Eftersom vi upplevt att flickor ofta underskattar sin förmåga och sina kunskaper i matematik har vi valt att fördjupa oss i vilka faktorer som påverkar flickors prestationer och förhållningssätt i ämnet matematik. Vi har låtit flickor ur en klass 8 och en klass 9 arbeta i tjejgrupp under tre veckor. De har fått besvara enkätfrågor dels före delningen och sedan veckovis under periodens gång. Sammanfattningsvis kan vi se en antydan till en positiv förändring i flickornas självförtroende och självskattning. Trots att vi inte har fått ett tydligt resultat utifrån vårt syfte har flickorna varit odelat positiva till att arbeta i tjejgrupp.

Denna uppsats handlar om sambandet mellan kvinnor och New Age-rörelsen och om kvinnor är överrepresenterade i denna rörelse. Som utgångspunkt för detta arbete har jag studerat litteratur angående livsåskådning både historisk och nutida. Jag har vidare gjort två intervjuer med en Reikihealer och en aromamassageterapeut i Gävle för att ta reda på ifall kvinnor är överrepresenterade som kunder hos dem och vad det kan bero på, i så fall.New Age-rörelsen är en synkretism, det vill säga en blandning av många religioner, så det finns en historisk bakgrund till dessa religioner vilket kortfattat tas upp i uppsatsen. Definitionen av vad New Age kan vara för den som är utövare samt vad forskare tycker belyses även i uppsatsen och diskuteras, eftersom definitionen är omdiskuterad. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att ta reda på om kvinnor är en dominerande grupp inom New Age-rörelsen och varför det kan vara så. .

Studien syftar till att undersöka manliga idrottslag och få en ökad kunskap i gruppdynamikens uppbyggnad och påverkan på laget och dess individer. Metoden som används för detta är tre stycken halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visade att gruppdynamiken är en väldigt vikig del av idrottslag. Stämningen som finns är byggd på gamla traditioner om hur män i grupp ska fungera samt på en rollsättning som görs i laget. Detta i sin tur skapar en speciell ton och kommunikation inom laget som främjar vi-känslan och samhörigheten.

SammanfattningDen här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik.Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling..

Uppsatsen är avsedd att vara ett inlägg i frågan om hur vår grundläggande yrkesidentitet präglar våra identiteter som psykoterapeuter. Den tar upp frågan om man kan urskilja identiteten hos socionomer och psykologer efter den gemensamma psykoterapeututbildningen, utifrån de svarsalternativ en grupp psykoterapeuter gör i en vinjettundersökning.De teoretiska ingångarna är psykologi respektive socialt arbete och centrala begrepp för de bägge professionsfälten idag.Resultaten har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och visar på en skillnad mellan de två grupperna, framförallt när det gäller begreppen kognition och empowerment.I diskussionen framgår att det finns en linje även i fler av resultaten, som understryker att likheterna är större än skillnaderna, men att man kan se grundutbildningens påverkan i psykologens mer intrapsykiska förhållningssätt medan  socionomen reflekterar över  faktorer som berör människans kontextuella och samhälleliga tillvaro.  .

Avsikten med uppsatsen var att undersöka arbetet med ensamkommande asylsökande barn i Östersunds kommun med inriktning på hur de verksamhetsaktiva uppfattar insatserna. Hur, menar de verksamhetsaktiva, har barnen mottagits, vilka är deras behov och hur har dessa behov tillgodosetts? Undersökningen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Studiens informantgrupp bestod av en områdesansvarig, en pedagog, en vägledare, en särskild förordnad vårdnadshavare och en fritidspedagog som alla var verksamma i arbetet med de ensamkommande asylsökande barnen. Ett viktigt resultat handlar om att de verksamhetsaktiva omdefinierat målgruppen och att de inte längre betraktar de ensamkommande flyktingbarnen som en extremt utsatt grupp.

Denna uppsats belyser att det inte är alldeles enkelt alla gånger att komma in på arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat åtta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gå från utbildning till arbetsmarknaden inom det område de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poäng. Metoden som används är kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna använder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning är att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnätverk, ålder och arbetslivserfarenhet.

Detta arbete behandlar hur pojkar och flickor i skolår 4, anser att skolmatematiken och vardagsmatematiken hör ihop. Undersökningen grundar sig på en enkät under ledning, som presenteras för eleverna i två olika situationskontexter, där undersökningsgruppen är uppdelad i två olika grupper och varje grupp svarar på en enkät. Avslutningsvis genomför eleverna en praktisk uppgift. Teoridelen definierar de centrala begrepp som är relevanta för presentationen av undersökningen och presenterar forskning inom kontextvariation, genusperspektiv och skolmatematik kontra vardagsmatematik. Undersökningen visar på skillnader i flickors och pojkars svar i hur de nyttjar matematik i vardagen och viss skillnad mellan svaren i de olika kontextversionerna av enkäten.

Syftet med vår uppsats är att genom teoristudier och empiriska under-sökningar skapa en ökad förståelse för varför marknadskommunikation till mogna konsumenter och i synnerhet 40-talister är viktigt samt belysa hur man ska kommunicera med målgruppen för att nå den framgångsrikt. För att bättre kunna åskådliggöra hur man applicerar teorierna på verkligheten, och hur marknadskommunikationen ser ut idag, har vi valt att utgå från en bransch, charterbranschen, och en begränsad åldersgrupp, 40-talisterna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi använder oss av kvalitativa intervjuer i form av gruppdiskussioner och telefonintervjuer. Angreppssättet i undersökningen är det abduktiva, och uppsatsen kan anses vara explorativ och till viss del deskriptiv. Vi har valt att använda teorier som är relevanta för vår målgrupp, dvs.

SammanfattningNär resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolår 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgång av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikämnet, vilket väckte vårt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. Vårt motiv var att vi genom denna studie ville förstå dagens kunskapsdiskussion och stärka oss i kommande diskussioner om varför vi väljer ett visst innehåll i matematikundervisningen. Syftet med vårt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgång och därefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jämförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stämde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003.

I detta examensarbete undersöks vilka arbetssätt som lärare och respektive elever anser meststimulerar lärandet på gymnasiet i kursen rörlig bild, samt vilka kompetenser de anser är viktigainför det kommande yrkeslivet. Undersökningen har utgått från den kvalitativaforskningsmetoden som utgörs av åtta stycken intervjuer varav fyra är lärare och fyra elever. Avundersökningen framkom det att de arbetssätt som stimulerade lärandet mest är när elevernafår arbeta praktiskt och i grupp samt under yrkesmässiga arbetsformer. Även den kreativtskapande kraften är central för lärandet. De kompetenser som ansågs vara viktiga för yrkeslivetvar förmågan att se helheten i alla led med arbetet kring rörlig bild, samt elevens förmåga attsamarbeta och interagera med andra i ett team..

Entreprenöriellt lärande (EL) är en pedagogisk form baserad på bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mängd skolor i Sverige på senare år. Eftersom EL innebär en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikämnet i längden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lärandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjälp av en grupp lärares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklärarna på John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkät med öppna frågor ämnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken.

Den här studien har som syfte att undersöka de yngsta barnens samspel för de barn som ännu inte har ett verbalt språk. Studien har genomförts med videoobservationer och löpande protokoll för att få syn på vad som händer i samspelet mellan barnen. Det som väckte intresset för denna studie var att de yngsta barnen i en grupp på förskolan oftast inte ser ut att leka med någon eller vara i en aktivitet med andra utan att de mestadels ?flyter? omkring i gruppen. Det har i den här studien visats motsatsen av det som till en början ses som en ostrukturerad lek snarare är samspel och lek mellan barnen.I tidigare småbarnsforskning anses att det inte förekom något samspel för barn före tre års ålder utan det har hävdats att härmandet är det beteende som var det mest framträdande hos barn i den åldern.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Syftet med min undersökning är att beskriva samspelssituationer hos en ettåring i en 1-5 års grupp i förskolan ur barnets perspektiv och koppla dessa till anknytningsteori och Sterns teori om självutveckling. Undersökningen har genomförts som en fallstudie där datainsamlingen skett genom observationer som sedan analyserats utifrån de aktuella teorierna. Resultatet visar att ettåringen initierar samspelssignaler som stämmer väl överens med teorin. Av observationerna som gjorts kan man exempelvis dra slutsatsen att barnet behöver mer språklig stimulans och mer lärande samspel. Man kan också se vilka funktioner i den omgivande miljön som är viktiga. Kunskapen har specialpedagogisk betydelse vid kartläggning av barn med problematisk utveckling eller funktionsnedsättning samt anpassningen av miljö och arbetssätt för dessa. Nyckelord: anknytning, ett år, samspel, självutveckling, Stern Handledare: Lena Lang Anna Lena Sundberg Carlsson Examinator: Elsa Foisack.