Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur den enskilde elevens sjÀlvförtroende pÄverkades dÄ eleverna fick möjlighet att trÀna sig i att tala inför sÄvÀl större som mindre grupper. VÄr undersökning genomfördes i en Äk 5 dÀr vi med hjÀlp av handledaren valde ut sex försökspersoner. Dessa elever blev intervjuade bÄde i början och i slutet av praktikperioden för att vi skulle kunna utlÀsa om nÄgon förÀndring skett. Eleverna skrev loggbok en gÄng i veckan och vi förde egen dagbok. Vi arbetade genom att gÄ frÄn enkla och lekfulla muntliga uppgifter till mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framtrÀdande inför grupp, en sÄ kallad soloredovisning.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om elevernas uppfattning/upplevelse av delaktighet kunde förbÀttras genom att ge dem förberedande trÀning inför grupparbete. Undersökningen genomfördes under fem veckor i tvÄ klasser i Ärskurs 8. Eleverna fick arbeta i pÄ fyra till fem stycken elever per grupp. De hade tre arbetspass per vecka. Vi valde att undersöka tvÄ grupper i varje klass.

Invandrarkvinnor Àr den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor Àr Àven den grupp som utsÀtts för mest diskriminering pÄ arbetsmarknaden bland annat pÄ grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tio invandrarkvinnor sjÀlva upplever sin situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Syftet Àr vidare att undersöka vilka förutsÀttningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjÀlpt dem att komma in pÄ arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrÄn tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med.

Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihets­system i primÀrvÄrden. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primÀrvÄrden dÄ nya privata aktörer finns tillgÀngliga. Studien hade en beskrivande design dÀr tio distriktssköterskor frÄn en stad i Mellansverige blev inter­vjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet strukturerades i tvÄ innehÄllsomrÄden.

Bakgrund: Inom forskningen studeras styrkeförhÄllandet i lÄrets muskler och anges ofta som flexor/extensor kvot (F/E-kvot). Ett sÀtt att mÀta denna kvot Àr att anvÀnda isokinetiska styrketest.  Forskningen Àr inte överens om ett optimalt styrkeförhÄllande i denna muskulatur eller om för stor styrkeskillnad kan ge upphov till skada. Om en optimal kvot kan faststÀllas Àr det intressant i ett förebyggande och rehabiliterande syfte.  Syfte: Att beskriva och jÀmföra F/E-kvoten hos en grupp manliga fotbollsspelare med en grupp fysiskt aktiva mÀn mellan 16 och 25 Är. Metod: MÀtning av maximal isokinetisk styrka i knÀledens flexor och extensormuskler genomfördes med Genesis Single. Resultat: Studien fann en F/E-kvot hos fotbollsspelarna pÄ 78,2 % pÄ höger ben och 77 % pÄ vÀnster ben.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att genom anvÀndning av receptionsanalys studera vad tvÄ reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan vÀcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstÄ nÀr respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrÄn respondenternas demografiska faktorer. För att kunna fÄ ett kunskapsunderlag inom detta omrÄde kommer jag sÄledes att anvÀnda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestÀmda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i tvÄ fokusgrupper med hÀnsyn till respondenternas Älder för att slutligen kunna diskutera för en jÀmförelse.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Syftet med studien var att fÄ information om anhörigas upplevelse av vÄrden pÄ en av fem geriatriska avdelningar i Uppsala lÀn 2008. Studien undersökte upplevelsen av tillgÀng­lighet, delaktig­het, information och bemötande. En jÀmförelse gjordes för att se om skill­nader fanns mel­lan den studerade avdelningen (grupp 1, n=39) och de tidigare studerade geriatriska avdelning­arna (grupp 2, n=162). METOD Studien Àr deskriptiv och jÀmförande med kvantitativ metod och analysen utfördes med deskriptiv statistik. Antal anhöriga som deltog var 39 av 50 tillfrÄgade (n=78 %).

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Under vÄr lÀrarutbildning har vi fÄtt kunskap om vilken betydelse samarbete och kommunikation har för elevens lÀrande. Statens offentliga utredning (SOU 2004:97) hÀvdar att trots styrdokumentens betoning pÄ problemlösning, kommunikation och argumentation sÄ Àr matematikÀmnet grundskolans tystaste Àmne. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur elever löser ett problem i grupp samt hur lÀrare arbetar med det nationella provet med fokus pÄ gruppuppgiften i matematik. Vi har anvÀnt intervjuer, observationer och enkÀter för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningen genomfördes med lÀrare och elever i Är 5 pÄ tvÄ olika skolor i en kommun i VÀsterbottens lÀn.

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.

Syftet Àr att kartlÀgga om rektorers och specialpedagogers helhetssyn blir synlig kring eleven med ÄtgÀrdsprogram. FrÄgestÀllningar vi vill ha svar pÄ i arbetet Àr:Hur ser arbetsgÄngen ut kring ÄtgÀrdsprogram?Hur görs pedagogiska utredningar i samband med upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram?Hur beskrivs ÄtgÀrder pÄ individ-, grupp-, och organisationsnivÄ?Eftersom vi bÄda dagligen kommer i kontakt med elever i behov av sÀrskilt stöd sÄ kÀndes det naturligt att vÀlja att fördjupa oss i arbetet kring ÄtgÀrdsprogram. Med tanke pÄ att vi lÀser till specialpedagoger sÄ tyckte vi att vi ville ta in specialpedagogens förvÀntade helhetssyn. Vi förvÀntade oss att hitta ÄtgÀrder frÀmst pÄ individnivÄ och vÄgade inte hoppas pÄ att hitta sÀrskilt mycket pÄ grupp- och skolnivÄ.

Äldre yrkesverksamma Ă€r en ökande grupp pĂ„ arbetsmarknaden. Det Ă€r inte ovanligt att stereotypa uppfattningar kring denna grupp resulterar i Ă„ldersdiskriminering. Det Ă€r Ă€ven kĂ€nt att mĂ€nniskor förĂ€ndras, bĂ„de till det bĂ€ttre och sĂ€mre, genom Ă„ren och att detta pĂ„verkar individens yrkesutövande. Sex grundskolelĂ€rare intervjuades med syftet att beskriva och förstĂ„ hur de ser pĂ„ Ă„ldrandet, pensionen, hur de upplever att de utvecklats under Ă„ren samt hur de upplever att omgivningen ser pĂ„ dem. Erfarenheter ansĂ„gs vara det mest positiva med att vara Ă€ldre medan distansen till eleverna var det negativa.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur gravida kvinnor med rygg/bÀckensmÀrta upplever Basal KroppskÀnnedom. Sex gravida kvinnor med smÀrta frÄn lÀndrygg/bÀckenleder övade BK i grupp, en timme/vecka under 9 veckor. MÀtmetoderna var bÄde kvantitativa: ortopedisk medicinsk ryggundersökning som inkluderade 4 P(Posterior Pelvic Pain Provoking test) och IntervjuSkala för Kroppsjaget (ISK) och kvalitativ: upplevelserapporter. ISK som kvantitativ mÀtmetod visade sig ej vara tillrÀcklig för att belysa upplevelserna. Upplevelserapporterna beskrev en positiv utvecklingsprocess hos samtliga kvinnor, motsvarande de fyra existensnivÄerna som BK bygger pÄ.

En elliptisk kurva bestÄr av nollstÀllena till ett kubisk polynom i tvÄ variabler, sÄdant att det existerar Ätminstone en punkt pÄ kurvan och kurvan Àr icke-singulÀr. Punkterna pÄ en sÄdan kurva bildar en abelsk grupp och olika egenskaper hos dessa grupper beskrivs i den hÀr uppsatsen. Bland annat presenteras Mordell-Weils sats som sÀger att en elliptisk kurva över en talkropp Àr en Àndligt genererad grupp. Nagell-Lutz sats ger nödvÀndiga villkor för att en punkt pÄ en rationell elliptisk kurva ska ha Àndlig ordning. Resultatet att en elliptisk kurva över de komplexa talen Àr isomorf med en torus presenteras ocksÄ.