I denna uppsats har jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökt 10 läroböcker i religionskunskap i grundskolans senare del. Mitt undersökningsområde har varit katoliker och katolicismen. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilka diskurser av katoliker och katolicismen som framträder i läroböckerna i religionskunskap för våra elever på grundskolan. För att kunna göra en sådan analys har jag använt mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och Masoud Kemalis teori om ?den andre?.Faircloughs språkliga verktyg som transitivitet och modalitet har använts för att kunna syna om det förekommer några värderingar om katoliker och katolicism.

Syftet med studien var att undersöka vilken medvetenhet lärare i grundskolans tidigare år har om elevers lärstilar och hur de anpassar sin undervisning för att kunna nå fram till alla elevers lärstilar i klassrummet. Denna undersökning gjorde jag utifrån Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. I studien användes en kvalitativ ansats och jag använde mig av semistrukturerade intervjuer och osystematiska observationer som datainsamlingsmetoder. Tre lärare i år 2 och 3 observerades och intervjuades och resultaten som framkom visade på lärarnas medvetenhet och hur de anpassar sin undervisning för att nå fram till elevernas olika sätt att lära på. Lärarna hade en medvetenhet om att undervisningen behöver varieras och att eleverna ska få arbeta på olika sätt eftersom alla elever tycker att olika saker är roliga.

Syftet med denna studie är att undersöka om den tysta läsningen i grundskolans tidigare år behöver ändras, varför detta behövs samt hur den kan ändras. Till grund för studien skrevs tre frågeställningar. Dessa lyder: Behöver den tysta läsningen förändras- varför?Hur kan den tysta läsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst läsning gynna elevernas läsande och livslånga lärande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat är att läsförmågan i Sverige sjunkit och att den fortsätter att sjunka.

Assessment is considered one of the most important tools used today by people in almost everything they do and learn. This also applies to school, where assessment is considered as a constant companion to teaching and used in order to develop students' learning and skills. Assessment is also an educational necessity which has different purposes and therefore different consequences.                                                                                                                        The idea of ??this thesis was on the basis of the interviewed teacher's perspective to investigate what role the formative assessment has on the development of pupils' learning and knowledge in mathematics for primary education, and explore how the teacher can, according to my informants, work with this assessment practice in the classroom so that it promotes the learning of the students in the best possible way.                                                                To carry out this study, I used qualitative research studies, the interview method, and also talked to five different teachers in the lower school ages on their view at the work of the formative assessment. Theoretical basis of the thesis is also based on the research that says that the assessment can be used to promote student learning and knowledge, but also the teacher's learning?s in the educational process: assessment can and should be an assessment for learning.

In Based upon disciplinary foundation... ? A study on teachers? prerequisite for continuing pro- fessional development (CPD) I have examined the prerequisites that teachers in Nacka have for CPD, due to the new school law that states that all teaching must be based upon disciplinary foundation and proven experience. According to a recently published governmental report, as well as international research, not only structural aspects like time and financial compensation are crucial to whether teachers continue their development. Encouragement from the principal and colleagues are also a contributing factor; and not to mention those factors combined.There is a world wide shared consensus among educational researchers claiming that one very important piece in creating a successful school is having a well-educated and updated staff.

Vår studie belyser pedagoger i Specialskolans tidigare åldrar och i förskolan för döva barn och fokuserar på pedagogernas syn på döva barns läs- och skrivutveckling. Vi har en teoretisk del där tidigare forskning behandlas och fokus i teoridelen ligger på vad den tidigare forskningen säger om döva barns läs- och skrivutveckling. Vår studie är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i Specialskolan och i förskola för döva.Vårt resultat visar att pedagogerna delar ett synsätt som stämmer mycket väl överens med vad vi funnit i den tidigare forskningen på de allra flesta punkter. Döva barns läs- och skrivutveckling gynnas om pedagoger möter dem utifrån ett visuellt perspektiv och utifrån deras tidigare erfarenheter och intressen är något som betonas av de flesta av våra intervjuade pedagoger. Hemmiljön och de döva barnens föräldrar framkommer också som en mycket viktig del i utvecklandet av de döva barnens teckenspråk enligt pedagogerna i vår studie..

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Syftet med denna uppsats är att som blivande pedagoger belysa hur man går tillväga för att hjälpa de elever i behov av särskilt stöd genom deras skolgång på ett gynnsamt sätt. Temat kommer alltid att vara relevant, eftersom det alltid kommer att finnas elever som är i behov av särskilt stöd och vilket gör det här temat ständigt aktuellt. Vi har valt att skriva om detta ämne för att vi personligen ville förvärva större kunskaper kring elever som är i behov av särskilt stöd. Vår frågeställning är: ?Vad är pedagogernas och rektorernas ansvar gentemot elever med DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom inom skolverksamheten, samt hur kan pedagoger och skolledare hjälpa dessa elever och vad gör man för att underlätta dessa elevers skolgång och för att få fram deras kvaliteter på bästa möjliga sätt.? I litteratur delen så har vi tagit upp fakta om DAMP, AD/HD, Tourette syndrom och Asperger syndrom, lagar och bestämmelser, pedagogiska insatser och hur man arbetar inom skolan för att hjälpa dessa elever.

Vår studie syftar till att med avseende på friluftsliv och elevers lärande beskriva friluftsdagars innehåll ur ett lärarperspektiv. Vidare syftar studien till att beskriva hur friluftsdagar i kust-, inlands- och fjällkommuner genomförs och hur väl detta överensstämmer med den svenska officiella definitionen av friluftsliv. Vi har genomfört vår studie i grundskolans senare år med hjälp av de kvalitativa intervjuerna. Vår undersökningsgrupp bestod av nio pedagoger som gav sin uppfattning gällande friluftsdagarnas innehåll och mål. Vår undersökning har resulterat i att friluftsliv inte förknippas med friluftsdagar, trots närheten till naturen hindrar ekonomin och tiden utövandet.

Syftet med min undersökning var att kartlägga hur lärare tänker kring val av undervisningsform och elevers delaktighet när det gäller elevers lust att lära sig matematik. Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lärare anser att undervisningen ska utformas för att eleverna ska utveckla lust att lära och hur dessa lärare ser på att eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle få. För att få svar på mina frågeställningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjua lärare i grundskolans tidigare år. Svaren från intervjuer analyserades med tillgänglig forskning i ämnet. Resultatet av min undersökning pekar mot att matematikundervisningen bör bestå av varierande undervisningsformer för att på bästa sätt väcka lust att lära hos eleverna. Lärarna anser att variationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för eleverna och att eleverna får kunskap om att det finns olika sätt att lära på. Undersökningen visar också på att varierande undervisningsformer bör innehålla kreativa moment för elever, för att eleven ska utveckla ökad lust att lära. Resultatet visar även att eleverna inte är delaktiga i planeringen av undervisningen, något som av lärarna förklaras med att eleverna är för unga för ansvaret det följer och att eleverna ännu inte har kännedom om olika sätt att lära ut.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete.Forskningsfrågor:Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt?Hur resonerar elever kring samarbete och respekt?Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt.MetodVid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar.ResultatResultatet visade att lärarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt.

Syftet med arbetet var att kartlägga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i Växjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. Utifrån frågeställningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till åtta idrottslärare som undervisar mot grundskolans senare år och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de år studien omfattar. Det visade sig även i vilken omfattning det skett, på vilket sätt och hur samarbetet utvecklats genom åren. Samarbetet uppfattas på de flesta håll som någonting positivt som både lärare och elever kan dra nytta av.

Syftet med denna uppsats är att studera hur utvalda läroböcker i engelska för grundskolan uppfyller läroplanens krav på jämställdhet och likabehandling samt hur förekomsten är av respektive kön, av människor med olika utländsk bakgrund, sexuell läggning, religion eller med funktionshinder. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ granskning av fyra läroböcker i engelska för år 9, där såväl bild som text granskades. Resultatet visar att den värdegrund som skolan ska förmedla enligt gällande styrdokument inte kommer att förmedlas enbart genom läromedlen. Religion, sexuell läggning eller funktionshinder omnämns knappast överhuvudtaget och det finns en tydligt manlig dominans i illustrationer och bilder..

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet..

Syftet med uppsatsen är att få en bild av det sociala nätverket och dess betydelse för elever med svårigheter att klara matematikämnet på grundskolan. I det sociala nätverket inbegrips konsekvenser av föräldrarnas utbildningsnivå och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat två manliga matematiklärare på grundskolans högstadium. De har lämnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolår åtta inte uppnådde betyget godkänd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..