Undersökningar har visat att barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar ju högre upp i åldrarna de kommer, samt att kunskaperna är bristande. Undersökningar visar även att förskolan kan spela en stor roll för vilken uppfattning barnen får av naturvetenskap. Det är således av stor betydelse hur de pedagoger som är verksamma i förskolan uppfattar naturvetenskapens plats i förskolan. Syftet med studien har varit att beskriva pedagogers uppfattningar om naturvetenskapens plats i förskolan. Genom de intervjuer som genomförts med pedagogerna har det visat sig att många av dessa uppfattar att naturvetenskap i förskolan innebär att vistas i naturen och lära sig om miljö, vilket även visade sig i hur de beskrev sig arbeta med ämnet.

I denna uppsats redovisas resultatet av vår studie som har syftet att ta reda på vilka upplevelser lärare som undervisar i de första tre åren i skolan har om ämnena kemi, fysik och biologi. Vi är nyfikna på detta då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har fått uppfattningen att naturvetenskapen ibland har en negativ klang i skolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio klasslärare i Halmstad kommun. Detta för att på bästa sätt undersöka vår forskningsfråga. En genomgång av litteraturen har gett oss en inblick i hur forskare ser på den naturvetenskapliga undervisningen, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv.Resultatet visar att lärarna i vår studie arbetar med naturvetenskap i skolan, till största del med tema.

Arbetets syfte är att ta reda på hur läroböcker och lärarna i undervisningen av naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tar tillvara elevernas intressen. Elevernas intressen visade sig, enligt ROSE (2004) vara rymden, hälsa, vapen och hur påverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort. För att se hur lärarna och böckerna bejakar elevernas intressen intervjuades tre NO-lärare samt analyserades tre läroböcker i kemi, biologi och fysik för grundskolans senare år. Böckerna innehöll mycket lite fakta om elevernas intresse områden och det som fanns problematiserades inte. De intervjuade lärarna använder och följer i stort sätt bara de analyserade läroböckerna.

Studiens syfte är att ta del av skolchefernas och pedagogernas syn på naturvetenskap i förskolan och hur pedagogerna beskriver att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. De frågeställningar vi vill ha svar på är: Hur ser skolcheferna och pedagogerna på naturvetenskap i förskolan? Vad har pedagogerna för intresse och kunskaper i naturvetenskap, och hur beskriver pedagogerna att det visar det sig i verksamheten? På vilket sätt är skolcheferna och pedagogerna medvetna om de reviderade strävansmålen för naturvetenskap i Lpfö-98, rev. 2010?För att söka svar på frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger fördelade på fyra förskolor uppdelat i två kommuner med varsin skolchef.I studien kom det fram att skolcheferna och pedagogerna tyckte det var viktigt med naturvetenskap i förskolan, de vill ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskap.

År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pågå i flera år med syftet att öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmärksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som är relevanta delar i ett sådant projekt. Dessa uppfattningar jämförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar på att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del är i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en träffbild, som exempelvis innefattar elevers ålder, lärares uppfattningar och ämneskunskaper, ?STS?, ?NOS? och ?Out of School? som viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka elever intresse.

Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fem lärare som undervisar i naturvetenskap i årskurs 1-3. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur viktigt lärarna tycker naturvetenskapsämnet är, vilket intresse de anser att eleverna har för ämnet samt hur de tar tillvara på detta. Resultatet visar att naturvetenskapen är ett viktigt ämne, men enligt lärarna innefattar ämnet främst biologi. Forskning visar att många lärare som undervisar i dagens skola har bristande kunskaper och självförtroende i naturvetenskap, vilket kan vara en av orsakerna till att kemi och fysik kommer i skymundan..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en öppen laboration kan påverka elever i grundskolans senare år. Undersökningen syftar till att se om man kan förändra elevers arbetssätt med en öppen laboration och vilken attityd elever har till öppna laborationer samt att undersöka om det finns någon särskild grupp med elever som främjas av öppna laborationer. Till grund för detta examensarbete ligger en undersökning som består av observation, enkäter och intervjuer och undersökningen är genomförd i två klasser i skolår åtta respektive skolår nio. Undersökningen visar att det kan finnas många positiva effekter med öppna laborationer. Många av eleverna var positiva till laborationen och tyckte att den var rolig att genomföra..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren använder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade ämnena. Vad lärarna anser vara viktigt kursinnehåll och till vad eleverna ska kunna använda sina kunskaper i naturorienterade ämnen är också frågor vi valt att belysa. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, där alla lärare undervisar i No. Lärarna har svarat på frågor om centralt kursinnehåll och varför det är viktigt att eleverna får kunskaper i naturvetenskap, de har också delat med sig om sina tankar och åsikter om utomhusundervisning. I studien ställs empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom området.De flesta har en positiv inställning till utomhusundervisning.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare i år 1-3, tolkar de naturvetenskapliga kursplanerna. Vi ville se om de öppna tolkningarna enligt Lpo 94:s synsätt råder eller om lärarna fortfarande är bundna till gamla traditionella syn- och arbetssätt. Någonting vi också undersökte var vilka arbetssätt som lärarna använde sig av i sin undervisning inom naturvetenskap och hur de såg på den naturvetenskapliga undervisningen. För att få fram data till vårt arbete använde vi oss av kvalitativa intervjuer med lärare i skolans år 1-3. Det som framkom i vår undersökning var att lärarna hade olika syn på hur kursplanerna ska tolkas i naturvetenskap.

Vi har intresserat oss för hur väl kursmålen i grundskolans fysik för femte skolåret uppnås. I samband med våra funderingar kring elevers kunskapsnivå inom naturvetenskap så har media presenterat en undersökning av elevers kunskap inom naturvetenskap i år 9. Denna undersökning visade att uppnåendemålen för år 9 inte nåtts. Detta tycker vi är alarmerande och vill därför undersöka om dessa brister förekommer även i de tidigare åren, eftersom det finns uppnåendemål som ska nås i slutet av år 5. Informationsunderlaget är inhämtat från aktuella rapporter, tidskrifter, litteratur, Internet, interjuver, observation och aktuella styrdokument.

Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har insikt om och kan ta ställning till de miljöfrågor som rör bland annat klimatpåverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fått utbildningssektorn att reagera och rikta uppmärksamheten till att barn redan i förskoleåldern ska få undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap står skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfång är tolkningsbart. Det är alltså upp till varje pedagog på förskolan att bestämma. Syftet med vår studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingå i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som påverka förskollärarnas aktiva val gällande undervisning med naturvetenskap.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i åldern 1-3 år samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lär sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap användes följande frågeställningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur små barn lär sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att små barn i förskolan behöver lära sig i naturvetenskap??, ?På vilket sätt uttrycker pedagoger att de skapar förutsättningar för små barns naturvetenskapliga lärande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med små barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lärande handlar om att barn får undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Sammanfattning Syftet med undersökningen har varit att få en större förståelse för hur pedagoger arbetar med naturvetenskap i verksamheten. Jag har valt att använda mig av en intervjustudie för att förstå hur fyra förskolelärare vid fyra olika förskolor i Södra Sverige arbetar med naturvetenskap och hur de tolkar den reviderade läroplanen. Forskningen pekar på att många pedagoger finner att naturvetenskap är underutvecklat och att många har negativa erfarenheter från sin egen skolgång och att det kan vara en bidragande orsak till att ämnet inte drivs på ett sätt som många pedagoger hade önskat. Samtliga fyra pedagoger menar att det är bara fantasin och kreativiteten som sätter stopp för hur ?du? kan göra ämnet naturvetenskap roligt och lustfyllt..

Arbetets syfte är att ta reda på några föreställningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare år. Undersökningen har bestått av en intervjustudie där tre tidigarelärare och tre senarelärare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mål i fysik för det femte och niondeskolåret samt en lärobok för de tidigare åren och en lärobok för de senare åren. Lärarna har fått delge sina tankar och tolkningar kring/av målen för det femte skolåret och utifrån detta har de didaktiska frågorna varför, vad och hur fått svar. Dessa svar har sedan fått tjäna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolåren.

I denna studie har vi valt att undersöka huruvida eleverna i skolår fyra och fem upplever att läroböcker i naturvetenskap vänder sig till dem. Det vi ville undersöka var om det fanns någon skillnad i hur flickor och pojkar uppfattar läroboken i naturvetenskap, och om läroboken tog hänsyn till elevernas erfarenhetsvärld. Vi valde att intervjua elever från två olika skolor i södra Sverige. I vår undersökningsgrupp ingick 14 elever, varav sju flickor och sju pojkar. Vid intervjutillfällena fick eleverna parvis svara på frågor om bilder och text ur en läroboksserie i naturvetenskap för skolår 4-6, från slutet av 1990-talet.