Det övergripande syftet med uppsatsen var att kritiskt granska motivationsbegreppet och hur det anvÀnds i missbruksvÄrden. Mer specifikt var syftet att, utifrÄn en diskursanalytisk ansats, analysera hur motivationsbegreppet konstrueras lokalt pÄ tre specifika enheter i den kommunbaserade missbruksvÄrden, samt att analysera de lokala motivationsdiskursernas implikationer. Det sistnÀmnda innefattade att sÀrskilt studera hur klienter och klientkategorier konstrueras i socialarbetarnas diskussioner, hur förestÀllningar om ansvar och moral tillskrivs olika kategorier och vilka ÄtgÀrder som förknippas med olika klientkategorier samt hur dessa ÄtgÀrder legitimeras. Till sist ville jag ocksÄ utröna hur de lokala motivationsdiskurserna Àr kopplade till större institutionsöverskridande diskurser. Syftet bröts ner i tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: Vilka betydelser laddas motivationsbegreppet med? Vilka klientkategorier gÄr att urskilja i socialarbetarnas tal om motivation? Vilka lokala motivationsdiskurser gÄr att urskilja i socialarbetarnas konstruktioner av motivationsbegreppet och hur relaterar de till större diskurser? Materialet bestod av fÀltanteckningar och ljudupptagningar som inhÀmtats genom observationer av teamkonferenser, samt fokusgruppintervjuer, pÄ tre kommunala enheter som dagligen kommer i kontakt med mÀnniskor med en missbruksproblematik.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka elever som fÄr lÀrarens uppmÀrksamhet under matematiklektioner och varför. En annan aspekt vi vill undersöka Àr om klasstorlek, planeringstid eller homogen grupp har nÄgon pÄverkan pÄ huruvida alla elevers behov blir tillgodosedda. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en webbaserad enkÀt vilken riktade sig till matematiklÀrare pÄ mellanstadiet.   Resultatet visar att lÀrare anser sig ge störst uppmÀrksamhet till de lÄgpresterande eleverna medan de högpresterande eleverna tenderar att fÄ minst tid av lÀrarens uppmÀrksamhet. LÀrarna som har deltagit i undersökningen har prioriterat olika utefter olika antal Är i verksamheten, till exempel prioriterar de lÀrare som har arbetat 7-15 Är eller lÀngre de lÄgpresterande eleverna frÀmst. Resultatet av vilken kunskapsnivÄ lÀrarna fokuserar pÄ visar att de framförallt riktar in sin undervisning pÄ nuvarande Ärskurs vilket inte Àr utmanande för de högpresterande eleverna.

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka och sammanstÀlla befintligforskning frÄn 2000-talet om patienters behov av olika stöd efter en hjÀrtinfarkt.Litteraturstudien innefattade14 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultatet visade tvÄhuvudkategorier; individuellt/informationsstöd samt grupp/socialt stöd. Kategorinindividuellt/informationsstöd innehöll en önskan om mer information gÀllande hjÀrtat, dessfunktion och konsekvenserna av hjÀrtinfarkten. RÄd och information angÄende förÀndringar ilivsstil, Äteranpassning till vardagsliv och stresshantering efterfrÄgades ocksÄ liksom merinformation om lÀkemedlen och dess effekter. Allt detta skulle hjÀlpt till undertillfrisknandefasen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarStudiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som vÀljer att inte delta pÄ idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utlÀsa skillnader och likheter mellan de elever pÄ en gymnasieskola som lÀser idrott och hÀlsa i ordinarie grupp och elever pÄ samma skola som valt att lÀsa Àmnet i mindre grupp.UtifrÄn syftet har följande frÄgestÀllningar formulerats:? Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion pÄ fritiden, utbildning och upplevd hÀlsa?? Vilka skÀl kan enligt lÀraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda?MetodDe metoder som valdes utifrÄn studiens syfte var sÄvÀl av kvantitativt som kvalitativt slag.Med en kombination av metoderna sÄg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemomrÄdet. En enkÀtstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm.Urvalet bestod av tvÄ grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som gÄr i gruppen som benÀmns med namnet idrott och hÀlsa i mindre grupp.

Bakgrund: Fotografering Àr pÄ tapeten mer Àn nÄgonsin. FörsÀljningen av systemkameror slÄr nya rekord för varje Är och hÀr Canon och Nikon de vÀrldsledande kameramÀrkena. MÄnga av deras respektive kunder anses vara mycket lojala gentemot varumÀrket och kan inte tÀnka sig att byta till det konkurrerande kameramÀrket. HÀngivenheten kan dock tyckas mÀrklig dÄ de tvÄ fotogiganterna inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn varandra i sina produktutbud.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva eventuella lojalitetsskillnader mellan Canons och Nikons hobbyfotografer i Sverige. Vi vill vidare reda ut varför dessa skillnader eller icke-skillnader finns dÄ kameramÀrkenas produkter knappt skiljer sig Ät.AvgrÀnsningar: Studien utförs frÀmst utifrÄn ett konsumentperspektiv ? producenternas perspektiv har sÄledes inte behandlats.

Att leva i flock har flera fördelar, men trots detta Àr lejon det enda flocklevande kattdjuret. Flocken bestÄr av en grupp beslÀktade honor och deras ungar som domineras av en grupp hanar. Individerna Àr ofta utspridda i reviret i mindre grupper. I den hÀr studien har jag undersökt om det finns nÄgon optimal gruppstorlek och hur den i sÄdana fall ser ut, bÄde ur reproduktions- och jaktsynpunkt. I litteraturen jag har lÀst Àr det flera olika faktorer som anses vara viktiga och som pÄverkar antalet gruppmedlemmar, vilka beskrivs och diskuteras hÀr i arbetet. Emigrering Àr en viktig del för att förhindra inavel och bÄde honor och hanar undviker parningar med nÀra slÀktingar. Till skillnad frÄn honorna lÀmnar alla hanar alltid sin födelseflock dÄ de har fler fördelar av det eftersom deras reproduktionsframgÄng begrÀnsas av antalet honor de parar sig med.

Introduktion: Depression, Ängest, stress och Àtstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i sÄ fall hur Ängest och depression mÀtt i HADS förÀndras i en grupp som genomgÄtt överviktskirurgi. Av intresse var ocksÄ att undersöka om viktnedgÄng samt om preoperativa symtom pÄ stress, hetsÀtning och kÀnslomÀssigt Àtande predicerar utfallet av symtom pÄ Ängest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgÄtt överviktskirurgi pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala under vÄren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgÄngen operation och vid en uppföljning sex mÄnader postoperativt besvarat olika screeningformulÀr avseende psykiskt vÀlmÄende, Àtstörningar och stress.

En individs framtida hĂ€lsa pĂ„verkas i hög grad av förhĂ„llanden under den första tiden i livet. Det Ă€r dĂ€rför av hög prioritet inom folkhĂ€lsa att undersöka hur omgivningen pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan tillrĂ€ttalĂ€ggas för att frĂ€mja barnens framtida hĂ€lsa. SpĂ€dbarnets frĂ€msta miljö Ă€r dess förĂ€ldrar. ÖvergĂ„ngen till rollen som förĂ€lder kan dock vara svĂ„r. HjĂ€lp och stöd frĂ„n samhĂ€llet behövs för att kunna mĂ€stra förĂ€ldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Cochleaimplantat (CI) Àr ett tekniskt hörselhjÀlpmedel som anvÀnds av personer med grav hörselnedsÀttning eller dövhet. Ett CI ger barn med medfödd dövhet möjlighet att höra och utveckla talad kommunikation. CI ersÀtter inte normal hörsel och det finns stora individuella variationer i sprÄk och talfÀrdighet hos personer med CI. Syftet med föreliggande studie var att studera kognitiva och sprÄkliga förmÄgor hos barn med CI med fokus pÄ lÀsförmÄga. I studien deltog 57 barn i Äldrarna 7;3-10;4 Är.

Den hÀr undersökningen studerar pojkars attityder till lÀsning dÄ de befinner sig i en grupp tillsammans med andra pojkar. För att se hur deras svar pÄverkats har de i förvÀg fÄtt fylla i nÄgra svar som rör olika frÄgeomrÄden. Under en efterkommande gruppintervju med fyra pojkar ur samma skolklass i Ärskurs nio, ges de ett andra tillfÀlle att svara pÄ nÄgra lite mer specifika frÄgor. Samtalet leder till att nÄgra elever blir tystare Àn andra dÄ det handlar om den egna lÀsningen i hemmet, men ocksÄ under lektionstid. Inledningsvis Àr det i synnerhet en elev som inte lÀser sÄ mycket hemma som gÄr i ledning för att svara pÄ hur lÀsningen ser ut i hans vardag, varvid en annan tenderar att hÄlla med i det mesta. Samtidigt Àr det tvÄ elever som svarat att de lÀser betydligt fler böcker Àn vad vi ser att de andra gör.

Den hÀr kandidatuppsatsen undersökte huruvida idégenerering pÄverkades av musik i förhÄllande till antal idéer, lÀmplighet och unicitet. Musikens eventuella effekt jÀmfördes Àven med deltagarnas musikpreferenser och kreativitetskarakteristik, med avsikten att svara pÄ om dessa faktorer var relevanta för musikens möjliga pÄverkan av idégenerering eller inte. 16 deltagare delades in i tre grupper och genomförde ett idégenereringsexperiment. TvÄ av grupperna lyssnade pÄ tvÄ olika sorters musik under experimentet, en per grupp, och den tredje gruppen arbetade under tystnad. Alla deltagare svarade sedan pÄ ett mindre formulÀr, och de flesta utförde ett test för att avgöra individens kreativitetskarakteristik.

Introduktion: Depression, Ängest, stress och Àtstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i sÄ fall hur Ängest och depression mÀtt i HADS förÀndras i en grupp som genomgÄtt överviktskirurgi. Av intresse var ocksÄ att undersöka om viktnedgÄng samt om preoperativa symtom pÄ stress, hetsÀtning och kÀnslomÀssigt Àtande predicerar utfallet av symtom pÄ Ängest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgÄtt överviktskirurgi pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala under vÄren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgÄngen operation och vid en uppföljning sex mÄnader postoperativt besvarat olika screeningformulÀr avseende psykiskt vÀlmÄende, Àtstörningar och stress.

Syftet med denna studie var att undersöka om syreupptagningsförmĂ„gan kan öka och arbetspulsen kan minska genom lĂ„g till moderat trĂ€ning tvĂ„ gĂ„nger per vecka i Ă„tta veckor.Studien baserades pĂ„ en grupp personer med lĂ€tt utvecklingsstörning. Vidare genomfördes intervjuer innan och efter studien med personalen pĂ„ gruppboendet för att undersöka om personalen upplevt nĂ„gon förĂ€ndring i aktivitetsnivĂ„, initiativförmĂ„ga/sjĂ€lvstĂ€ndighet och motivation hos deltagarna. Antalet deltagare var fyra stycken mĂ€n i Ă„ldrarna 25 till 45 Ă„r. SyreupptagningsförmĂ„gan mĂ€ttes med Åstrands submaximala cykeltest (Åstrand & Ryhming, 1954). Intervjuerna genomfördes utifrĂ„n en intervjuguide utformad av författarna bestĂ„ende av förberedda öppna frĂ„gor.

Vi saknar en koppling mellan gruppdynamik och musikundervisning i vÄr utbildning. FrÄgor vi stÀller oss Àr; spelar lÀrarens kunskap om grupprocesser nÄgon roll för ensemblens utveckling? PÄverkar lÀrarens medvetenhet om den egna lÀrarrollen ensemblen? Hur skapas en bra ensemblemiljö?I denna studie undersöker vi musiklÀrares erfarenheter av och kunskaper om gruppdynamiska processer kopplat till ensemblesituationer. Vi har intervjuat musiklÀrare som undervisar eller har undervisat i ensemblespel för att kunna ta del av deras erfarenheter och syn pÄ gruppundervisning. MusiklÀrarna vi intervjuat undervisar pÄ kulturskola och musikhögskola.