Jakttraditionen är ett exempel på speciesism ? diskriminering av en individ på grund av dess arttillhörighet. Jakten rättfärdigas helt enkelt av att djurens liv inte antas ha samma värde som människans. Men jakten är också ett till synes mycket mansdominerat och heteronormativt fält. Denna text är en diskussion kring parallellerna mellan heteronormativa strukturer och jakttraditionen, baserat på en undersökning av språket och attityderna i jakttidskrifter och analyserat ur ett queerteoretiskt och antispeciesistiskt perspektiv.Jag har undersökt jakttidskrifternas texter utifrån kategorierna kontroll, objektifiering och kategorisering, maskulinitetsnormering, våldsglorifiering, och hierarkistrukturering, som alla bidrar till ett speciesistiskt förhållningssätt, och som därmed är förutsättningar för jaktens varande och rättfärdigande.

Syftet med denna studie är att studera på vilket sätt modellen Learning Study kan användas i gymnasiesärskolan. Med utgångspunkt i variationsteorin ämnar vi studera hur vi med lärandeobjektet måttsatsen kan utveckla kunskaper hos elever med funktionsnedsättningen generell utvecklingsstörning att använda den i praktiken. För vår datainsamling väljer vi metoden Learning Study. Orsaken till val av denna metod är att den öppnar upp ett mönster för variation som hjälper eleverna att lära sig måttsatsen. Den underlättar för eleverna att förstå de generella principerna kring användandet av den, det vill säga att måtten har olika storlek.

KönsrollsAbstrakt Den teoretiska förankringen i undersökningen utgick från anknytningsteorin. Denna teori utgår från att individen redan som barn utvecklar någon form av bindning (trygg eller otrygg) till sina föräldrar. Syftet med studien var att undersöka samband mellan vuxna mäns anknytningsstilar och könsrollskonflikter - vilka definieras här som mäns rädsla för att inte kunna uppnå samhällets normer och värderingar vad gäller maskulinitet. Dessutom avsågs att undersöka hur det eventuella sambandet förhåller sig till typ av yrke. Deltagarna var indelade i två grupper, en grupp män inom typiskt kvinnliga yrken (sjuksköterskestuderande, lärarstuderande och arkitektstuderande) och en grupp män inom typiskt manliga yrken (brandmän och studerande inom tekniska ämnen).

Idag leds företag av tre hörnstenar: kommunikation, informations- och dokumenthantering. Dessa begrepp hör ihop och förutspår framtiden för företaget. Detta är även ämnet som denna rapport berör. Rapporten beskriver 10 poängs examensarbete, som utförts som en del i vår utbildning.Kommunikation är alltså en mänsklig handling, något som vi gör och information är det vi utbyter genom att kommunicera med varandra. Information är något som finns överallt idag och berör oss alla på olika sätt och vis.

Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hänsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lärande. Studien har utgått ifrån frågeställningar kring förskollärares tankar om och arbetet med fokus på det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan påverka förskollärarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestå av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.Förskollärarna i min studie ansåg att alla barn är olika och därför kan också behoven för omsorg, utveckling och lärande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med föräldrar skapar förutsättningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Sveriges riksdag tog 2008 ett beslut som ändrade reglerna i lagen om allmän försäkring. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 juli 2008. De nya reglerna innebär bland annat att sjukskrivna som huvudregel blir utförsäkrade efter ett år. Detta medför att en redan utsatt grupp kan drabbas ännu hårdare. Syftet med den här undersökningen är att se hur långtidssjukskrivna upplever den hjälp och vägledning de får och om de anser att de får den hjälp de behöver för att kunna gå vidare till en fungerande sysselsättning.

Barn som föds extremt prematurt (i gestationsvecka 22-27) löper ökad risk för bland annat neurologiska, beteendemässiga samt kognitiva svårigheter. Huvudsyftet med studien var att undersöka indikation på ADHD-problematik hos sexåriga barn födda extremt prematurt (n=40) i jämförelse med en matchad kontrollgrupp födda efter fullgången graviditet (n=40). För att uppnå syftet jämfördes utfallet på Brown ADD Scales. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan grupperna på testets samtliga åtta kluster där barnen födda extremt prematurt uppvisar större problematik än kontrollgruppen. De extremt prematurt födda barnen som grupp överstiger inte det gränsvärde som indikerar behov av vidare utredning kring ADHD.

Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp långtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmåga på ett stort företag i västra Skåne. Under dessa arbetstillfällen har gruppdeltagarna fått göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. Då jag tidigare själv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken på andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på en grupp långtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens återgång till arbete eller studier.

Föreliggande kvalitativa studie undersöker hur kriminalvårdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter påverkar deras studieresultat. Genom öppna och semistrukturerade intervjuer med åtta kriminalvårdselever på en kriminalvårdsanstalt samlades data in genom bandade intervjuer. Maktens operationalisering och maktrelaterade effekter beskrivs utifrån Michel Foucaults och Erving Goffmans tidigare forskning, lärandets situerade natur utifrån Bengt Säljös lärandeteorier och inlärningsstilar utifrån Lena Boströms forskning. Kriminalvårdseleverna upplevde en mängd olika maktrelationer. Maktrelationens karaktär och de disciplinära metoder som användes var av avgörande betydelse för de intagnas upplevelser.

Företagens sociala ansvar eller Corporate Social Responsibility (CSR) används i denna uppsats för att studera de problem som förekommer inom bomullsodling och textildetaljhandeln. Vilka drivkrafter respektive påtryckningar har textilåterförsäljare att arbeta med CSR och vad tycker de om CSR?Den här uppsatsen ska identifiera drivkrafter och påtryckningar med CSR i textildetaljhandeln. Dessutom ska likheter och skillnader mellan litteratur och de studerade textilåterförsäljarna Hemtex och Polarn o. Pyret jämföras.

InledningHandledning i olika former såväl externt som internt, har förekommit som möjlighet för de kontrakterade jourfamiljehemmen i Jönköpings kommun, under cirka 15 år. Jourfamiljehemmen var tidigare sex stycken till antalet.Efter en omorganisation bedrivs sedan hösten 2009 intern handledning, för 10-12 kontrakterade jourfamiljehem i två olika grupper. Vid varje tillfälle är mellan sex till nio deltagare närvarande. Målsättningen är att båda makarna är närvarande vid handledningstillfället. Handledningen sker en gång per månad och pågår under två och en halv timma.Vardera grupp handleds av två socionomer med vidareutbildning och som tillika är verksamma som familjehemssekreterare.

Varför klär sig somliga unga män i kläder som traditionellt anses feminina, använder make up och bär håret i små tofsar i alla möjliga färger? Varför ägnar sig somliga ungdomar åt samkönat hångel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad är det som gör att de väljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för våld på grund av detta? Dessa frågor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta är en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser på genusidentitet och sexualitet för att försöka förstå dess betydelse i konstruerandet av självidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra år.

Magnusson, Jimmy: Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan ? en studie i årskurs sex, Malmö: Lärarutbildningen, 2007. Elevers matematiska kunskaper, enligt en rad undersökningar, har försämrats de senaste åren. Ur ett konstruktivistiskt synsätt undersökte jag hur elevernas attityder och förhållningssätt är gentemot undervisningen. Attityderna gentemot undervisningen kan vara en orsak till försämrade kunskaper i ämnet. Studien är gjord i årskurs sex på tre olika skolor i nordvästra Skåne.

Inom socialt arbete med barn och familj är föräldraskap och hur barn och föräldrarser på just detta en viktig faktor. Därför är det väsentligt att medvetenheten omvad som innefattas i ett bra, fungerande föräldraskap fördjupas. Barns uppfattningom sin egen tillvaro efterfrågas sällan. Vid en översikt av den forskning sombedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessaavhandlingar i väldigt liten utsträckning kom från barnen själva.Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra föräldraskap är sett urbarns perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser barns bild av ett gott föräldraskaput? Finns det några skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappaska vara? För att besvara dessa frågeställningar lät vi en grupp 6: e-klassare skrivauppsatser utifrån de underliggande frågeställningar som bland annat handlar ombra egenskaper hos en förälder, vad som är viktigt att kunna prata med en förälderom och vikten av gränssättning.