Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn debattsartiklar i Dagens Nyheter under januari ? juli 2009, undersöka vilken social position personer som, av tidningens ledarredaktion, benÀmns ?flyktingar?, ?invandrare? eller ?asylsökande? tilldelas av redaktionen i ett av samma redaktion beskrivet socialt rum. Undersökningen görs utifrÄn redaktionellt producerade debattartiklar innehÄllande orden integration, invandringspolitik, flyktingpolitik, integrationspolitik, invandrare, asyl, invandring, flykting, asylpolitik och med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om positioner och symboliska krig i det sociala rummet. Resultatet belyser att skribenterna ger flyktingar, invandrare och asylsökande en lÄg social position i det sociala rum som beskrivs i nutiden, men spridda sociala positioner i det sociala rum som beskrivs i framtiden; gruppen skall upplösas och positionerna spridas. Undantaget för denna framtidsvision Àr en grupp som av skribenterna beskrivs som ?terrorister?.

I dag förvÀntas individen ha empowerment, ?egenmakt?, att sjÀlv göra hÀlsosamma beslut kring kost som Àr bra för den egna hÀlsan. Till hjÀlp finns mÄnga kostbudskap vars kvalitet kan vara svÄr att kontrollera. HÀlsoinspiratörer Àr en kategori individer som aktivt söker och mottar kostbudskap. Kostbudskapen kommuniceras av flera olika sÀndare, exempelvis media, men Àven frÄn andra individer i omgivningen.

PÄ grund av krig eller andra umbÀranden i hemlandet tvingas mÀnniskor pÄ flykt frÄn olika delar av vÀrlden. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste Ären har en ny grupp flyktingar kommit till vÄrt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp dÄ de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan ocksÄ genomgÄ den kris tonÄrsperioden med identitetssökande innebÀr. Syftet med föreliggande intervjustudie Àr att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gÀllande identitetsskapande under pÄverkan av migrationskris och tonÄrskris.

VÀrdegrundens betydelse och dess innebörd Àr en aktuell del i förskolans verksamhet.Demokrati, demokratiska vÀrden och vÀrderingar Àr det som pedagogerna har i uppdrag, enligt lÀroplanen Lpfö 98, att förmedla till förskolebarnen. I lÀroplanen nÀmns begrepp som etik, moral och respekt för andra medmÀnniskor. Detta Àr ord som det inte bara bör talas om utan Àven göras i vardagen.Syftet med undersökningen har varit att fÄ insikt om en grupp 5-Äringars uppfattning om begreppen respekt och kamratskap inom deras egen förskolegrupp, men Àven respekten för barn som kan finnas utanför gruppen.Barnens grundsyn pÄ begreppen visar sig i den kamratkultur som rÄder inom gruppen och ger uttryck för deras förhÄllningssÀtt till varandra.För att kunna fungera vÀl i en grupp behöver barnen kunna ta hÀnsyn till andra, ha empati gentemot sin kamrat, de ska vara lyhörda samtidigt som de mÄste vara individualister, utan att ?trampa? pÄ nÄgon annan. De mÄste kunna tyda lekens regler och föra leken framÄt, till nya nivÄer pÄ ett spÀnnande sÀtt.

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur musiklÀrare kan skapa en god gruppdynamik som befrÀmjar lÀrandet i en ensemble. Studien utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: (1) Hur kan ledaren för en grupp bidra till en god gruppdynamik? (2) Vilka tankesÀtt och attityder Àr gynnsamma att förmedla till eleverna? (3) Vilka Àr de vanligaste sociala hindren för en god gruppdynamik? Metoden i studien var kvalitativ. Jag valde att intervjua 4 st. musiklÀrare frÄn Norrbotten som undervisar pÄ musikskola och musikhögskola.

SMS-lÄn Àr ett samhÀllsproblem dÀr olika aktörer Àr inblandade. UtifrÄn treforskningsmetoder; kvantitativ- och kvalitativ undersökning samt innehÄllsanalys av tidningsartiklarna, har synsÀttet pÄ fenomenet vidgats. Undersökningspopulationen som bestÄr av unga SMS-lÄntagare mellan 18-25 Är, var en vÀldigt svÄr grupp att nÄ. Av allt att döma berodde detta pÄ att de Àr en utsatt och sÄrbar grupp med ekonomiska svÄrigheter. SMS-lÄnet Àr ett snabbt och lÀttillgÀngligt lÄn vilket stÀrker ungdomarnas tendens att agera utifrÄn begÀr, som i enlighet med Maslows motivationsteori saknar en kognitiv förbindelse.

Studien bygger pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som gÄr pÄ PorthÀlla gymnasium i Partille kommun och som lÀsÄret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap Àr ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och PorthÀlla gymnasium med syfte att stÀrka unga tjejer genom att de fÄr komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer pÄ ca 10 deltagare och har trÀffar dÀr relevanta Àmnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien Àr att fÄnga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men Àven hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete anvÀnt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och Àven begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, sjÀlvuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsÀttet.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om vad elever och lÀrare pÄ ett yrkesinriktat program pÄ gymnasiet anser om nivÄgruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivÄgruppering redovisas. Svaren pÄ enkÀtundersökningar visar elevers och lÀrares Äsikter om nivÄgruppering. UngefÀr hÀlften av eleverna var positiva till nivÄgruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivÄgrupperna var relativt stor.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

En kvantitativ studie genomfördes som en mindre kartlÀggning pÄ nÄgra orter i Skaraborg. Det framkom i studien att kontinuiteten av vÄrdpersonal vid behandling av bensÄr varierar. KartlÀggningen genomfördes under en mÄnads tid inom bÄde primÀrvÄrd och kommuners hemsjukvÄrd. En grupp patienter hade fÄ omlÀggare medan en annan grupp hade mÄnga som lade om bensÄret. NÀstan alla patienter med bensÄr i kommunens hemsjukvÄrd hade en patientansvarig sjuksköterska.

Genreblandning har de senaste fem Ären blivit en allt större del i hur datorspel designas. Den hÀr uppsatsen Àr en studie i hur genreblandning kan appliceras i en spelproduktion och hur denna produktion och dess genreblandning uppfattas av en grupp utomstÄende som sedan spelar spelet. Den blandning som studeras Àr den mellan genrerna role-playing game, dual-joystick shooter och minigolf. Resultaten frÄn den enkÀt denna grupp sedan svarar pÄ visar att genreblandning mellan de valda genrerna fungerar trots deras olikheter sinsemellan, men att det Àr mycket viktigt att spelets övriga element inte försummas till förmÄn för genreblandningen. Det framgÄr Àven att den grad till vilken de tre genrerna blandas i spelet respondenterna testar inte Àr den maximala..

StrÀvan att tappa i vikt för att öka prestationsförmÄgan har blivit allt mer populÀrt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lÄgt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat pÄ cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik vÀxer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en sÄ hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har pÄverkan pÄ deras prestationsförmÄga att det istÀllet kan leda till psykologiska svÄrigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien Àr att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vÀtskeintag under perioden dÄ de inte tÀvlar.

Syftet med denna studie var att fÄ en bild av brandmÀnnens upplevelse av stress i Helsingborg 2005. Var utfallet beroende Älder eller om det var heltids- eller deltidsbrandmÀn? Studien skulle förhoppningsvis ge svar pÄ om de frÄgor/pÄstÄenden som anvÀnds vid brandmÀnnens Ärliga hÀlsokontroller, var relevanta och om frÄgorna/pÄstÄendena behöver kompletteras eller Àndras. Den undersökta gruppen var alla brandmÀn/kvinnor i Helsingborg Är 2005. Vid Ärliga hÀlsokontroller fyller de i ett frÄge/pÄstÄendeformulÀr med bl a uppgifter om deras upplevelse av stress.

Hem- och konsumentkunskap Àr ett Àmne som tidigare ansetts varit till fördel för flickorna. Enligt kursplanen skall Àmnet verka för att skapa jÀmstÀlldhet mellan könen vilket Àven Àr aktuellt i dagens samhÀlle. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur elever uttrycker sig kring Àmnet hem- och konsumentkunskap nÀr det gÀller Àmnets relevans i deras vardagliga liv, nu och i framtiden. Detta sÀtts sedan i relation till ett genusperspektiv. För att synliggöra eventuella genusskillnader har vi intervjuat en grupp med enbart flickor, en grupp med enbart pojkar och en grupp med bÄde pojkar och flickor.

I dag förvÀntas individen ha empowerment, ?egenmakt?, att sjÀlv göra hÀlsosamma beslut kring kost som Àr bra för den egna hÀlsan. Till hjÀlp finns mÄnga kostbudskap vars kvalitet kan vara svÄr att kontrollera. HÀlsoinspiratörer Àr en kategori individer som aktivt söker och mottar kostbudskap. Kostbudskapen kommuniceras av flera olika sÀndare, exempelvis media, men Àven frÄn andra individer i omgivningen.