Utifrån grundskolans nya kursplan i ämnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jämföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 läggs i första hand fokus på vad som reformertas och reviderats i de två läroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken låg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgår att Lgr11 möter regeringens önskemål i propposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan..

För att öka ungdomars intresse för teknik är det viktigt att det finns goda förebilder av båda könen för elever att identifiera sig med. Därför har jag gjort en kvantitativ analys av två läroböcker i teknik för skolår 6-9.Böckerna är publicerade 1995 resp. 2005 och är skrivna av samma författare. Analysen har ett genusperspektiv och frågeställningarna är följande:Har bildmaterialet förändrats så att könen är mer jämt representerade i antal och typ av sysselsättning? Har textmaterialet förändrats så att könen är mer jämt representerade i antal och typ av sysselsättning? Har tillgången på förebilder för båda könen ökat i den senaste upplagan av boken?Resultatet är att könsfördelningen är mycket ojämn till männens fördel och ojämlikheten är större i text än i bild.

Enligt Utbildningsdepartementets läroplan från 1994 (Lpo-94) har skolan ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för sin utbildning. Undervisningen ska därför anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Detta kan innebära att några eller någon av våra elever kommer att behöva ett extra stöd i form av en person, en elevassistent. Vi som lärare får därmed ytterligare en person att relatera till i vår yrkesutövning. Vi fann därmed ett personligt intresse i att öka våra kunskaper kring denna yrkesgrupp och hur den förväntas samarbeta med oss lärare.

Det här är en fenomenografisk undersökning som är baserad på intervjuer med lärare på en mångkulturell skola Analysen baseras på lärarnas berättelser vad de anser om läsläxa, och hur de uppfattar läsläxa i sitt arbete. I analysen ger lärarna sin beskrivning av de svårigheter och möjligheter de möter i arbetet med läsläxa. Analysen visar deras gemensamma och avvikande uppfattningar, i sina erfarenheter av elevernas läsinlärning, samarbetet med föräldrarna och språkets betydelse. I arbetet presenteras tidigare forskning och definitioner av begrepp, som är baserade på både litterära och elektroniska källor i form av forskningsavhandlingar, tidningsartiklar, styrdokument och uppslagsböcker. .

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur lärare tänker i sina bedömningar av elevers behov av särskilt stöd. Utgångspunkter har varit tidigare forskning inom ämnet, samt gällande styrdokument. Som undersökningsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Utifrån underökningen har vi dragit slutsatsen att lärarna arbetar med att individualisera undervisningen för att möta alla elever utifrån deras behov och att flera olika faktorer vägs in i bedömningen..

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur alternativa läromedel används i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som påverkar läraren till att välja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer på tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa läromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i ämnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vår undersökning har vi kommit fram till att alternativa läromedel används i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse då lärarna valt att arbeta med alternativa läromedel.

Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur några pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur några elever i grundskolans tidigare år upplever detta arbetssätt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden påverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fått fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att både pedagoger och elever ställer sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock är brist på ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillämpas i praktiken..

Hösten 2006 bestämde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ämnesmål iskolan ibland annat ämnet svenska för elever i årskurs 3. Ungefär två och ett halvt år senare ärdet första nationella provet i svenska för elever i årskurs 3 konstruerat. Ett år senare har ettnytt nationellt prov konstruerats och det är delar av detta prov denna studie bygger sin analyspå. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie är faktatexter skrivna av elever iårskurs 3 vårterminen 2010.Elevernas vokabulär kommer att vara centralt i denna studie då det är elevernas ordförråd somdet visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgår det att eleverna iårskurs 3 använder sig ett vardagligt språkbruk när de skriver sina faktatexter.

I grundskolans värld möts vi alla, såväl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats där alla våra sinnen stimuleras och stärks. En plats där funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats där produkten är resultatet av vad elever och lärare faktiskt själva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur närma sig denna värld så att alla sinnen får utrymme att stimuleras och därmed ges möjlighet att stärka varandra. Sinnenas Skola är därför grundskolan för alla..

Bakgrunden till examensarbetet var att fördjupa mig i olika material och hur man på olika sätt kan använda sig av dem i grundskolans slöjdundervisning.Syftet med arbetet var att få en bredare kunskap om olika material och deras användningsområden.Metoder jag använde var främst litteratursökning, två intervjuer med verksamma slöjdlärare samt provade på de olika materialen och tekniker som jag hittade.Resultatet blev en form av handbok med de olika materialen där även standardmaterialen är med. Standardmaterialen har jag med då jag upplevt att elever många gånger inte vet hur de materialen beter sig. Det jag fann mest intressant i arbetet var allt jag lärde mig då jag provade på olika material, och även allt jag läste om de materialen jag har med i resultatet..

Hur förhåller sig läromedel riktade mot grundskolans år 6-9 till aktuell forskning och gällande styrdokument? Med fokus på hur filmiska uttryck får plats i svenskämnet försöker jag reda ut detta i denna produktionsuppsats.Arbetet bygger på en kartläggning i vilken det innehåll som förespråkar film som undervisningsmedium, i en läromedelsserie, har lyfts ut. Sedermera relateras detta resultat till vad såväl aktuell forskning på området som grundskolans styrdokument säger i frågan om filmens roll inom svenskämnet.Mycket fokus i läromedlen, såväl som i svenskämnets kursplan, ligger på att studera litteratur och det är i relation till detta delområde som filmen ges mest plats. Ofta talar man om filmen som det främsta, alternativa mediet i fråga om att tillgodogöra sig texter. Vad forskningen dock talar om i samma fråga är att man måste arbeta djupare, hitta bredare frågor och studera filmen som ett eget medium, inte studera boken genom filmen.Intressant är dock att man i läromedlen tydligt kan se hur man etablerar grundläggande filmiska kunskaper och ger en ytlig överblick kring studiesättet i årskurs 6.

Många elever i grundskolans år 9 har idag svårt för att göra sitt avgörande studie- och yrkesval. Resultatet blir att en del elever ångrar sina val i efterhand vilket tar energi från både elev och skola då byten mellan olika gymnasieprogram ska göras. Av egen erfarenhet vet jag att en del elever inte ens gör sådana önskvärda byten utan går ut gymnasiet med en utbildning de inte borde ha valt. Mot den bakgrunden var det övergripande syftet för denna studie att undersöka elevers upplevda behov av självinsikt i samband med studie- och yrkesval. Jag ville också studera huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande år påverkar deras val till gymnasiet.

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

Jag ville få en större förståelse för varför det är så många elever som anser att matematik är ett tråkigt ämne. Frågeställningarna som detta arbete har fokuserats kring är elevernas uppfattningar och attityder om matematik och vad det är som gör dem motiverade i ämnet. Resultaten visade att det framför allt var sådan matematik som de kände att de hade användning av i vardagslivet som gjorde dem motiverade. Eleverna hade blandade uppfattningar till exempel så ansåg de att matematik var tråkigt och ibland roligt. Områden som eleverna kände var bra att kunna var till exempel procent och huvudräkning.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material..