Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrån sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var många faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den språkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, språk, mimik och bevaring av integritet.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrån sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var många faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den språkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, språk, mimik och bevaring av integritet.

Studien som har fallstudiekaraktär, vände sig till tre lärare, tre specialpedagoger samt 68 elever i olika årskurser. Syftet med vår studie var att undersöka upplevelse, motiv, målsättning och perspektiv på tyst läsning samt med hjälp av resultaten göra en jämförelse av den tysta läsningen mellan våra klasser för att se om funktionen var likvärdig. Studien har genomförts med hjälp av observationer av den tysta läsningen. Därefter genomfördes intervjuer med klasslärare och specialpedagoger på respektive skola samt utdelning av enkäter till de elever som vi tidigare studerat under våra observationstillfällen. Resultaten av studien visar att majoriteten av eleverna läser, i stor utsträckning under lässtunden, de tycker om tyst läsning och uppskattar sig själva som goda läsare.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

I följande studie studeras kunskapsöverföring med fokus på hur två offentliga verksamheter valt att tillvarata den tysta kunskapen genom kompetensutvecklingsinsatser i form av chefsprogram. Vidare undersöker studien hur programdeltagarna motiveras att delta i programmet samt den process som kunskapsöverföringen innebär. Syftet med studien var att tolka och förstå hur den tysta kunskapen kan tillvaratas och överföras inom två offentliga verksamheter genom att studera verksamheternas kompetensutvecklingsinsatser för chefer på direkt nivå. En chef på direkt nivå har inte någon underställd chef utan enbart underställda medarbetare. Detta utförs genom att finna likheter och skillnader mellan hur verksamheterna utformat sina chefsprogram.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur några tysta elever i skolsvårigheter upplevt sin grundskoletid. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: ? Hur beskriver eleverna sin grundskoletid och de svårigheter de upplevt? Hur är det att vara en tyst elev?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av lärare respektive kamrater under sin grundskoletid? ? Vilket specialpedagogiskt stöd har eleverna fått och upplever de att det överensstämmer med deras behov av stöd? Vad upplevs som positivt respektive negativt?? Hur upplever eleverna att grundskolan har bidragit till deras självbild och självkänsla?Teori och metod:Studien utgick ifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats där respondenternas egna erfarenheter lyftes fram. Som metod för datainsamling genomfördes halvstrukturerade livsvärldsintervjuer, med en intervjuguide som grund. Detta för att möjligheten till att ställa följdfrågor skulle finnas.

När människor kommunicerar sänds både medvetna och omedvetna signaler. Dessa signaler är socialt och kulturellt bundna och därmed inget som människor till vardags reflekterar över i möten inom den egna kulturgemenskapen. För vuxna andraspråksinlärare i Sverige kan det däremot vara svårt att få syn på de tysta, sociala konventioner som gäller vid kommunikation, om dessa kunskaper inte belyses i undervisningen.Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur den tysta kommunikationen påverkar människors möjligheter till samförstånd och möten över kulturgränserna. Fokus har varit på andraspråksinlärares förhållningssätt i samtal beträffande ögonkontakt, turtagning, intonation och avstånd till motparten.Tidigare forskning inom ämnet svensk kommunikation är tämligen bristfällig. Stor vikt har fästs vid Allwoods och Dauns kulturbegrepp och deras tankar kring svenska kommunikationsmönster.Studien är kvalitativ och intervjuer har genomförts med fyra verksamma och behöriga lärare inom Sfi.Resultatet i studien visar att andraspråksinlärares kännedom om svenska sociala koder är av nytta för välfungerande kommunikation.

Denna studie syftar till att inom fältet knowledge management, samt ur ett situerat lärandeperspektiv, skapa en ökad förståelse för hur medarbetares tysta yrkeskunnande synliggörs, delas, integreras och reproduceras i organisationen. För att möjliggöra undersökandet av detta syfte har tre frågeställningar definierats;I vilka situationer synliggörs tyst yrkeskunnande?Hur delas tyst yrkeskunnande?Vilken roll spelar organisationskulturen för delande av tyst yrkeskunnande?Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer på det undersökta fallföretaget. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Säljös (2005) situerade lärandeperspektiv, Alvesson & Kärremans (2001) modell Four Knowledge Management Approaches samt Nonaka & Takeuchis (1995) SECI-modell. Studiens resultat visar att det förekommer tyst yrkeskunnande i verksamheten och att detta kunnande i stor utsträckning handlar om organisationskännedom, relationsmässiga kunnanden samt identifiering med förebilder.

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns föreställningar om källsortering samt sophantering. Syftet är även att ta reda på hur barn tänker om ämnet sopor/skräp, vad är skräp enligt dem och varför sorterar vi våra sopor? Examensarbetet utgår ifrån kvalitativa intervjuer av tio barn från förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram där man kan se likheter och skillnader mellan ålderskategorierna. Därefter har vi genomfört olika jämförelser bland några av barnen för att se om det är ålder, kunskaper eller intresse som är beroende av vad barnen svarar.

This qualitative research study aims to investigate how eight members of the Society of Friends (also known as Quakers) experience a divine presence in their Meeting for Worship. The purpose is also to find out how their identity as Quakers has been created, and to see how they look at their Meeting of Worship when it comes to ritual as a concept.The method used in this study is individual, semi-structured interviews and observations of Meeting of Worship. The results show a relatively homogeneous group of individuals from a secular upbringing who as adults sought out a community where silence is appreciated and used to achieve an experience of a divine presence. Berger and Luckmann's theories of socialization have been applied to the results and the discussion reveals how the secondary socialization has been essential in the process of forming the individual into being a Quaker. There is however one exception, in the form of one participant who grew up in the Society of Friends.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning.Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande.

Kunskapsöverföring är en nödvändig förutsättning för att säkerställa organisationers existens och framåtskridande. Utgångspunkt för denna uppsats är förstudiens roll i mjukvaruprojekt och dess betydelse för den fortsatta systemutvecklingsprocessen. Fokus liggerpå kunskap som genereras under förstudien, samt hur och i vilken omfattning kunskapen förs vidare till analysfasen i systemutvecklingsprocessen. Resultatet visar att förstudien utgör ett viktigt beslutsunderlag och är en nödvändig förutsättning för att gå vidare i systemutvecklingsprocessen. Kunskapsöverföring genom dokumentation och via muntliga föredragningar är otillräcklig, eftersom det finns ett ?filter? som innebär att erfarenhetsbaserad kunskap inte överförs mellan förstudie och analys via dokument eller via muntliga föredragningar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syfte med mitt arbete var att underso?ka hur fem yngre grundskolebarn sa?g pa? sin tva?- eller flerspra?kighet. Ett annat syfte var att fo?rso?ka dra na?gra slutsatser om barnens uppfattning om sin kulturella identitet och sja?lvka?nsla i fo?rha?llande till sin tva?- eller flerspra?kighet. Jag ville underso?ka vilken uppfattning de fem barnen har om sin modersma?lsundervisning och vilken betydelse den har fo?r barns tva?- flerspra?kighet.

Örlogsfartygens utveckling går emot smygteknik, d.v.s. reducerade signaturer. Ett led i dettaär att spaningssensorer för luftspaning idag kan göras passiva. Smygfartyg utrustade medpassiv luftspaningssensor behöver en icke-röjande kommunikation mellan fartyg för att kunnaöverföra måldata, utan att den upptäcks s.k. ?tyst? kommunikation.Uppsatsen tar fram ett antal krav som ställs på den ?tysta? kommunikationen mellan korvetteri ett luftförsvar av ett skyddsföremål (ett annat fartyg).