Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn och lärare uppfattar och beskriver lärandet. Uppsatsen ska också försöka visa på om lärare utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i såfall hur. Vår litteraturgenomgång tar upp olika teorier när det gäller lärandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, språkets och lekens betydelse för lärandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser på sitt lärande och lärare har fått svara på enkäter om hur de ser på lärandet och om de utgår från de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrån detta försökt dra våra slutsatser.

Syftet med denna studie var att undersöka grupp- och kommunikationsprocesser i en online community där den gemensamma nämnaren mellan medlemmarna var intresset för spelet World of Warcraft. Undersökningen utfördes med hjälp av en egenkonstruerad enkät samt observationer vars syfte var att undersöka deltagarnas grupptillhörighet, vänskap, konflikthantering och kommunikation online, samt deras beteenden gentemot varandra. Syftet var även att undersöka om sociala anpassningsstrategier, standardroller och in-och utomgruppsfavoritism var applicerbara på en virtuell grupp. Undersökningsresultaten pekar på att många av de teorier gällande grupptillhörighet och vänskap även är applicerbara på grupper formade online samt att kommunikationshjälpmedel såsom smileys underlättar konversationer i skriven form. Resultaten pekar även på att de sociala anpassningsstrategierna och standardrollerna är applicerbara på en virtuell grupp, dock anses urvalet för litet och observationstiden för kort för att med säkerhet säga att dessa återfinns.

Jag har bedrivit en studie där elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat på hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade många olika tillvägagångssätt både beräkningsmässigt och till hur de hanterade hela frågeställningen, deras problemlösningsförmåga vid det aktuella tillfället varierade också. När en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det på olika sätt beroende av hur innehållet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmärksammas. Olika individer kan använda olika metoder och tankeredskap, det kan också skilja sig för samma individ vid olika tillfällen.

Att skolan ska arbeta med hälsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhälsovården ska vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar till barn och ungdom. Därtill betonas skolhälsovårdens medverkan i det hälsopedagogiska arbetet såsom hälsofrämjande undervisning eller individuella hälsosamtal. Utifrån ett individanpassat arbetssätt utgör hälsosamtalet en naturlig del av hälsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar för skolsköterskans hälsosamtal med elever i skolan med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskor inom den kommunala skolhälsovården med representation från tre län ingick i studien.

Abstract Hantosi, Susann & Åström, Karin (2011). Motivation och lustfyllt lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Motivation and pleasurable learning from a special educational perspective) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet behandlar specialpedagogens förhållningssätt i områden som rör gymnasieelevers motivation och lustfyllda lärande i förebyggande och åtgärdande syfte med fokus på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Tanken med detta arbete är att den nyvunna kunskapen ska utveckla oss i vår kommande specialpedagogroll och att detta i sin tur ska påverka organisationen som helhet, men framförallt gynna den enskilde eleven i dennes fortsatta kunskapsutveckling. Våra forskningsfrågor är följande: ? Hur kan specialpedagogen arbeta förebyggande, vad det gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfyllt lärande? ? Hur kan specialpedagogen arbeta åtgärdande, vad gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfullt lärande? Vi utgår ifrån det sociokulturella- och det salutogena perspektivet och teorier som faller inom ramen för dessa perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ halvstrukturerad intervjuform.

Barnmorskor har inom verksamhetsområdet mödrahälsovård ansvar att stödja föräldrapar inför förlossning och föräldraskap, för att gynna barns välbefinnande. Det regleras utifrån nationella styrdokument av föräldrastöd i grupp. Omfattande forskning finns angående föräldrars upplevelser av stöd i föräldragrupp och mindre av barnmorskors erfarenheter av föräldrastöd i grupp. Syftet med denna studie är att belysa barnmorskors erfarenheter kring att hålla föräldrastöd i grupp. Intervjuer genomfördes med nio barnmorskor på tre olika barnmorskemottagningar i väst Sverige.

En individs framtida hälsa påverkas i hög grad av förhållanden under den första tiden i livet. Det är därför av hög prioritet inom folkhälsa att undersöka hur omgivningen på bästa sätt kan tillrättaläggas för att främja barnens framtida hälsa. Spädbarnets främsta miljö är dess föräldrar. Övergången till rollen som förälder kan dock vara svår. Hjälp och stöd från samhället behövs för att kunna mästra föräldraskapet och kunna ge sitt barn den trygghet det behöver.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konflikter uppstår och förebyggs på arbetsplatsen. Jag finner ämnet konflikt och hur man hanterar och förebygger konflikter på arbetsplatsen som relevant eftersom det är något som jag personligen stött på mer än en gång på olika arbetsplatser. Mitt arbete som blivande personalvetare innefattar arbetet att vägleda och främja en samverkan mellan personalen i organisationer. Detta arbete presenteras som en litteraturstudie där tidigare forskning och teori avhandlas och diskuteras. Datainsamling har genomförts med hjälp av litteratur och relevanta artiklar som behandlar detta ämnesområde.

I uppsatsen undersöker vi om individers tandvårdsprevention påverkas av ekonomisk riskaversion, hälsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkätdata från 1834 personer insamlad i Kalmar län 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna är att vid de tandvårdsbeteenden där signifikanta resultat påträffas är det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hälsoriskaversion har ett preventivt beteende än en individ med lägre riskaversion. Sambandet är dock svagare vid hälsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder på att inkomsteffekten dominerar.

Denna studie ville undersöka om en viss bild i det perceptgenetiska testet DMTm (Defense Mechanism Technique modified) kan vara på väg att bli omodern. Flickan i bild K1 (som visas för kvinnor) skulle idag kunna misstas för en pojke. En design med två beroende grupper på 30 män i varje användes. En grupp såg M1-bilden med en pojke och den andra såg K1-bilden med en flicka. Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i gruppernas förmåga att korrekt kunna identifiera barnets kön.

Syftet med studien var att undersöka om ett urval klienter som är aktuella för försörjningsstöd upplever att de får ett professionellt bemötande av personalen på Individ och familjeomsorgen i x kommun. Undersökningen var kvantitativ och fokuserade på ämnena tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande. Den tidigare forskning som refereras i studien är andra utvärderingar som gjorts på olika socialkontor runt om i landet samt även i Norge. Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning där klienterna uppmanades att besvara ett antal frågor om ovanstående ämnen. I resultatanalysen används det etiska perspektivet tillsammans med socionomens yrkesetiska riktlinjer samt kommunikationsteori för att tolka de resultat som framkommit.

Syftet med denna studie är att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvåelevgrupper i årskurs 1 där fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbättrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmässigtsvaga eller starka eleverna.Studien är en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssättet i en learning study. Eleverna delades upp itvå grupper, och utifrån studiens lärandeobjekt, att förstå och kunna använda sig av fingertal, planerades tvålektioner för grupp A. Utifrån lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.Då eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbättring av medelvärden i bådagrupperna påvisas.

SammanfattningI dagens mångkulturella samhälle blir det väsentligt att förstå människors olika bakgrund. Skolan är en plats som präglas av kulturell mångfald och därmed är behovet av förståelse för människors olikheter särskilt betydelsefull där. När en individ utvecklar och formar sin identitet i skolan sker det i samspel med andra. Det sociala samspelet är en viktig del i det som sker när en individ formar en social identitet i olika sociala sammanhang. Syftet med det här arbetet är tudelat och fokuserar dels på att undersöka hur elever med utländsk bakgrund resonerar kring formandet av sin sociala identitet i skolan, dels hur lärare resonerar angående dessa elevers formande av sin sociala identitet i relation till sitt dagliga arbete.Syftet besvaras med hjälp av en intervjuundersökning som har genomförts med fyra elever och två lärare.

Gapet mellan nya forskningsrön och praxis är stort i sjukvården. Implementeringsprocessen är komplex och hinder för förändring finns på flera nivåer; individ, grupp och organisation. Chefer i vården har ansvar för personal och resurser. De påverkar attityder och normer i de grupper de leder och är viktiga för förändringsarbete. Syftet med studien var att beskriva hur chefer med ansvar för sjukgymnastikverksamheter resonerar kring implementering av ny kunskap inom sjukgymnastik.

SammanfattningEftersom människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha friska och hälsosamma medarbetare. Hälsa är en förutsättning för ett sunt arbetsliv. En god hälsa och välmående ökar prestationen och bör därmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hälsofrämjande arbete på arbetsplatser.