Det här är ett examensarbete som handlar om utvecklingssamtal. Syftet med examensarbetet är att undersöka en grupp lärares uppfattningar om utvecklingssamtal som didaktisk metod. För att kunna få svar på frågeställningarna har litteratur som behandlar ämnet utvecklingssamtal blivit läst samt har intervjuer med åtta lärare på två olika skolor i Sverige skett. Arbetet beskriver även en historisk bakgrund till utvecklingssamtalet. I resultatet kan läsas att informanterna är eniga om att en bra kommunikation och ett nära samarbete mellan skola och hem skapar trygghet och en känsla av samhörighet för eleven.

Gymnasieelevers intresse för olika delar av ämnesinnehållet i gymnasiets kärnämneskurs Naturkunskap A uppskattades med hjälp av en enkät. Frågorna var uppdelade dels efter ett fokus på antingen naturvetenskapliga begrepp eller naturvetenskap i vardagen, dels efter ämnena biologi, kemi och fysik. Ett tydligt positivt samband observerades mellan intresset för naturvetenskapliga begrepp och naturvetenskap i vardagen. Jämfört med elever på det naturvetenskapliga programmet var intresset hos elever på yrkesförberedande program och det samhällsvetenskapliga programmet lägre för naturvetenskapliga begrepp, men också, i omkring samma utsträckning, lägre för naturvetenskap i vardagen. Den individuella spridningen i intresse var stor på samtliga program.

Syftet med följande studie är att undersöka vilka effekter ett s.k. upplevelsebaserat lärande får på en grupp elever med svårigheter i matematik på gymnasieskolan. De två huvudfrågorna som undersökningen söker svar på är det upplevelsebaserade lärandets effekter på elevernas motivation och dels dess effekter på deras kunskapsbearbetning. Fyra undervisningstillfällen har videofilmats och observerats av två lärare enskilt vid olika tillfällen. En kort intervju med eleverna har också gjorts.Resultatet som den här studien kommer fram till är att de tankar som inryms i det upplevelsebaserade lärandet verkar gynna olika processer i den matematiska kunskapsutvecklingen som lyfts fram som särskilt viktiga för den här typen av elever på gymnasieskolan med svårigheter i matematik..

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesärskolan En diskursanalys utifrån hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie är att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesärskolan. Jag ser även till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie är insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av två intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, på två skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgång bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar på en komplexitet gällande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas där den sociala- och kognitiva kunskapen ansågs viktiga. Två diskurser gällande undervisning inom gymnasiesärskolan träder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, där båda fokus sägs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.

Stress och sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste åren. Arbetsbelastningen och kraven på individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svårare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp studie- och yrkesvägledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrån en kvantitativ enkät undersök-ning försökt få svar på min problemformulering om i vilka avseende upplever studie- och yrkesvägledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen? Jag kommer i denna uppsats att presentera att studie- och yrkesvägledare är en yrkes-grupp som mår förvånansvärt bra.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Syftet med denna studie ?r att kartl?gga i vilken utstr?ckning tystnadskultur f?rekommer p? socionomers arbetsplatser och att unders?ka vita och icke-vita socionomers upplevelser av tystnadskultur n?r det g?ller rasism p? arbetsplatsen. M?let med studien ?r att bidra med kunskap om eventuella skillnader bland socionomers upplevelser och strategier samt att lyfta fram tystnadskulturens p?verkan i professionella sammanhang. F?r att unders?ka detta har vi till?mpat en kvantitativ metod och skickat ut en webbaserad enk?tstudie riktad till utbildade socionomer i hela Sverige.

Efter många års kompromissande kommer ett Europeiskt patent med enhetlig verkan (EU-patent) att införas. Tillsammans med skapandet av en enhetlig domstol, kallad Unified Patent Court (UPC), kommer EU-patentet säkerställa en enhetlig patenträttslig tillämpning i alla deltagande länder. I denna uppsats görs först en genomgång av vad EU-patent respektive patent enligt The European Patent Convention (EPC-patent) innebär och hur tvister hanteras. Sedan förs en diskussion kring skillnaderna och deras påverkan på ett fiktivt företag inom bilsäkerhetsbranschen.EU-patentet kommer materiellt inte särskilja sig i någon större utsträckning från det nuvarande EPC-patentet. De stora skillnaderna kommer istället att vara den förenklade ansökningsprocessen, minskade kostnader och det geografiska skyddsomfånget.

Arbetet undersöker vilken militär nytta en obemannad autonom undervattensfarkost med syntetisk apertursonar tillför vid sökning efter sjöminor. Genom systemanalys jämförs obemannad autonom undervattensfarkost och syntetisk apertursonar mot ett referenssystem för minsökning som finns i försvarsmakten. Referenssystemet är en fjärrstyrd undervattensfarkost med minjaktsonar. Resultatet med arbetet redovisas som slutsatser och rekommendationer utifrån de grundläggande förmågorna; verkan, uthållighet, rörelse och skydd samt systemets effektivitet vid minsökning..

Det huvudsakliga syftet med denna framställning är att försöka belysa eventuella skillnader och likheter gällande kollektivavtalets verkan för utomstående arbetstagare i de skandinaviska länderna Det torde vara en allmänt vedertagen sanning att det sett ur ett arbetsrättsligt perspektiv existerar en så kallad skandinavisk modell. Detta beror på att de arbetsrättsliga systemen i Norge, Sverige och Danmark är så pass lika, både vad gäller den kollektiva och den individuella arbetsrätten. Skandinaviska kollektivavtal äger i normalfallet endast tillämplighet på avtalsparterna och deras medlemmar. Det är emellertid i dagsläget att betrakta som en allmänt vedertagen rättsprincip att kollektivavtal, i dessa länder, har en viss fjärrverkan även för utomstående arbetstagare. Detta innebär att de anställningsvillkor som fastslås i kollektivavtal i viss utsträckning även gäller för utomstående arbetstagare.

 Den ökade psykiska ohälsan bland tonårstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer väckte intresset för hur tjejernas uppfattningar påverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar påverkar handlandet formades och tre teman som tros påverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-åriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrån deras grad av fysisk aktivitet.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn på kunskap, inlärning etc. Jag tittar även på fenomenografisk forskning om inlärning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. Hälften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.