Sökresultat:
19169 Uppsatser om Grundskolans tidigare ćr - Sida 55 av 1278
Skrivutvecklingsarbete i grundskolans senare Är
Studien syftar till att beskriva och diskutera lÀrares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn pÄ sin egen skrivundervisning. ForskningsfrÄgan lyder: Hur menar lÀrare, i grundskolans senare Är, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder anvÀnder de och hur motiverar lÀrarna dessa?
ForskningsfrÄgan, som frÀmst har beskrivande ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklÀrare frÄn en och samma skola. LÀrarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gÀllande skrivutveckling. UtifrÄn vald litteratur redogör jag för inÄtriktat kontra utÄtriktat perspektiv pÄ skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i lÀroplanen.
Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berÀttande texter Àr prioriterade i skrivundervisningen innan jag gÄr vidare med vilka metoder lÀrarna anser sig anvÀnda.
Med normkritiska ögon : En diskursanalytisk studie med ett intersektionellt perspektiv av tvÄ lÀseböcker för grundskolans tidigare Äldrar
Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som tvÄ lÀseböcker för skolans yngre Äldrar kan innehÄlla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, förestÀllningar och normer som sprÄket i böckerna förmedlar till lÀsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fÄtt agera som bÄde det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar frÄn normkritisk pedagogik har jag strÀvat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i lÀseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat Àr fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.
Bilder av Bossen - En studie om Bruce Springsteen i den svenska musikjournalistiska autenticitetsdiskursen
Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.
Delaktighet i grundskolans tidigare Är. : Elevernas delaktighet i den fysiska klassrums- och lÀrandemiljön.
Syftet med den hÀr studien var att öka förstÄelsen för hur begreppet delaktighet fungerar i skolan genom att studera fem lÀrare och pÄ vilket sÀtt de arbetar med begreppet i sin klassrumsmiljö respektive lÀrandemiljö. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersöknings metod i form av intervjuer. Intervjuerna Àr gjorda med fem lÀrare frÄn fyra olika grundskolor. Jag anser att mitt val av metod har passat vÀl för mitt syfte, dÄ jag ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar att elevernas möjlighet till att vara delaktiga i den verksamhet de tar del av, Àr en förutsÀttning för lÀrande.
Coola killar och flitiga flickor: flickor, pojkar och betyg
Syftet med föreliggande studie var att ur genusperspektiv belysa betygsskillnader mellan flickor och pojkar i grundskolans Är 9. Med utgÄngspunkt i kvalitativ metod och genom personliga intervjuer och en enkÀtundersökning har uppsatsförfattaren sökt kunskap via elevers egna upplevelser. Elever har sjÀlva fÄtt uttrycka sina uppfattningar angÄende betygsskillnadens orsaker mellan könen. Tolkningen av enkÀtundersökningen och resultatet av de personliga intervjuerna pekar pÄ att betygsskillnader mellan könen gÄr att spÄra till de skrivna och oskrivna regler som könen följer genom att finnas till i den kulturella och sociala miljö som prÀglar det nuvarande samhÀllet i stort..
à tgÀrdsprogram som verktyg för elevers lÀrande : En enkÀtstudie
Vi har gjort en empirisk studie och vĂ„rt syfte har varit att undersöka lĂ€rares syn pĂ„ Ă„tgĂ€rdsprogram som ett verktyg för elevers lĂ€rande i grundskolans senare Ă„r. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetodVĂ„ra slutsatser med denna undersökning Ă€r att lĂ€rarna anser att Ă„tgĂ€rdsprogram Ă€r ett nödvĂ€ndigt dokument mer Ă€n ett anvĂ€ndbart verktyg för dem sjĂ€lva. Ă
tgÀrdsprogrammen ses som ett nödvÀndigt dokument för vÄrdnadshavarna mer ÀnVi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lÀrare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans stÀndigt behöver reflektera över ÄtgÀrdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lÀrande. Det.
Att anvÀnda bilder i fysikundervisningen
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en lÀrare anvÀnder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lÀrarna anser att bilden har och hur lÀrarna tolkar fysikinnehÄllet i de anvÀnda bilderna. Detta jÀmför vi med vilken betydelse eleverna lÀgger i bilder och deras tolkningar av de bilder lÀraren anvÀnder. LÀraren intervjuades för lektionstillfÀllet och observerades vid tre olika lektionstillfÀllen.Tio elever i Är 7 intervjuades.En tolkning visar att om lÀraren anvÀnder olika typer av bilder i undervisningen underlÀttar det förstÄelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen Àr rolig..
Grundskolans nya kursplan för matematik : en jÀmförande analys av den nu rÄdande och den kommande kursplanen för matematik
The purpose of this study has been to compare the present with the future syllabus of mathematics. With a text analytical approach has questions about how the structure is different, how the look at knowledge has changed and which learning theory that characterizes the two syllabus been answered. As a theoretical framework I adopt three different learning theories, behaviourism, cognitivism and the socio-cultural perspective. The pervious research I have looked at is the concept of knowledge an the underlying theories to previous curriculum. During the increase results in the greatest difference seen in the structure.
Genusperspektiv pÄ svenskundervisning : Hur lÀrare arbetar med flickors och pojkars uttrycksmedel
Denna uppsats undersöker hur lÀrare i grundskolans tidiga Är arbetar med att ge bÄde flickor och pojkar förutsÀttningar att uttrycka tankar och kÀnslor i tal och skrift i skolÀmnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser dÀrmed könsproblematiken inom svenskÀmnet.Undersökningen Àr kvalitativ dÄ den syftar till att skapa en förstÄelse för lÀrarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom bÄde deltagande observationer och intervjuer har studien ocksÄ en etnografisk karaktÀr. Intervjuerna gjordes med tvÄ lÀrare, en kvinna och en man, pÄ en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lÀrares klasser, Ärskurs tre och fyra.
Teknikundervisning i en skola för alla - Hur kan ingÄngar till undervisningen utformas, för att vÀcka bÄde pojkars och flickors intresse för skolÀmnet teknik i grundskolans Ärskurser 7-9?
Examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ vad som kan fÄnga och utveckla flickors respektive pojkars intresse för teknik i Ärskurserna 7 till 9 samt vilka olika intresseomrÄden som tilltalar dem. Jag har Àven studerat hur dessa intresseomrÄden skiljer sig Ät, mellan pojkar och flickor.Det finns Àven genusövergripande teknikomrÄden som stÄr högt i kurs hos eleverna, dessa Àr robotar och uppfinningar. Det jag kan utlÀsa ur min undersökning Àr att pojkar och flickor har ett intresse för teknik i Ärskurs sju som successivt avtar hos flickorna men bibehÄlls eller ökar en del hos pojkarna..
MatematiklÀxans syfte - lÀrares och elevers perspektiv.
Avsikten med examensarbetet Àr att pÄ en skola undersöka matematiklÀrarnas syfte med matematiklÀxan och hur eleverna uppfattar syftet. Undersökningen genomfördes genom tre intervjuer med lÀrare som undervisar i matematik i grundskolans senare Är. I undersökningen genomfördes Àven en enkÀtstudie med de elever som undervisas av de tre lÀrarna i intervjuerna. Resultatet visar pÄ en samstÀmmighet mellan lÀrarens syfte med matematiklÀxan och elevernas angivna uppfattningar av syftet, i kategorierna ökad kunskap och befÀsta kunskap. Utöver den samstÀmmigheten pÄtrÀffas Àven ytterligare elevförhÄllningssÀtt som bedömning, tidsaspekt och förtryck.
Estetisk integrering i undervisningen : lÀrares förutsÀttningar ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv
Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad som styr lÀrares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslÀrare i grundskolans tidiga Är.Empirin samlades in genom enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att stÀlla fler frÄgor som fokuserade pÄ faktorer som kan vara förutsÀttningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrÄn studiens frÄgestÀllningar samt ramfaktorteorin.Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssÀtt i undervisningen. Forskningen belyser Àven en mer komplex bild av den estetiska integreringen.
Specialundervisningens störande inslag
SammanfattningSyftet med denna studie Àr att tillföra kunskap om inne- och uteslutande handlingar i samband med specialundervisning i grundskolans tidigare Är i den svenska skolan. FrÄgestÀllningarna som kommer besvaras i studien Àr, vilka inneslutande respektive uteslutande handlingar sker i skolan i samband med att elever fÄr specialundervisning? Vilka följder fÄr inneslutande respektive uteslutande handlingar i samband med att elever fÄr specialundervisning? Vilka fler effekter kan specialundervisningens organisering leda till? Studien utgÄr frÄn en halvstrukturerad kvalitativ intervju, vilket betyder att intervjun inte genomförs med ett stÀngt frÄgeformulÀr. Den tar sin utgÄngspunkt i en intervjuguide som inkluderar bakgrund, organisation, följder och attityder. Materialet analyserades med beskrivningskategorier, med utgÄngspunkt i fenomenografin dÀr mÄlet Àr att kartlÀgga skilda uppfattningar om samma fenomen.
"Hon vill ju bara fÄ oss att tÀnka, liksom" : Om skrivutveckling och respons i grundskolans senare Är
I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, frÄn första utkastet till den fÀrdiga produkten. I kursplanen för svenska stÄr att ett av de viktigaste uppdragen Àr att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmÄga kring skrivande, bÄde genom att lÀra sig bearbeta sina texter men ocksÄ genom att ta del av vad andra har att sÀga om texten. Det vill sÀga, bÄde utvecklas i sin skrivprocess och sitt responsgivande och - tagande.Den hÀr uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lÀrare och elev, nÀrmare bestÀmt den respons som lÀrare ger elever pÄ deras skrivna texter i Àmnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna respons. Eftersom responsen Àr en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi Àven valt att studera hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer.
18,21, Piruett : En kvalitativ studie dÀr pedagogers och elevers uppfattningar om dansmatteundervisning synliggörs
Syftet med studien Àr att undersöka och synliggöra faktorer som kan pÄverka dansmatteundervisnings relevans för elevers lÀrande i matematikÀmnet, detta i grundskolans tidigare Är. TvÄ kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har anvÀnts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssÀttet innebÀr en förstÄelseinriktad undervisning, dÀr ett reflekterande arbetssÀtt med gemensamma samtal om matematiskt innehÄll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att bÄde verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan ocksÄ bidra till att arbetssÀttet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt Äterkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning.