Sökresultat:
5713 Uppsatser om Grundskolans senare ćr - Sida 54 av 381
Ny kursplan i Àmnet svenska : En jÀmförande analys av Lgr11 och Lpo94
UtifrÄn grundskolans nya kursplan i Àmnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jÀmföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 lÀggs i första hand fokus pÄ vad som reformertas och reviderats i de tvÄ lÀroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken lÄg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgÄr att Lgr11 möter regeringens önskemÄl i propposition 2008/09:87 Tydligare mÄl och kunskapskrav - nya lÀroplaner för skolan..
Vem syns i tekniken? : -en kvantitativ analys av tvÄ tekniklÀromedel ur genusperspektiv
För att öka ungdomars intresse för teknik Àr det viktigt att det finns goda förebilder av bÄda könen för elever att identifiera sig med. DÀrför har jag gjort en kvantitativ analys av tvÄ lÀroböcker i teknik för skolÄr 6-9.Böckerna Àr publicerade 1995 resp. 2005 och Àr skrivna av samma författare. Analysen har ett genusperspektiv och frÄgestÀllningarna Àr följande:Har bildmaterialet förÀndrats sÄ att könen Àr mer jÀmt representerade i antal och typ av sysselsÀttning? Har textmaterialet förÀndrats sÄ att könen Àr mer jÀmt representerade i antal och typ av sysselsÀttning? Har tillgÄngen pÄ förebilder för bÄda könen ökat i den senaste upplagan av boken?Resultatet Àr att könsfördelningen Àr mycket ojÀmn till mÀnnens fördel och ojÀmlikheten Àr större i text Àn i bild.
En studie i lÀrare och elevassistenters uppfattningar om
elevassistentens yrkesroll och yrkesutövning
Enligt Utbildningsdepartementets lÀroplan frÄn 1994 (Lpo-94) har skolan ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter att nÄ mÄlen för sin utbildning. Undervisningen ska dÀrför anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Detta kan innebÀra att nÄgra eller nÄgon av vÄra elever kommer att behöva ett extra stöd i form av en person, en elevassistent. Vi som lÀrare fÄr dÀrmed ytterligare en person att relatera till i vÄr yrkesutövning. Vi fann dÀrmed ett personligt intresse i att öka vÄra kunskaper kring denna yrkesgrupp och hur den förvÀntas samarbeta med oss lÀrare.
Hur fungerar lÀslÀxor pÄ en mÄngkulturell grundskola? : en fenomenografisk studie baserad pÄ intervjuer med fyra pedagoger inom grundskolans tidigare Är
Det hÀr Àr en fenomenografisk undersökning som Àr baserad pÄ intervjuer med lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola Analysen baseras pÄ lÀrarnas berÀttelser vad de anser om lÀslÀxa, och hur de uppfattar lÀslÀxa i sitt arbete. I analysen ger lÀrarna sin beskrivning av de svÄrigheter och möjligheter de möter i arbetet med lÀslÀxa. Analysen visar deras gemensamma och avvikande uppfattningar, i sina erfarenheter av elevernas lÀsinlÀrning, samarbetet med förÀldrarna och sprÄkets betydelse. I arbetet presenteras tidigare forskning och definitioner av begrepp, som Àr baserade pÄ bÄde litterÀra och elektroniska kÀllor i form av forskningsavhandlingar, tidningsartiklar, styrdokument och uppslagsböcker. .
LÀrares tankar kring elever i behov av sÀrskilt stöd : en kvalitativ studie
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrare tÀnker i sina bedömningar av elevers behov av sÀrskilt stöd. UtgÄngspunkter har varit tidigare forskning inom Àmnet, samt gÀllande styrdokument. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. UtifrÄn underökningen har vi dragit slutsatsen att lÀrarna arbetar med att individualisera undervisningen för att möta alla elever utifrÄn deras behov och att flera olika faktorer vÀgs in i bedömningen..
SprÄkutveckling ur ett andrasprÄksperspektiv
Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur alternativa lÀromedel anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är och undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀraren till att vÀlja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer pÄ tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa lÀromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i Àmnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att alternativa lÀromedel anvÀnds i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse dÄ lÀrarna valt att arbeta med alternativa lÀromedel.
Musik och drama som pedagogiska verktyg i religionskunskapsundervisningen
Syftet med föreliggande studie Àr att ge en bild av hur nÄgra pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur nÄgra elever i grundskolans tidigare Är upplever detta arbetssÀtt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden pÄverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fÄtt fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att bÄde pedagoger och elever stÀller sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock Àr brist pÄ ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillÀmpas i praktiken..
Elevers vokabulĂ€r i Ă„rskurs 3 : Ămnesneutrala och Ă€mnesspecifika ord i nationella prov
Hösten 2006 bestÀmde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ÀmnesmÄl iskolan ibland annat Àmnet svenska för elever i Ärskurs 3. UngefÀr tvÄ och ett halvt Är senare Àrdet första nationella provet i svenska för elever i Ärskurs 3 konstruerat. Ett Är senare har ettnytt nationellt prov konstruerats och det Àr delar av detta prov denna studie bygger sin analyspÄ. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie Àr faktatexter skrivna av elever iÄrskurs 3 vÄrterminen 2010.Elevernas vokabulÀr kommer att vara centralt i denna studie dÄ det Àr elevernas ordförrÄd somdet visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgÄr det att eleverna iÄrskurs 3 anvÀnder sig ett vardagligt sprÄkbruk nÀr de skriver sina faktatexter.
Sinnenas Skola
I grundskolans vÀrld möts vi alla, sÄvÀl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats dÀr alla vÄra sinnen stimuleras och stÀrks. En plats dÀr funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats dÀr produkten Àr resultatet av vad elever och lÀrare faktiskt sjÀlva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur nÀrma sig denna vÀrld sÄ att alla sinnen fÄr utrymme att stimuleras och dÀrmed ges möjlighet att stÀrka varandra. Sinnenas Skola Àr dÀrför grundskolan för alla..
Handbok om slöjdmaterial
Bakgrunden till examensarbetet var att fördjupa mig i olika material och hur man pÄ olika sÀtt kan anvÀnda sig av dem i grundskolans slöjdundervisning.Syftet med arbetet var att fÄ en bredare kunskap om olika material och deras anvÀndningsomrÄden.Metoder jag anvÀnde var frÀmst litteratursökning, tvÄ intervjuer med verksamma slöjdlÀrare samt provade pÄ de olika materialen och tekniker som jag hittade.Resultatet blev en form av handbok med de olika materialen dÀr Àven standardmaterialen Àr med. Standardmaterialen har jag med dÄ jag upplevt att elever mÄnga gÄnger inte vet hur de materialen beter sig. Det jag fann mest intressant i arbetet var allt jag lÀrde mig dÄ jag provade pÄ olika material, och Àven allt jag lÀste om de materialen jag har med i resultatet..
Film i lÀromedel : En kartlÀggning över hur film presenteras i ESS i Svenska för Är 6-9
Hur förhÄller sig lÀromedel riktade mot grundskolans Är 6-9 till aktuell forskning och gÀllande styrdokument? Med fokus pÄ hur filmiska uttryck fÄr plats i svenskÀmnet försöker jag reda ut detta i denna produktionsuppsats.Arbetet bygger pÄ en kartlÀggning i vilken det innehÄll som föresprÄkar film som undervisningsmedium, i en lÀromedelsserie, har lyfts ut. Sedermera relateras detta resultat till vad sÄvÀl aktuell forskning pÄ omrÄdet som grundskolans styrdokument sÀger i frÄgan om filmens roll inom svenskÀmnet.Mycket fokus i lÀromedlen, sÄvÀl som i svenskÀmnets kursplan, ligger pÄ att studera litteratur och det Àr i relation till detta delomrÄde som filmen ges mest plats. Ofta talar man om filmen som det frÀmsta, alternativa mediet i frÄga om att tillgodogöra sig texter. Vad forskningen dock talar om i samma frÄga Àr att man mÄste arbeta djupare, hitta bredare frÄgor och studera filmen som ett eget medium, inte studera boken genom filmen.Intressant Àr dock att man i lÀromedlen tydligt kan se hur man etablerar grundlÀggande filmiska kunskaper och ger en ytlig överblick kring studiesÀttet i Ärskurs 6.
SjÀlvinsikt som verktyg
MÄnga elever i grundskolans Är 9 har idag svÄrt för att göra sitt avgörande studie- och yrkesval. Resultatet blir att en del elever Ängrar sina val i efterhand vilket tar energi frÄn bÄde elev och skola dÄ byten mellan olika gymnasieprogram ska göras. Av egen erfarenhet vet jag att en del elever inte ens gör sÄdana önskvÀrda byten utan gÄr ut gymnasiet med en utbildning de inte borde ha valt. Mot den bakgrunden var det övergripande syftet för denna studie att undersöka elevers upplevda behov av sjÀlvinsikt i samband med studie- och yrkesval. Jag ville ocksÄ studera huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande Är pÄverkar deras val till gymnasiet.
Visuellt st?d och spr?kst?rning. Hur anv?nder l?rare visuellt st?d i grundskolans ?rskurs fyra f?r att st?tta elever med spr?kst?rning?
Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.
Hur upplever elever matematik? En studie av uppfattningar om matematik hos elever i grundskolans senare Är
Jag ville fÄ en större förstÄelse för varför det Àr sÄ mÄnga elever som anser att matematik Àr ett trÄkigt Àmne. FrÄgestÀllningarna som detta arbete har fokuserats kring Àr elevernas uppfattningar och attityder om matematik och vad det Àr som gör dem motiverade i Àmnet. Resultaten visade att det framför allt var sÄdan matematik som de kÀnde att de hade anvÀndning av i vardagslivet som gjorde dem motiverade. Eleverna hade blandade uppfattningar till exempel sÄ ansÄg de att matematik var trÄkigt och ibland roligt. OmrÄden som eleverna kÀnde var bra att kunna var till exempel procent och huvudrÀkning.
Elevers uppfattningar om framgÄngsrik matematikundervisning
Studiens syfte Àr att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgÄngsfaktorer.
Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt.
I resultatet framtrÀder bÄde liknande och motsÀgande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna Àr att de efterfrÄgar en varierad undervisning. Det gÄr ocksÄ att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv pÄ framgÄngsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och sprÄket lÀgger grunden för mÀnniskors utveckling och lÀrande. Eleverna framhÄller undervisning pÄ rÀtt nivÄ, möjlighet till samarbete och tillgÄng till konkret material..