubbelt sÄ stor risk för fetma Àn en person utan funktionsnedsÀttning. Det Àr vanligt att personer med funktionsnedsÀttning Àr fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vÄrt samhÀlle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsÀttning i Äldern 13-25 Är. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn de faktorer som visades pÄverka vid deltagande i fysisk aktivitet.

I denna uppsats har arbetslöshetens effekter pÄ individens psykiska vÀlbefinnande, könsaspekter gÀllande det psykiska vÀlbefinnandet samt Àven attityder gentemot arbetslösa undersökts. En enkÀtundersökning genomfördes för att jÀmföra det psykiska vÀlbefinnandet mellan arbetslösa och personer som har arbete. EnkÀten innehöll förutom frÄgor om psykiskt vÀlbefinnande Àven frÄgor om attityd gentemot arbetslösa. EnkÀterna distribuerades till arbetslösa och arbetande via arbetsförmedlingar och olika företag. Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i psykiskt vÀlbefinnande mellan arbetslösa och de som har arbete.

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohÀlsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framstÀllts genombeskrivande analys dÀr intervjupersonernas berÀttelser har Ätergivits. Resultatet avstudien visar pÄ att den psykiska hÀlsan har pÄverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det Àr positivt eller negativt. Terapeuterna sÄgen mer positiv bild av individualiseringens inverkan pÄ psykisk hÀlsa, mycket pÄ grundav ökad jÀmstÀlldhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.

Studien undersökte om, och hur, Google Kalender kan anvÀndas som hjÀlpmedel för vuxna individer med ADHD. Syftet var att öppna upp för en diskussion om medieteknik som hjÀlpmedel vid neuropsykiatriska funktionshinder. En sammanfattning av tillgÀnglig litteratur och forskning presenterade bakgrundsfakta kring ADHD, operativsystemet Android och Google Kalender. Via programvarutestning, i form av fri testning, testades och analyserades tjÀnsten Google Kalender utifrÄn de svÄrigheter individer med ADHD upplever. Resultaten visar att Google Kalender kan underlÀtta planering, tidsuppfattning, ihÄgkommande och framförhÄllning.

I denna rapport tar vi upp diskussionen om polisens psykiska vÀlbefinnande. En frÄga vi stÀllde oss var hur det Àr stÀllt med polisens psykiska hÀlsa Àr idag? Vi har intresserat oss för denna frÄga dÄ det snart Àr dags för oss att möta alla de komplexa situationer som polisyrket medför. Det sÀgs att man som polis fÄr se mycket av samhÀllets baksida. Hur klarar man som privatperson av allt man fÄr se i sitt kommande yrke utan att den psykiska hÀlsan drabbas.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter lÀrare i idrott och hÀlsa har att arbeta med elever med fysiska funktionshinder nÀr det gÀller sÄvÀl inkludering som mÄluppfyllelse, samt hur idrottslÀrare utan den praktiska kunskapen reflekterar över hur de skulle kunna arbeta mot ovanstÄende mÄl.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀndes det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Perspektivet har sÄvÀl en empirisk bas som en teoretisk grund. Alla mÀnniskor Àr trots gemensam praktik, kultur och sociala sammanhang unika och upplever vÀrlden pÄ olika sÀtt. DÀrför Àr det viktigt att se pÄ mÀnniskan utifrÄn den kontext hon ingÄr i. Delaktighet, kommunikation och lÀrande Àr centrala begrepp och bör beaktas samtidigt vid studier i skolans verksamhet.Metod: Studien Àr en kvalitativ studie dÀr empirin Àr byggd pÄ intervjuer och observationer.

Personer med dubbla diagnoser har beskrivits som dubbelt utsatta dels beroende pÄ kombinationen av sin sjukdom/funktionshinder och sin beroendeproblemtik, dels för att de befinner sig mellan tvÄ huvudmÀn, socialtjÀnst och landsting. Inom Tyresö kommun drivs HÀstskon boendeenhet, ett varaktigt boende för bostadslösa vuxna personer med dubbla diagnoser. Uppsatsen undersöker HÀstskons boendeenhet ur de boendes perspektiv gÀllande brukarinflytande men Àven ur HÀstskons samverkanspartners perspektiv gÀllande samverkan för mÄlgruppen personer med dubbla diagnoser. Undersökningen har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen utgörs av en enkÀtundersökning med de boende pÄ HÀstskon, den kvalitativa delen innefattar intervjuer med tre av de boende pÄ HÀstskon och med HÀstskons samverkanspartners.