Denna uppsats handlar om en grupp avvikande människor i samhället kallat psykopater. Psykopati är en personlighetsstörning som drabbar 1-2% av befolkningen. Sett till antalet människor som drabbas så låter det inte så allvarligt men slår man ut det på hela befolkningen så ser man helheten på problemet. Psykopati ska man undvika att diagnostisera förrän en person kommit upp i tjugoårsåldern dock visar sig tecken på en personlighetsstörning långt tidigare. Under denna uppsats så kommer vi att ta upp en mängd faktorer kring psykopati.

Vetskapen om att hjärtinfarkt till stor del kan förebyggas genom en hjärtskyddande livsstil gör området mycket intressant.Syfte: Att göra en undersökning över tid angående livsstilskunskap och beteende hos patienter som haft hjärtinfarkt med fokus på fysisk aktivitet, stresspåverkan, intag av frukt och grönsaker, samt rökning.Metod: Enkätutskick gjordes till två patientgrupper, som haft hjärtinfarkt för 2-4 månader sen (grupp 1, n = 35) respektive för ca 2 år sedan (grupp 2, n = 32). Svarsfrekvensen uppgick till 83 %. Resultat: Kunskapsmässigt framgick det att båda grupperna hade överlägset bäst kunskaper gällande rökning och stress. Störst osäkerhet rådde inom området frukt/grönsaker. Efter två år såg man att samtliga områden hade minskat i sin betydelse, dock marginellt inom fysisk aktivitet. Ett relativt gott hjärtskyddande beteende kan konstateras i patientgrupperna inom samtliga områden förutom stresshantering, vilket skilde sig markant från de övriga.

Gamification tar sikte på att spels engagerande förmåga borde kunna användas i andra sammanhang än endast i spel, som till exempel på företag, för att engagera kunder eller anställda. Gamification som riktar sig mot företagets anställda kallas intern gamification och har under de senaste åren ökat i användning. På företag är sociala motiv ofta en viktig drivkraft bakom människors beteenden. Sociala motiv syftar till viljor som relateras till grupper, som till exempel viljan att prestera bättre än andra i en grupp, eller viljan att passa in i en grupp. Trots att socialamotiv ofta är en viktig drivkraft på arbetsplatser saknas studier kring hur intern gamification kan väcka motivation genom sociala motiv.

SammanfattningAlla former av kränkning är förbjudna i den svenska skolan enligt lag, men i skolan förekommer maktutövning på flera plan, exempelvis mellan lärare och elever, elever emellan och personal emellan. Hur begreppen makt och kränkning definieras och hur maktutövningen påverkar de somverkar i skolan är subjektivt. Att makt och skola hör ihop är självklart men samtidigt motsägelsefullt, eftersom makt och kränkning är två så nära besläktade begrepp att de går in ivarandra. När övergår makt i kränkning?Föreliggande examensarbete analyserar, via diskursanalytisk metod, olika texter från Skolverkets styrdokument, hjälpdokument samt intervjutranskriptioner från en grupp lärare och en grupp elever på en gymnasieskola.

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Syftet med uppsatsen är att ge en översikt över hur textilslöjdslärare bemöter det faktum att så många elever behöver hjälp samtidigt under lektionerna. Jag har studerat frågan utifrån tre aspekter, nämligen  hur turordningen bildas, hur lärarna ger instruktioner och slutligen hur lärarens och elevens sociala samspel ser ut. För att samla mitt material har jag använt både intervjuer och observationer. På så sätt fick jag både en egen bild av hur lärarna gjorde samtidigt som jag fick höra deras tankar bakom deras val av handlingar. Att den undersökta frågan är ett problem i slöjdsalen bekräftas av samtliga lärare i studien. I mitt resultat kommer jag fram till att det finns variationer i lärarnas tillvägagångssätt på alla de infallsvinklar jag valt att belysa i studien. Om man ser till turtagningen, kunde jag urskilja fyra olika mönster för hur den bildades.

Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om betydelsen av att som äldre bearbeta sin sorg i grupp efter att ha mist en livskamrat. Detta har uppnåtts genom att ta del av erfarenheter från före detta deltagare i Svenska kyrkans sorgegrupper. Som forskningsdesign har en kvalitativ deskriptiv ansats valts, denna omfattades av semistrukturerade intervjuer med sju personer, två män och fem kvinnor i åldrarna 67 till 81 år. Materialet har sedan analyserats genom meningskategorisering med tematisering som följd. Resultatet visar att det mest betydande med att bearbeta sin sorg i grupp har varit gemenskapen som innefattar möjligheten att få träffa, samtala och bekräftas av personer i samma situation.

Denna studie handlar om ungdomars fysiska självkänsla och baserar sig på en grupp ungdomar med åldrarna 16-18 år. Syftet är att ta reda på om den fysiska självkänslan skiljer sig ur ett genusperspektiv, om det finns en signifikant skillnad. För att undersöka ungdomarnas fysiska självkänsla används en bearbetad enkät av Raustorp (2006) som kallas Sådan är jag! (Bilaga 2). Den ursprungliga enkätens namn är Children and Youth-Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) som utvecklats av Fox och Corbins Physical Self-perception Profile. Enkäten delades ut till 100 elever på ett praktiskt gymnasium i Skåne.

Denna studie riktar sig främst till länsstyrelsen i Västra Götalands län, som var frågeställare, men också till de andra länsstyrelserna i landet. Syftet var att undersöka hur de personer som på något sätt orsakat lidande hos djur och därför blivit belagda med djurförbud, efterlever dessa förbud, dvs. om de bryter mot sina förbud eller om de följer förbuden. Syftet var också att undersöka om efterlevnaden av förbudet skiljde sig mellan personer som höll sällskapsdjur och personer som höll lantbruksdjur. Om resultatet visade en trovärdig signifikant skillnad mellan dessa hållare, skulle länsstyrelsen kunna utföra kontroller av personer utefter vilken prioritet de har, beroende på om de tillhör den grupp där risken för bristande efterlevnad av förbudet är störst.

Våld i nära relationer betraktas som ett samhällsproblem, där tonåringar har uppmärksammats vara en extra sårbar grupp. Syftet med denna studie är att undersöka tonåringars attityder till våld i kärleksrelationer under tonårstiden. Hur skildrar tonåringar sina föreställningar om våld och vilka etiska och moraliska ställningstaganden gör de? Studien syftar även till att undersöka hur tonåringar förklarar förekomsten av våld i kärleksrelationer under tonårstiden och om det finns skillnader mellan tjejer och killars attityder.Denna studie har utgått från en kvalitativ forskningsmetod, där data samlats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Data har sedan tematiserats med hjälp av meningskoncentrat och analyserats utifrån en tolkningsram innehållande teorier på samhälls, grupp- och individnivå.De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att tonåringar har en relativt snäv bild av vad våld i nära relation som begrepp innefattar.

Arbetet är en studie kring hur elevers attityder, lust och motivation samt resultat påverkas och förändras då man förändrar arbetssättet i matematikundervisningen. Undersökningen utfördes i samband med en praktikperiod i slutet av min lärarutbildning. Klassen i vilken jag utförde studien bestod av 28 elever år 7. Med hjälp av min handledare delades klassen i två likvärdiga grupper vardera med 14 elever. Handledaren undervisade ena halvan på ett traditionellt sätt och jag som hade andra halvan arbetade med laborativa uppgifter som eleverna fick lösa i smågrupper.

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Skolklassen som grupp har alltid intresserat mig. I en skolklass går ett antal människor som inte valt själva att få deltaga i just denna sammansättning. Jag fann det därför intressant att i detta arbete undersöka vilka villkoren är för att man som lärare ska kunna arbeta för att i bästa möjliga mån få en ny klass att fungera och att man i gruppen ska känna samhörighet med varandra. Dessutom ville jag ta reda på vad jag kan göra för den enskilde eleven för att han/hon ska känna samhörighet med övriga gruppmedlemmar och få ett självförtroende gentemot de andra. Vidare har jag undersökt om klasstorleken påverkar ovan nämnda och om antalet elever i klassen påverkar studieresultat och lärarens arbetssätt.

Syfte Vi vill undersöka attityder och värderingar om försörjningsstöd utifrån de krav som ställs på dem som får försörjningsstöd. Vi vill undersöka skillnader mellan en grupp socialsekreterare och en grupp arbetssökande. FrågeställningHur ser de yrkesverksamma och de arbetssökande på de krav som ställs för att få försörjningsstöd och finns det några skillnader mellan de yrkesverksamma och de arbetssökandes attityder och värderingar gällande försörjningsstöd? ? Hur ser de yrkesverksamma på frågor som gäller försörjningsstöd och de krav som ställs?? Hur ser de arbetssökande på frågor som gäller försörjningsstöd och de krav som ställs?? I vilka frågor skiljer sig våra två gruppers svar sig mest åt?? Hur ser våra informanters attityder och värderingar ut gällande försörjningsstöd?Metod Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning som sker med hjälp av insamling av data med en enkätintervju. Vi har använt oss av litteratur inom ämnet, vägledande studentlitteratur, tidigare forskning i form av uppsatser och forskningsartiklar.Resultat Svaren från enkäterna har vi delat in i tre teman, allmän information, krav och attityd.

Min avsikt med denna uppsats var att undersöka hur en grupp högutbildade kursdeltagare upplevde att dagens sfi-utbildning fungerar med avseende på möjligheterna som gavs för att uppnå utbildningens mål samt huruvida de uppfattade dess utformning och mål jämfört med hur dessa anges i ämnesbeskrivningen. Resultaten av undersökningen visade att kursdeltagarnas uppfattningar stämde väl överrens med ämnesbeskrivningen och att enbart få skillnader framträdde mellan deras synsätt och ämnesbeskrivningen. De ansåg att sfi-utbildningen var välplanerad och att den fungerade bra..