Sökresultat:
4909 Uppsatser om Gruppćverkan - Sida 64 av 328
Hur styrs ett interorganisatoriskt samarbete: en fallstudie om ett samarbetsprojekt inom processindustrin
Tidigare forskning har pÄvisat vilken positiv verkan olika sorters samarbeten har pÄ innovationer. Interorganisatoriska samarbeten Àr ett samlingsnamn för olika typer av samarbeten mellan organisationer och dessa kan exempelvis vara nÀtverk, allianser och forsknings- och utvecklingssamarbeten dÀr det sistnÀmnda behandlas i vÄr studie. Organisationer som Àr involverade kompletterar varandra istÀllet för att konkurrera med varandra. Interorganisatoriska samarbeten uppstÄr nÀr organisationer söker effektivitet och konkurrensfördelar. Genom att ingÄ i ett interorganisatoriskt samarbete uppstÄr en samarbetsfördel som uppnÄs genom att organisationerna kan tillverka och bistÄ med olika faktorer som andra organisationer inte kan eller har möjlighet till.
Att vara projektledare i en frivilligorganisation
Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien Àr initierad av Socialstyrelsen och innehÄller förutom bidrag till projekten Àven delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvÀrdering av projekten.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur det Àr att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka Àr projektledarna?- Hur Àr deras arbetsklimat?- Vilka Àr deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgÄngsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervÀrden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende pÄ deras storlek, förankring i samhÀllet, ideologi och historia. Detta Àr faktorer som i hög grad pÄverkar hur projekten drivs och dÀrför ocksÄ villkoren för projektledarna.Projektledarna i den hÀr satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de stÀndigt mÄste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anstÀllningsform dÀrför ofta Àr tÀmligen osÀker.
Ett nedslag i skolans vardag : Vad hÀnder nÀr skolans styrdokument möter vardaglig praxis? En studie kring lÀrares och elevers tal och handlanden med fokus pÄ genus, sexualitet och etnicitet
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som hÀnder nÀr officiella ideal om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lÀrare har jag fÄtt deras syn pÄ frÄgor som rör jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna fÄ en mer nyanserad bild utav informanternas berÀttelser har jag Àven varit pÄ den skolan dÀr studien bedrivits för att genomföra observationer samt lÄtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har betrÀffande dessa frÄgor inte tas tillvara pÄ gemensamt sÀtt för lÀrarkÄren. Konsekvensen av detta kan förstÄs av att mÄnga elever inte har sÄ stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag.
Klientens inverkan pÄ arbetsflödet i postproduktion
Det hÀr Àr min examensarbetes-rapport. Jag arbetade med en liten grupp andra pÄ en teaser och en trailer för ett spel som North Kingdom utvecklade Ät Disney. I mitt examensarbete fick jag erfarenhet i att jobba pÄ ett stort projekt för en stor klient under kort tid. I denna rapport kan du lÀsa om mina med- och motgÄngar och vad jag/vi gjorde för att lösa problem som uppstod pÄ vÀgen. Rapporten tar upp mÄlen och frÄgestÀllningarna med mitt arbete, hur vi gick till vÀga, resultatet och diskussioner om vad som bland annat kunde ha gjorts annorlunda..
Vidskepelse hos barn i Äldern 10-12 Är
Vidskepelse Àr idag vanligt förekommande i vÄrt samhÀlle trots en allt högre grad av utbildning hos befolkningen. Hur kan det komma sig, frÄgar sig författaren till denna studie. I teoridelen utreds hur man kan definiera vidskepelse, hur vanligt förekommande det Àr idag, vilka olika uttryck vidskepelse kan ta sig och vilka teorier som kan förklara varför mÀnniskor Àr vidskepliga.I studien har man sedan med hjÀlp av en enkÀtundersökning av 77 elever tagit reda pÄ hur vanliga vissa former av vidskepelse Àr bland barn i Äldrarna 10-12 Är och vilka uttryck dessa tar sig bland barnen. Med hjÀlp av intervjuer har man sedan försökt ta reda pÄ hur eleverna uppfattar att de vidskepliga vanorna har uppstÄtt hos dem och hur de ser pÄ kausaliteten mellan de vidskepliga handlingarna och de förvÀntade resultaten. Det former av vidskepelse som undersökts Àr de som i studien benÀmns personlig vidskepelse och socialt delad vidskepelse (som inte Àr del av en kosmologi eller sammanhÀngande vÀrldsbild).Skolans uppdrag innefattar att eleverna skall trÀnas i att reflektera över sina förestÀllningar och att de skall kunna iaktta ett kritiskt och konstruktivt förhÄllnigssÀtt till olika företeelser som möter dem.
Sociala mediers pa?verkan i fotografbranschen : skillnaden mellan reklam- och bro?llopsfotograf
I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.
Det Kreativa veckomötet : Den homogena arbetsgruppens idégenerering
ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift nÀr en arbetsgrupp Àr homogen dÀr divergent tÀnkande saknas. DÄ veckomöten Àr identiska och innehÄller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder Àr nödvÀndiga för att nya idéer ska trÀda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förÀndring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken Àr att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan anvÀnda sig av nÀr gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet Àr en systematisk observation, det vill sÀga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka hÀndelser som observeras. Instruktionen i detta arbete Àr studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering.
?Snacka inte skit om Gud!? - en studie om en grupp institutionsplacerade pojkar
Genom ett omhÀndertagande enligt lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga blir ungdomar placerade pÄ sÀrskilda ungdomshem. VÄrden utgÄr frÄn ett miljöterapeutiskt arbetssÀtt dÀr behandlingen sker i grupp Àven om vÄrden bygger pÄ individuella behandlingsplaner. Ungdomarna ska genom vÄrden tillförsÀkras en gynnsam miljö och komma bort frÄn destruktiva levnadsförhÄllanden. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur gruppens förutsÀttningar pÄverkar individernas villkor att skapa en identitet och hur gruppen pÄverkar socialisationsprocessen genom att fÄ kunskap om hur roller och positioner antas i gruppen och studera gruppens samspel. För att besvara syftet utgÄr frÄgestÀllningen frÄn:? Hur ser roller och positioner i gruppen ut?? Hur ser samspelet ut i gruppen och vilka förutsÀttningar ger de för identiteten och socialisationsprocessen?Studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr data insamlats genom direkta observationer i en klass med fem pojkar under 8 dagar.Resultatet visar att kontakten eleverna emellan sker pÄ ett flyktigt sÀtt dÄ de sker genom utfall av olika slag vilket inte föranleder en kontakt av varaktigt slag.
Faktorer som leder till utbrÀndhet hos nyutexaminerade sjuksköterskor samt vad som gör att de vÀljer att sÀga upp sig frÄn arbetet.
Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.
Barnens Barnahus? : En diskursanalys av texter om barns rÀttssÀkerhet
Ett barn som blir utsatt för övergrepp stÄr inför flera utmaningar. För det första Àr det vanligt att barnet inte berÀttar för nÄgon om det som hÀnt och pÄ sÄ sÀtt försvÄras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rÀttsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan pÄ barnet. NÀr flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsomrÄden och prioriteringar kopplas in pÄ ett och samma fall Àr det inte ovanligt att barnet kommer i klÀm. Barn har inte samma rÀttssÀkerhet som vuxna dÄ de stÄr i mentalt underlÀge i alla situationer.
Den ungerska minoriteten i Transsylvanien under Ceausescus regim 1980-1989 : Sveriges syn och mediernas rapporteringar
VÄrt syfte med denna studie Àr att utifrÄn skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans Är tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vÄrt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lÀrarutbildningen i UmeÄ och en skola i norra Sverige har vi tillgÄng till ett undersökningsfÀlt för att genomföra vÄr empiriska del. VÄr studie har en etnografisk ansats. Vi anvÀnder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.
EQ som fenomen Emotionell intelligens i praktiken Elevers tankar och upplevelser av emotionell trÀning
Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen ? Emotionell trÀning i praktiken ? Elevers tankar och upplevelser av emotionell trÀning. (EQ as phenomenon ? Emotional intelligence in practice ? Student?s thoughts and experiences of emotional training).
Att vÀgleda i grupp. För vem och i vilket syfte?
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra vÀgledare i Malmö ser pÄ gruppvÀgledning, gÀllande lÀmpliga deltagare och gruppvÀgledningens syfte, vidare Àr syftet att jÀmföra gruppsamtalet med det individuella samtalet genom de intervjuades ögon. Problemformuleringarna som anvÀnds till arbetet Àr följande:
? Hur uppfattar vÀgledarna gruppvÀgledning med eleverna i niondeklass inför gymnasievalet?
? Vilka faktorer uppger vÀgledarna som viktiga i gruppsamtalet gÀllande dess syfte?
? Hur uppfattar vÀgledarna det enskilda samtalet i förhÄllande till gruppsamtalet?
Huvudteorin som anvÀnds Àr Baumans teori om den individualiserade mÀnniskan, teorin valdes pÄ grund av att efter att allt material insamlats gjordes bedömningen att det var den teorin som passade bÀst. Enligt Baumans teori blir mÀnniskan mer och mer individualiserad och detta inverkar pÄ personens förmÄga att kunna samverka med andra individer.
FrÄn början var arbetet tÀnkt att vara en kvantitativ enkÀtundersökning, dÄ svarsfrekvensen för enkÀten var för lÄg för att basera ett arbete pÄ, sÄ bestÀmde jag istÀllet mig för att göra en kvalitativ studie dÀr fyra vÀgledare pÄ olika grundskolor i Malmö intervjuas gÀllande sina erfarenheter av gruppvÀgledning.
Effekt av LED-ljus pÄ tillvÀxt och pigmentproduktion hos mikroalgen Haematococcus pluvialis
I detta arbete visas att det finns en möjlighet till inducerad produktion av karotenoider med
hjÀlp av ljus med specifik vÄglÀngd. Genom att anvÀnda LED-belysning för att belysa med en
specifik vÄglÀngd sparar man bÄde pengar och energi.
Grönalgen Haematococcus pluvialis har förmÄgan att producera ett kommersiellt intressant
pigment (karotenoid), frÀmst i avseende som kosttillskott. Karotenoiden benÀmns astaxanthin
och har en kraftig antioxiderande verkan dÄ den har en förmÄga att eliminera fria radikaler
som annars kan skada cellerna och orsaka oxidativ stress.
I detta arbete odlades Haematococcus pluvialis i filtrerad nÀringslösning frÄn en tomatodling
för att testa algens förmÄga att etablera sig i osteril nÀringslösning. I ett parallellt försök
stressades algen genom att belysas med ljus av olika vÄglÀngd för att se om det pÄverkade
produktionen av astaxanthin. Resultaten visar att H.
Sjuksköterskors uppfattning av strukturell empowerment pÄ svenska vÄrdavdelningar : En kvantitativ studie
Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.