The purpose with this study is to gain understanding about student´s view of mathematical education, in the later years of nine-year compulsory school, and the motivation factors that can be identified when student´s gives opportunity to express their own thoughts due to the mathematical education. From experiences we have gained during the practical part of our teachers education we got the impression that student´s think that the mathematical education is boring and uninteresting. Through qualitative methods such as survey and discussions in focus group we have analyzed student´s views of mathematical education and pointed out witch motivation factors that are expressed when student´s gives opportunity to influence over their own education. The results are shown from the answers and comments that student´s gave, during the survey and focus group, and is divided into two main parts, both with focus on motivation ?Mathematics and motivation? and ?Student´s influence and motivation? and also a summery part ?Motivated for mathematical education when the student is given influence over the education?. The study showed that student´s wants to have more difference in the work methods that are used in their mathematical education such as problem solving, games, more work in groups and pairs and more use of IT. In conclusion the study also gives suggestions to other studies that can be made in the same genre as this study in the way that IT can be used in mathematical education and how student´s interest can be used in the education to gain more motivated student´s..

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

Skillnaden mellan särskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn på särskolans inlärningsmetoder..

Skillnaden mellan särskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn på särskolans inlärningsmetoder..

The purpose of this study is to understand how the school manages to question norms, and in doing so might prevent its students from being subjected to discrimination and other degrading treatment. This has been done with a focus on how gender related norms are represented, reproduced and questioned in children?s fictional literature. Two methods have been used; a survey and an literary analysis. The survey was conducted on primary school teachers with the intent to collect information related to their thoughts when choosing books to use in their classrooms, and also to source commonly used fiction.

BAKGRUND:I detta avsnitt går vi igenom vad läroplaner, kursplaner och skollagen säger om engelskundervisningens upplägg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning säger om barn och engelska. Det är även inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och även samhällets syn på engelska som skolämne och som språk.SYFTE:Syftet med denna studie är att undersöka hur barn under förskolans senare år och grundskolans tidigare år ser på engelska som skolämne och som språk.METOD:Vårt val av metod är kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes på grund av ett intresse för att gå in på djupet i barns tankegångar kring engelska som språk och som skolämne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i åldrarna fem till tio år.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, där vi fokuserar på olika undersökningsområden.

Syftet med undersökningen var att studera verksamma lärares syn på hur man bemöter elever med dyskalkyli i grundskolans tidigare år (år 1-6). För att nå detta syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lärare som alla har erfarenhet av matematikundervisning.I studiens inledande kapitel definieras begreppet dyskalkyli och olika förklaringsmodeller tas upp. Möjliga orsaker, omfattning och åtgärder behandlas också. Slutligen beskrivs några pedagogiska insatser som är till hjälp för elever med specifika matematiksvårigheter. Resultatet redovisas i tre kategorier; begreppet dyskalkyli, lärarnas erfarenheter och pedagogiska insatser.

Syftet med detta arbete är att belysa leken och dess betydelse för barns utveckling och lärandet. För att utföra detta arbete har vi använt oss av tidigare forskning såsom två kända teoretiker, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vi har även tagit hjälp av bl.a. Gunilla Lindqvist, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Ole Fredrik Lillemyr. Empirin samlades in genom intervjuer och observationer av barn och pedagoger på en skola i tre olika skolår.

Huvudsyftet med min undersökning var att beskriva hur det är på ett högstadium för elever som är i behov av särskilt stöd. Jag har undersökt hur man som lärare på bästa sätt ska hjälpa dessa elever så att de känner sig delaktiga och synliga i klassrummet samt få dem att nå de olika kunskapsmålen. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer när jag undersökte min studie och intervjuade fem olika pedagoger och en studierektor. Resultaten var relativt lika då de flesta av pedagogerna menade att fler resurser borde finnas på skolan, eftersom det är skolans ansvar att ge stöd till de elever som har svårigheter. Pedagogerna menade även att man som lärare måste hitta sitt eget arbetssätt som fungerar för alla elever samt att det måste finnas en god sammanhållning mellan de olika pedagogerna på skolan så att man inte får dra ett alltför tungt lass.

Klassrummet i samhällskunskap Undervisning i samhällskunskap i grundskolans tidigare år.

I studien har sju nutida ämnesböcker i religionskunskap riktade mot grundskolans senare år granskats. Det har skett utifrån hur de skildrar de förcolumbianska högkulturerna i Amerika som utvecklats självständigt utifrån två separata kulturområden: Mesoamerika med maya och azteker samt Centralanderna med inkas. Med frågeställningar riktade mot vilket textutrymme kulturerna får i läromedlen, om det förekommer negationer i skildringarna samt hur tydliga läromedelsförfattarna är i sina beskrivningar av de termer de använder, har studien bl.a. visat på att de båda kulturområdena ofta blir förbisedda fastän de är två av de sju ställen på jorden förutom de i Kina, Mesopotamien, Egypten, Indusdalen, samt Nigeria, där högkulturer utvecklats självständigt. Studien visar på att i den ringa omfattning som ges åt studiets kulturer i läromedlen så projiceras en sammanfattande bild av dem som exotiska och annorlunda.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare tänker kring användandet av skönlitteratur i undervisningen i grundskolans år 3-6. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet av studien visar att lärarna anser att de prioriterar läsning av skönlitteratur i undervisningen eftersom de tycker att det medför så många positiva effekter för elevernas språkliga och personliga utveckling. Lärarna önskar dock att de skulle hinna med att använda skönlitteraturen mer. Enligt resultatet finns en viss tendens till minskat intresse för skönlitteratur hos eleverna.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Alltsedan den målstyrda läroplanen (lpo 94) och kursplanerna introducerades i mitten av nittiotalet har det pågått en debatt om svårigheten med att tolka styrdokumenten och omsätta dem i praktiken. Både Skolverket och skolforskare är ense om att lärare behöver tydligare riktlinjer för hur man bör arbeta med dokumenten. Med utgångspunkt i detta har jag valt att undersöka hur en grupp lärare i Grundskolans senare del arbetar med läroplanen och kursplanerna i planeringen av sin undervisning. Uppsatsen bygger på fem kvalitativa intervjuer där jag undersöker likheter och skillnader mellan hur dessa lärare använder styrdokumenten i planeringsprocessen, och därefter analyserar jag intervjuresultaten utifrån ett kritiskt perspektiv för att på detta sätt försöka belysa fördelar och nackdelar med den målstyrda skolan. Resultatet från intervjuundersökningen visar att lärare tolkar styrdokumenten mycket olika.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka genusskillnader ur ett jämställdhetsperspektiv i klassrummet samt om det sker någon förändring i synen på dessa skillnader hos flickor och pojkar från år 7 till år 9. Undersökningen valde vi att genomföra i två grundskolor. En enkät delades ut till fyra skolklasser, två klasser med elever i år 7 och två klasser med elever i år 9. Observationer med observationsschema genomfördes i två klasser med elever i år 7 och två klasser med elever i år 9. De beteenden som vi valde att observera mellan flickor och pojkar i klassrummet var främst verbala yttranden, interaktionen mellan könen och känslouttryck.