SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka hur Värmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhällsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lärare i praktiken nyttjar länsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare år.I undersökningen besvaras två frågeställningar: ?På vilket sätt organiserar Värmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare år?? och ?Hur används Värmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare år??Grunden för arbetet består utav kvalitativa intervjuer. Två museipedagoger som är anställda sedan ett respektive två år på Värmlands Museum och fyra lärare som har praktiserat sitt yrke från nio till trettio år på olika skolområden i Värmland, har intervjuats.Resultatet från undersökningen visar att Värmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan användas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgångspunkt i två permanenta utställningar. Lärarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften.

Svenskläraren har ett viktigt uppdrag och det är att skapa förutsättningar för att elever skall få en gynnsam språkutveckling. Språk och människa hänger intimt samman och en aspekt på vad svenskämnets uppgift är kanske har att göra med att stärka elevers självkänsla och inte få dem att tappa tron på sig själva. Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på vad ämnet svenska under grundskolans senare år kan påverka för att förstå och ta ansvar för elever och stärka deras självkänsla. Arbetet består av en teoretisk bakgrund där forskningsfrågor ställts som förstärkning till syftet. Metodkapitlet beskriver val av metod och innehåller även etiska aspekter, urval och metodkritik.

Musikgenren punk är nu över 30 år gammal. Och syftet med denna uppsats är att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska punklåtar och ett par tidiga svenska punklåtar. Och ta reda på vad som kännetecknade det musikaliska i musikgenren. Frågorna som ställs i uppsatsen är: Vad var det i det musikaliska som kännetecknade musikgenren? Och vilka musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska punken och den tidiga Svenska punken?För att få svar på dessa frågor så har fyra stycken musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ?Anarchy in the UK?, The Clash ?White riot?, Ebba Grön ?Ung & sänkt? och P.F.

Eftersom man aldrig kan förutspå vilka frågor och funderingar en bok kan väcka hos en elevgrupp ska man aldrig använda sig av en bok för högläsning som man själv tidigare inte har läst. Jag har i mitt utvecklingsarbete läst in mig på barnlitteratur, gjort en sammanställning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolåren med hjälp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har läst ett skönlitterärt verk har jag utformat en rad diskussionsfrågor som man kan föra löpande med högläsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har läst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrågor och konkreta uppgift kopplats till Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, så att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lämplig bok att arbeta med i klassrummet..

Elever i skolan måste kunna samarbeta i många olika situationer för att lära och utvecklas. Det kan till exempel handla om olika grupparbeten, problemlösningar, lagaktiviteter i idrotten och lek. Att kunna samarbeta med andra är en del av den sociala kompetensen, men det är inte självklart att alla elever kan samarbeta utan svårigheter. Detta har vi sett på skolorna och vi har även pratat med pedagoger som påvisar att flera elever idag har samarbetsproblem och brister i den sociala kompetensen. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i grundskolans tidiga år ser på begreppet social kompetens, hur de arbetar för att elever ska utvecklas socialt och om lek används i skolan för utvecklingen av den sociala kompetensen.

Vi har gjort en enkätstudie för att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med betyg och pedagogisk bedömning. Vi vände oss till lärare i grundskolans senare år. De huvudsakliga frågorna i enkäten handlade om vad lärarna bedömer hos eleven och hur de går tillväga för att göra sina bedömningar. Vi fann att vissa lärare arbetade med pedagogisk bedömning och andra inte. En av anledningen ansåg vi vara att lärarna inte fått tillräckligt med information vid införandet av Lpo 94 och det nya betygssystemet för att kunna bedöma eleverna utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt.

Musikgenren punk är nu över 30 år gammal. Och syftet med denna uppsats är att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska punklåtar och ett par tidiga svenska punklåtar. Och ta reda på vad som kännetecknade det musikaliska i musikgenren. Frågorna som ställs i uppsatsen är: Vad var det i det musikaliska som kännetecknade musikgenren? Och vilka musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska punken och den tidiga Svenska punken?För att få svar på dessa frågor så har fyra stycken musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ?Anarchy in the UK?, The Clash ?White riot?, Ebba Grön ?Ung & sänkt? och P.F.

Denna uppsats avser att undersöka lärares betydelse i grupparbete som en arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Området har avgränsats till att undersökas utifrån tre olika punkter: organisatoriska villkor, gruppuppgifter samt lärarens roll och ledning. I bakgrunden presenteras vad det kan finnas för motiv som ligger bakom valet av grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare år. Det redogörs för grupparbetets historia i den svenska skolan de senaste årtiondena liksom hur grupparbete går att förstå utifrån utvecklingspsykologen Vygotskij samt nu gällande läroplan. Därefter redogörs det för Steiners teori om grupprocess och produktivitet och slutligen ett antal centrala begrepp.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur några lärare i grundskolans tidigare år arbetar med skönlitteratur, i såväl svenska som andra ämnen. För att få svar på våra frågor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lärare i grundskolans tidigare år, med olika ämnesinriktningar (se s. 17). Vi valde också att observera två av dessa lärares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi också åtta elever, fyra i respektive klass. I vårt resultat har det framkommit att de observerade lärarna använder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den på olika sätt och i olika omfattning.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare år pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. Frågeställningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att få fram svar på frågeställningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanställdes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser båda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen är material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

Adler, Ann-Christiné (2009). Mötet mellan lärare och föräldrar ? en undersökning av lärares och föräldrars upplevelser av de informella samtalen med varandra. (The meeting between teachers and parents - An examination of teachers and parents experiences of the informal talks with each other). Lärare har ett stort uppdrag som innefattar många olika former av arbetsuppgifter. En uppgift är att samarbeta med föräldrar.

Vi har gjort en studie om motivation och motivationsarbete i grundskolans specialundervisning och särskolans undervisning. Rapportens syfte är att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans specialundervisning och i särskolan. Studien är genomförd i en medelstor stad och alla informanter är verksamma på samma skola. Vi har utfört den här studien med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och använt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansåg att det var viktigt att arbeta med motivation.

Fo?religgande studie redogo?r fo?r faktorer som pa?verkar elever i sina val av moderna spra?k i a?rskurs 6, da?r na?gra utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgo?r en teoretisk ka?rna. Studien bygger pa? en enka?tunderso?kning da?r sammantaget 82 elever fra?n Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer pa? att elevernas sociala klasstillho?righet och ko?n i viss ma?n tycks pa?verka spra?kvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika spra?ken.