Fibromyalgi Àr en komplicerad sjukdom dÀr grundsymtomet Àr kronisk muskelsmÀrta. Sjukdomen drabbar frÀmst kvinnor. Orsaken till sjukdomen Àr Ànnu okÀnd och det finns inga metoder för objektiv diagnostik eller botande behandling. Personer med fibromyalgi har lÀnge blivit misstrodda av vÄrdpersonal vilket mÄnga gÄnger medfört vÄrdlidande. Syftet med studien var att beskriva hur personer med fibromyalgi upplever mötet med vÄrdpersonal.

Psykiskt och/eller fysiskt vÄld förekommer i alldeles för stor utstrÀckning i Sverige och Àven i resten av vÀrlden. Trots lag mot barnmisshandel i flera lÀnder sÄ fortsÀtter anmÀlda fall av barnmisshandel att öka. Personer som utsÀtts för psykiskt och/eller fysiskt vÄld under barndomen pÄverkas av detta i hög grad. De psykiska vÄldet upplevs som vÀrre Àn det fysiska vÄldet av de utsatta. Detta stÀmmer överens med aktuell forskning som visar att psykiskt vÄld har mer djupgÄende pÄverkan pÄ individens kÀnsloliv. .

Uppskattningsvis lever 24 miljoner personer med en demenssjukdom idag, en siffra som förvĂ€ntas öka. En demenssjukdom innebĂ€r ett lidande för personer med demens eftersom de som drabbas fĂ„r svĂ„righeter att sköta sitt dagliga liv. En demenssjukdom innebĂ€r ocksĂ„ ett lidande för anhöriga. Över hela vĂ€rlden utför anhöriga den största delen av omvĂ„rdnaden för personer med demens. Anhöriga till personer med demens bĂ€r ofta ett stort ansvar och upplever sig psykiskt belastade, övergivna och i behov av stöd.

KarriÀretablering - en krokig vÀg framÄtEn studie i karriÀrskapandet för individer med avslutad gymnasiesÀrskolaMonica LalanderSammanfattningSyftet med denna studie Àr att studera karriÀrskapandet inom mÄlgruppen unga med ett lindrigt intellektuellt funktionshinder med avseende pÄ identifikation, upplevelser av tillhörighet och individuellt handlingsutrymme. Studien har ett aktörsperspektiv och forskningsintresset Àr att erhÄlla en djupare förstÄelse för hur individer med sÀrskolebakgrund bli bemötta, kÀnner tillhörighet samt hur deras förvÀntningar har uppfyllts i övergÄngen frÄn gymnasiesÀrskolan till etableringen ut i vuxenlivet.Undersökningen har en kvalitativ ansats och omfattar tvÄ datainsamlingsmetoder i form av enkÀtinsamling av data samt semistrukturerade intervjuer. Totalt medverkar 15 respondenter i studien. I tidigare kunskapsöversikt inom forskning framkommer det att det saknas i princip vetenskapliga studier i Skandinavien som fokuserar pÄ unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder, dÀrför finns det en kunskapslucka och ett samhÀlligt intresse av att fÄ syn pÄ denna mÄlgrupps karriÀretablering.Studiens resultat Àr att hur etableringsfasen tar sitt uttryck Àr beroende av en mÀngd olika orsaker. Individuella framgÄngsfaktorer samt de viktiga signifikanta andra personerna lyser som en röd trÄd igenom respondenternas berÀttelser och har en stor betydelse för hur navigeringen inom möjlighetshorisonten kommer att ta sig i uttryck framöver.

Studiens syfte Àr att söka fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrÀvande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjÀlp frÄn taktiltolk. Respondenterna var frÄn början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvÀrr föll tvÄ personer ifrÄn av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har anvÀnts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förstÄelse.

År 1995 trĂ€dde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbĂ€ttra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhĂ€llet. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstĂ„tt i den somatiska vĂ„rden av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hĂ€lsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvĂ„rdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, dĂ„ hon lyfter fram interaktionen mellan vĂ„rdpersonal och patient.

Individer med ett psykiskt funktionshinder har varit en del av en het debatt som pÄgÄtt i Sverige en lÀngre tid. Att ha bÄde ett psykiskt funktionshinder och ett missbruk kallas för att ha en Dubbeldiagnos, (DD). Denna studie vill undersöka hur vÄrdpersonal upplever sitt arbete med att motivera brukare med DD till att förÀndra sin dagliga livsföring. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med vÄrdpersonal, sammanlagt 12 intervjuer. VÄrdpersonalen upplever sitt arbete som mycket positivt men att en kÀnsla av frustration uppkommer dÄ framsteg sker i en mycket lÄngsam process.

BakgrundWorld Health Organization anser att övervikt och obesitas (fetma) globalt sett Ă€r ett av mĂ€nsklighetens största hĂ€lsoproblem. Vid en mĂ€tning som presenterades av Statens beredning för medicinsk utvĂ€rdering Ă„r 2002 klassades cirka en halv miljon av den svenska vuxna befolkningen som obesa och nĂ€ra 2,5 miljoner som överviktiga. Orsakerna till obesitas kan vara genetisk predisposition, livsstil och miljö, psykologiska faktorer eller lĂ€kemedel.Det finns en rad följdsjukdomar till övervikt och obesitas som till exempel typ 2-diabetes och hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar. Även risken för att drabbas av cancer ökar, liksom artros och infertilitet. Utöver de fysiska besvĂ€ren kan obesa personer Ă€ven uppleva psykiska besvĂ€r som till exempel depression och Ă„ngest.Behandlingen av obesitas omfattar bland annat kostförĂ€ndringar, fysisk aktivitet, farmaka och kirurgi och nĂ€r det gĂ€ller kirurgi Ă€r gastric bypass ett vanligt förekommande ingrepp.

Multipel Skleros (MS) Àr en sjukdom vars förlopp Àr oförutsÀgbart. Den exakta sjukdomsorsaken Àr fortfarande okÀnd. MS relaterade symptom resulterar i en försÀmring i utförandet av aktiviteter i det dagliga livet (ADL).Syftet med vÄr studie var att undersöka upplevelsen av I-ADL aktiviteter i den fysiska miljön hos personer med Multipel Skleros. Respondentgruppen som matchade vÄra inklusionskriterier bestod utav sju personer med diagnosen MS. Den valda metoden utgick ifrÄn en egen komponerad, semistrukturerad intervjuguide i huvudsak baserat pÄ ?AnvÀndbarheten I Min Bostad- AIMB? och kompletterades med frÄgor berörande I-ADL för omrÄden utanför AIMB.Av resultatet framgick att respondenterna upplevde stort aktivitetsbortfall i sina I-ADL aktivitetsutföranden i den fysiska miljön.

Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) innebÀr upprepade andningsuppehÄll under natten tillsammans med extrem dagen efter-trötthet. Fortfarande finns det mÄnga personer med ett odiagnostiserat OSAS. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med obstruktivt sömnapnésyndrom upplever sin livskvalitet. I metoden har 18 artiklar bearbetats. Resultatet visar pÄ en försÀmrad livskvalitet hos personer med OSAS.

Sammanfattning:Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva hur personer med AS upplever det Àr att ha ett arbete respektive gÄ pÄ dagverksamhet/sysselsÀttning, samt fÄnga deras upplevelser angÄende erhÄllna stödinsatser frÄn samhÀllet. SamhÀllets stödinsatser handlar om att fÄ och behÄlla ett arbete. Med samhÀllet avses t.ex. personer i allmÀnhet, arbetsterapeut, arbetsförmedling, försÀkringskassan och socialarbetare.En kvalitativ metod med intervjuer anvÀndes i denna studie. Intervjuer genomfördes med fyra personer med Asperger Syndrom som var anstÀllda pÄ ett företag som anstÀller personer med detta funktionshinder.

SammanfattningFunktionshinder och arbete bildar tillsammans ett aktuellt Àmne som ses behöva ökadekunskaper för att nÄ Sveriges mÄlsÀttning om ?Ett arbetsliv för alla?. Inom omrÄdet diskuterashur och vad som kan genomföras i syfte att minska det utanförskap och fördomar som kanfinnas.Idag finns möjligheten för individer med funktionshinder att arbeta i en anpassadarbetssituation. För att uppmÀrksamma individens egen upplevelse av ovanstÄende valdeförfattarna att genomföra en kvalitativ studie med syfte att beskriva individens upplevelse avatt arbeta i en anpassad arbetssituation. Författarna anvÀnde mÄlinriktat urval och genomfördedÀrefter ostrukturerade intervjuer med tio informanter som arbetar i en anpassadarbetssituation, vilka berÀttade och delgav sina upplevelser.

Hur uppfattar en grupp med yrkeserfarenhet av funktionshindrade personer respektive en studentgrupp som studerat livsvillkor för olika samhÀllsgrupper, dokumentÀrserien ?I en annan del av Köping?? Detta Àr utgÄngspunkten i denna uppsats som Àr en receptionsanalys med tvÄ fokusgrupper avseende stereotypa förestÀllningar, representation, normalitet och avvikelse i samtal kring uppfattningar och tolkningar av programmet ?I en annan del av Köping?. Till viss del berörs Àven medias, och i detta fall TVs, roll som producent och reproducent av verkligheten..

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en vanligt förekommande sjukdom hos personer som Àr 65 Är eller Àldre. EgenvÄrd Àr en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Om egenvÄrden inte hanteras ordentligt kan komplikationer uppstÄ vilket kan orsaka lidande för personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur Àldre personer med diabetes typ 2 hanterar sin egenvÄrd samt beskriva vilka svÄrigheter de upplever nÀr de ska hantera sin egenvÄrd. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar publicerade frÄn 2005 till 2011 hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och Medline.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva ÄtgÀrder som kan anvÀndas för att ge personcentrerad omvÄrdnad till personer med demenssjukdom samt beskriva hur beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) pÄverkas av personcentrerad omvÄrdnad. Metod: Litteraturstudien innefattade 17 artiklar med sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Utbildning i personcentrerad omvÄrdnad gav omvÄrdnadspersonalen ökad förstÄelse för personen och insikt i hur stor pÄverkan deras egen instÀllning och attityd hade pÄ personer med demens. Genom att skapa livsberÀttelser kunde omvÄrdnadspersonalen möta personens behov och ge en identitet till personen. En personlig miljö ansÄgs betydelsefull för att minska förvirring och oro hos personer med demens, bidrog till personcentrering och stÀrkte identiteten hos personen.