Sömnstörningar är vanliga bland människor och kan påverka både livskvalitet och hälsa. Insomni är en sömnstörning med nattliga uppvaknanden, svårigheter att somna in och trötthet under dagen. Sömnmottagningen och Stressmottagningen tar emot människor som lider av insomni och behandlar dem med KBT för insomni i grupp. Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka och beskriva åtta gruppdeltagares upplevelser av hjälpande respektive försvårande faktorer i behandlingen. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser.

Ett nytt sätt att behandla panikångest i form av gruppterapi med KBT redovisas ur ett patientperspektiv. Gruppterapeutisk historia och beståndsdelar i KBT tas upp liksom skamkänslor, ?compliance? och ?holding?. Fem kvinnor och tre män ur olika terapigrupper och med olika bakgrund intervjuades om sina upplevelser. Deltagarnas förväntningar, erfarenheter av gruppsammansättning och gruppdynamik samt gruppens bidrag till personliga förändringar och insikter studerades.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en enkätundersökning mäta individens egen upplevelse av stress- och stresshanteringsförändring efter Gruppbehandling beroende på vilken metod som använts, samt om syftet påverkas av att individen själv initierat eller blivit ordinerad behandlingen. De metoder som informanterna deltog i var meditation, avslappning, kroppskännedom samt kognitivt- och psykodynamiskt förhållningssätt. Icke-parametriska tester via SPSS 14, 0 användes. Signifikant förbättring av upplevd stress hos deltagarna i alla grupper noterades, vilket innebär att kurserna fyllt sin funktion. Deltagarna i kognitiva- och psykodynamiska metoderna upplever större förbättring av stresshanteringsförmågan jämfört med deltagarna i meditation, avslappning och kroppkännedomsgrupperna.

Unified Protocol är en transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi baserad på empiriskt stödda principer. Uppsatsens syfte var att kvalitativt beskriva Gruppbehandlingsdeltagares vardagliga upplevelser ur ett psykologiskt perspektiv. Frågeställningen var om det fanns skillnader vid jämförelse mellan före och efter behandlingen och hur eventuella skillnader och likheter såg ut. Deltagargruppen var diagnostiskt heterogen. De sex informanterna, två män och fyra kvinnor, intervjuades enskilt.

Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar påtaglig brist på psykisk energi, är en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstånd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och därigenom öka förståelsen för vad de tycker är viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgått Gruppbehandling på Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna är att hantera skam och lära sig acceptans, att sätta upp mål och strukturera problemen, att få kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lära sig gränssätta samt att öka sin tillit.

Syftet med studien var att beskriva och förstå kvinnor med långvarig smärtproblematiks erfarenheter av hur de förändrat sina aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 12 kvinnor i åldrarna 30 till 62 år. 4 fokusgruppsintervjuer genomfördes. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i tre kategorier: Att hitta nya vägar för att utföra aktiviteter, Hantering av en förändrad situation samt Planering och prioritering av vardagen.

Hypokondri eller hälsoångest är ett syndrom där individen tror sig vara drabbad av en allvarlig sjukdom. Ångesten och de beteenden som följer blir oftast så pass problematiska att individen får betydande funktions-nedsättningar. Kognitiv beteendeterapi har i internationella studier visat på mycket goda effekter vid behandling av hälsoångest. Föreliggande pilotstudie hade i syfte att i samarbete med Karolinska sjukhuset dels ta fram och preliminärt utvärdera en självhjälpsmanual för KBT vid hälsoångest och dels att undersöka ifall KBT i grupp kan ge indikationer på effekt vid behandling av hälsoångest. Studien var utformad som en inomgrupps pretest- posttestdesign med baslinjemätning.

Emetofobi inneba?r en intensiv ra?dsla fo?r att kra?kas. Fobin medfo?r stort lidande fo?r patienten, men forskningen om behandling av emetofobi a?r mycket begra?nsad. Syftet med denna studie var att underso?ka om Gruppbehandling med kognitiv beteendeterapi kunde minska graden av emetofobiska symptom.

The present study examines the effect of a nine-hour Acceptance and Commitment Training (ACT) intervention for teachers who experience stress. Twenty-two teachers from four different counties in southern Sweden were randomly allocated to an ACT intervention (n=15) and a control group (n=7). The ACT condition received three three-hour sessions of ACT over a six-week period, and the control group received a three-hour stress lecture at one occasion. At a follow-up four-weeks after completed intervention, ACT participants showed significant in-group differences on stress, psychological flexibility, general health, and burnout. At a between group comparison, only psychological flexibility was significantly enhanced at the follow-up.

The aim of this study was to develop, implement and evaluate a mindfulness- and acceptance-based smoking cessation program in group (MRG). MRG was developed into an intervention consisting of 6 group sessions during 35 days including individual homework assignments. 8 of 10 participants completed the program. In order to evaluate the effect of MRG a quasi-experimental design with pretest and double posttest (second posttest at 1 month) was chosen. At second posttest, 50 percent (of 8 completers) were non-smokers, and the rest showed a decrease in smoking at a rate between 45 and 75 percent.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Utmattningssyndrom, som bland annat innefattar påtaglig brist på psykisk energi, är en relativt ny svensk diagnos. Det saknas fortfarande i hög grad forskning kring effektiv behandling, trots att likartade tillstånd rapporteras internationellt. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av en behandling av utmattningssyndrom och därigenom öka förståelsen för vad de tycker är viktiga komponenter i denna. Fem informanter, som har genomgått Gruppbehandling på Stressmottagningen, har intervjuats och materialet har analyserats induktivt tematiskt. Viktiga komponenter enligt informanterna är att hantera skam och lära sig acceptans, att sätta upp mål och strukturera problemen, att få kontakt med kroppen, att hantera ickefunktionella tankar, att testa nya beteenden, att lära sig gränssätta samt att öka sin tillit.

Bipolar disorder is a chronic affective disorder, characterized by episodes of mania and depression. Previous studies have shown beneficial results for CBT in conjunction with pharmacotherapy over pharmacological treatment alone. The aim of the present study was to evaluate a CBT treatment in group for patients with bipolar disorder, run by Norrlands universitetssjukhus. The treatment group consisted of pharmacologically stabilized patients (n=12) who received group CBT. They were compared to a control group (n=5) who received pharmacological treatment only.

Den vård som har starkast evidens vid behandling av tvångssyndrom, Obsessive Compulsive Disorder (OCD), är kognitiv beteendeterapi (KBT), innehållande exponering och responsprevention. Idag är tillgången till denna vård begränsad främst på grund av för få behandlare. Tidigare forskning pekar på att personer med OCD kan bli hjälpta av mindre terapeutintensiva behandlingar. Att leverera vård stegvis med ökande behandlingsintensitet; Stepped Care, kan vara ett sätt att öka tillgängligheten av KBT. Denna pilotstudie har undersökt Stepped Care för OCD i form av tre steg, på Ångestenheten, Karolinska Universitetssjukhuset.