Sökresultat:
5713 Uppsatser om Grundskolans senare ćr - Sida 59 av 381
Melankolins anatomi - Tankar om en film - dess Àmne och metod
BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig sprÄkfÀrdighet, lÀsaren fÄr en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gÀller den muntliga sprÄkfÀrdigheten. I dagens samhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att kommunicera, dÀrför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser pÄ den muntliga sprÄkfÀrdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utstrÀckning talet ingÄr vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, Är 4-9, pÄ tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det Àr viktigt att arbeta med den muntliga sprÄkfÀrdigheten, men faktorer som nÀmns som svÄrigheter Àr gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mÄl i kursplanen i svenska gÀllande talet..
BestÀmning av FTO (Fat mass and obesity associated gene) polymorfism
Vetenskapen har pÄ senare Är försökt faststÀlla de olika orsaker som leder till fetma. Det Àr kÀnt att högt energiintag och för lite motion för eller senare hos de flesta individer resulterar i fetma. Det som kan konstateras Àr att Àrftlighet i samspel med miljön vi lever i och pÄverkas av kan vara den huvudsakliga orsaken till en rad sjukdomar inklusive fetma. PÄ senare Är har forskare upptÀckt olika gener som pÄ ett eller annan sett Àr involverade i ÀmnesomsÀttningen. En sÄdan gen Àr ?fat mass and obesity associated gene?, FTO.
Hur gÄr det sedan? :  FrÄn stödÄtgÀrder i grundskolan till ett nationellt gymnasieprogram.
 Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.
Hur gÄr det sedan? :  FrÄn stödÄtgÀrder i grundskolan till ett nationellt gymnasieprogram.
Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.
Sociala nÀtverkets betydelse för elever med svÄrigheter i matematik
Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket
inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven.
Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik.
Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..
Musik med mening : FMT som stöd i barns utveckling vid skolstart
Barn föds med olika förutsÀttningar för inlÀrning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid lÀs- och skrivinlÀrning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjÀlp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och observationsschema skapas ny förutsÀttning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT Àr en bland andra insatser, i den mÄn skolan kan erbjuda detta. I det hÀr arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans Är ett till tre.
En studie kring uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Äk 5
Vi bestÀmde oss för att genomföra denna undersökning eftersom vi sett att det undervisas för lite inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans lÀgre Ärskurser. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur och varför pedagoger prioriterar uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Ärskurs fem som de gör. I litteraturgenomgÄngen belyser vi varför man bör lÀra sig naturvetenskap, styrdokumentens utformning samt de undersökningar som gjorts i Àmnet tidigare.Vi har genomfört reflexiva intervjuer med Ätta pedagoger som för tillfÀllet undervisar i Ärskurs fyra eller fem. Undersökningen visar att endast 52 % av uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Ärskurs fem Àr viktiga för de medverkande respondenternas undervisning. Det har Àven framkommit vissa grupperingar i de motiveringar pedagogerna har till varför mÄlen prioriteras som de gör.
FrÄn fÀrdighetstrÀning till vokalt uttryck : Om sÄngen i grundskolans lÀroplaner
The subject singing in elementary school changed its name to music in 1955 and with the name change followed a change in the content of the topic. In my study, I examine the perspective of how song as a subjekt has changed in the basic school curriculum texts. As a complement to text analysis, I used interviews in which two music teachers with long service in primary school were interviewed. My survey shows that there has been a clear change of the contents of concept song from being a pure skill where the aim was the vocal line benefits in different contexts and is today a vocal expression that can be embodied in many different ways. Curriculum texts have not been crucial to the changing content of the concept song.
Skolans vÀrdegrund : En studie om elevernas uppfattningar av grundskolans vÀrdegrundsarbete
The purpose of this thesis is to investigate how students relates to and perceives the schoolswork with the value base. To answer my purpose has been two studies conducted. The first study aimed at finding out students' perceptions regarding the content and concretization of the value base and on their perceptions of participation and retention of this work. This study was conducted using a questionnaire survey.The second study has aimed to highlight the approach embodied by the schools' plans and treatment plans. This sudy has been conducted trough a review of policy documents available on the websites of education departments, municipalities and schools.
Ămnesintegration som inkluderar matematik
Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ ökad kunskap om Àmnesintegration med matematik. Vi vill besvara tvÄ frÄgestÀllningar; ?Vad Àr enligt nÄgra pedagoger Àmnesintegration som inkluderar matematikinnehÄll?? och ?Vilka erfarenheter har nÄgra olika pedagoger av Àmnesintegration med matematikinnehÄll??. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lÀrare med inriktning mot grundskolans tidigare Är. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen.
UtslÀppsrÀtter : En undersökning om och hur företag redovisar utslÀppsrÀtter
I den hÀr studien synliggörs lÀrares Äsikter om huruvida en högre Àmneskunskap pÄverkat deras sÀtt att undervisa inom de naturorienterande Àmnena. Studien berör lÀrare frÄn grundskolans Ärskurs 4-6. Fokus ligger pÄ lÀrarnas förhÄllningssÀtt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvÀgagÄngssÀtt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju anvÀnts. Sex lÀrare som undervisar inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans Ärskurs 4-6 har valts ut.
Perioperativ nutrition för extremt prematurfödda barn som genomgÄr kirurgi för öppetstÄende ductus arteriosus Àr suboptimal.
Bakgrund: I Sverige opereras 24% av de extremt för tidigt födda barn (EPT) för öppetstÄende ductus arteriosus (PDA). EPT barn som behandlas med ductuskirurgi riskerar fÄ i sig för lite energi och makronutrienter pÄ grund av volymrestriktioner och rÀdsla för att pÄbörja enteral nutrition efter genomförd operation och dÀrigenom utveckla nekrotiserande enterokolit (NEC). NEC Àr ett ischemiskt och inflammatoriskt tillstÄnd hos prematura barn i vilket delar av tarmen nekrotiseras (vÀvnadsdöd).Syfte: Att beskriva tillförsel av energi, makronutrienter och vÀtska inför, under och strax efter ductuskirurgi hos EPT barn.Metod: En svensk populationsbaserad kohortstudie av EPT barn födda mellan Ären 2004-2007 och som opererats för PDA (n=140, 83 pojkar, genomsnittlig födelsevikt 723 g). Utförlig information avseende perioperativ nutrition inhÀmtades retrospektivt frÄn sjukhusjournaler. Det dagliga intaget av enteral- och parenteral nutrition samt blodprodukter anvÀndes för berÀkning av intaget av energi, makronutrienter och vÀtskevolymer tre dagar före fram till och med tre dagar efter operation.
Med bild som verktyg kan det vara lÀttare att förstÄ matematik!
Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.
Miljöundervisning, finns den?
VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i vad miljö Àr enligt elever och lÀrare och hur miljö syns i undervisningen. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn styrdokumenten och kursplanerna, samt litteratur som behandlar miljöundervisning. Studien baseras pÄ enkÀtundersökningar med pÄföljande intervjuer i tvÄ klasser i Är 3 pÄ tvÄ skolor, dÀr bÄde elever och lÀrare deltagit. EnkÀtresultatet redovisas i lÀttöverskÄdliga tabeller och utdrag ur intervjuerna publiceras i arbetet. Vi vill ocksÄ undersöka hur styrdokumenten efterföljs i de tvÄ undersökta skolorna.
Professionaliseringen av barnens fostran i vÀlfÀrdsstaten. Synen pÄ skolans uppdrag och familjens ansvar i lÀrar- och förÀldratidningar 1960-1980
Syftet med uppsatsen Àr, utifrÄn lÀrarkÄrens och förÀldrarörelsens synvinkel, fÄ veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lÀrarkÄren och förÀldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgrÀnserna mellan hem och skola sÄg ut och varför. KÀllor som anvÀnts Àr lÀrartidningar och förÀldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans tvÄ första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. LÀrarkÄren bestÀmde i hög utstrÀckning villkoren lokalt medan förÀldrarörelsens framsteg var ringa. FörÀldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lÀrare under 1970-talet..