Syftet är att undersöka och beskriva hur arbetet mot kränkande behandling och mobbning i Grundskolan ser ut och hur verksamma pedagoger och ledning upplever arbetet med likabehandlingsplaner och den metod de använder..

Vår undersöknings syfte var att ta reda på vilka erfarenheter klasslärare i Grundskolan har om särskoleintegrering. Vi hade tre frågeställningar som vi ville få svar på. När är en särskoleelev integrerad i Grundskolan? Vilka resurser har skolan när det gäller arbetet för en lyckad särskoleintegrering? Vad krävs för en lyckad integrering? För att få svar på undersökningens syfte utförde vi kvalitativa intervjuer på tre klasslärare som alla undervisade elever som är särskoleintegrerade. Integreringsbegreppet upplevdes till en början svårdefinierat, vi fick följande svar: En särskoleelev är integrerad då den går i en skola i sin närmiljö och i en klass, men med egen kursplan och utifrån egna förutsättningar, enligt två respondenter.

Elever med funktionsnedsättning har under sin skoltid varit med om många förändringar. En del av dem har börjat i Grundskolan för att sedan efter sin diagnos blivit mottagna i särskolan, andra har från tidig ålder fått sin diagnos och mottagits direkt i särskolan. Med införandet av den nya skollagen har förfarandet ändrats.  Skollagen (SFS 2010:800) (2010) menar att personer med enbart autism eller autismliknande tillstånd bara får tillhöra särskolan om de även har en utvecklingsstörning. En konsekvens av detta är att Grundskolan fått ta emot elever med autism eller autismliknande tillstånd i de vanliga klasserna, utan större omorganisation eller förberedelse.Syftet med arbetet är att belysa hur eleven visar delaktighet i sin undervisning.  Resultatet visar att eleverna visar sin delaktighet genom att ständigt vara med och påverka hur arbetet ska utföras och i detta blir de delaktiga i utformningen av undervisningen tillsammans med övriga elever. Det behövs en tydlig, trygg och tillåtande lärmiljö för att eleverna skall kunna utveckla sina förmågor och växa som människor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sätt för skolan att förbättra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan främja detta arbetssätt genom skolans organisation och påverkan av lärarnas förståelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, där mentorskap ingår i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet.Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjälper till att strukturera lärarnas arbetsmönster så att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det är dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som är avgörande, inte mentorskapet i sig.I diskussionsavsnittet finns förslag till förbättringsstrategier och vidare forskning.

Abstract/Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram föräldrars syn på skolifieringen av förskolan. Skolifiering är ett nytt begrepp och innebär att det förs in termer, begrepp och i vissa fall handlingar in i olika pedagogiska verksamheter, men som ursprungligen figurerar i skolans värld. Undersökningen bestod av en enkät som lämnades ut till en och samma förskola samt intervjuer med fem föräldrar. Frågor som belystes var följande: Vad tycker föräldrarna om skolifiering av förskolan och vad anser de om en gemensam terminologi för samtliga skolformer? Hur upplever föräldrarna den pedagogiska verksamheten och vad tycker de om förskolans arbetssätt och innehåll? Vilka färdigheter/kunskaper tycker föräldrarna att deras barn ska ha förvärvat inför starten av Grundskolan samt vad tycker de är viktigast att deras barn lär sig i förskolan innan de börjar i förskoleklassen? Resultatet av studien visar att det finns olika åsikter angående skolifiering av förskolan.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att Grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.Undersökningen visar att vår uppfattning att man på Grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka några elevers åsikter och reflektioner av Gymnasieutredningens förslag om ett preparandår, och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för deras resonemang. Om förslaget går igenom ska ett preparandår erbjudas på grundskolenivå till de elever som inte uppfyller kunskapsmålen för ett nationellt program på gymnasiet, men som har förutsättningar att nå målen under ett tionde år på Grundskolan. Jag har i min studie redogjort för hur det individuella programmet är organiserat idag och hur Gymnasieutrednings reformer ser ut gällande det individuella programmet. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning genom två olika fokusgrupper med sju elever från årskurs nio, samt sju elever från det individuella programmet. Genom att ha tagit del av de intervjuades åsikter och reflektioner kan jag med min studie ge en förförståelse från dem som den politiska reformen gäller.

Sa?ngens roll i Grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i Grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

Genom Avtal 2000 ändrades lönesystemet för lärare så att de som sista grupp på tjänstemannasidan fick individuella löner. Rektors nya roll som lönesättare av lärares prestationer ställer många ledarskapsfrågor på sin spets: rektors närhet och legitimitet, möjligheterna att hålla sig informerad om vad som sker på skolan och inte minst rektors kommunikativa förmågor. Min magisteruppsats är en av de första på Lärarutbildningen inom ämnet utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap. Den bygger dels på en intervjuundersökning där rektorer och lärare fått svara på frågor om hur de upplevt de första årens erfarenheter av ett individuellt prestationslönesystem, dels på en bred teorigenomgång. Intervjusvaren ger ingångar i teoretiska resonemang med koppling till flera olika beteende- och samhällsvetenskaper liksom till moralfilosofi.

Detta examensarbete undersöker kvinnors närvaro i både text och bilder i kursböckernai religion i Grundskolans senare år (årskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre läroböcker som används i Grundskolan i Sverige. Kursplanengällande religionskunskap i Grundskolan ska studeras och den ska jämföras medböckernas innehåll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault står i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill säga dikotomi där det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen är. Bergström och Boréus säger att det finns ettregelsystem som visar människor vilket sätt de ska prata och agera på.

I den svenska Grundskolan har var sjunde elev en utländsk bakgrund. Många av dessa elever har inte uppnått den nivå i svenska språket som krävs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lärare har ett viktigt uppdrag när det gäller att ge dessa flerkulturella elever rätt förutsättningar för en lyckad skolframgång, trots språkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare i Grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssätt i flerkulturella klasser. Arbetet avser också att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom ämnet uttrycker om hur lärare bör anpassa undervisning och arbetssätt till elever med utländsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av två delar.

SAMMANFATTNINGSkolverket beskriver att religionsämnet idag spelar en allt viktigare roll i vårt internationella samt mångkulturella samhälle, trots detta har ämnet inom Grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan är religionsämnet ett kärnämne och har där en mer tydlig identitet.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare och elever uppfattar övergången från Grundskolan till gymnasieskolan. För att göra området mindre studeras denna övergång endast inom ämnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur ämnet är uppbyggt i teorin med de rådande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ämnesmål som skolan ska arbeta mot, till hur lärare och elever uppfattar och arbetar med ämnet i praktiken.Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts på en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lärare inom religionsämnet, samtliga var män och de arbetade alla på den aktuella gymnasieskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka tolv grundskollärares inställning till integrering, samt om och hur de utifrån sin inställning skapar förutsättningar för lärande för integrerade elever i Grundskolan. Eftersom förutsättningar för lärande är ett vitt begrepp har vi valt att fokusera på interaktion. Studien utgår från de två specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lärares inställning till integrerade elever och hur det påverkar integrerade elevers förutsättningar för lärande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att påtala interaktionens betydelse för lärande. Studien har en kvalitativ forskningsansats.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att ta reda på om läroböckerna i religionskunskap, vid namn, Sofi ? Religion och Religionskunskap ? Kompakt är lämpliga och aktuella att använda i undervisning trots att kursplanen kommer att förändras höstterminen 2011. Min undersökning har främst varit inriktad på kunskapssynen i kursplanen för religionskunskap, ur den nya läroplanen för Grundskolan, och i de ovan nämnda läroböckerna. För att kunna identifiera kunskapssynen i läroböckerna har jag studerat de instuderingsuppgifter som finns i respektive lärobok. Dessa har jag sedan kategoriserat och försökt att ställa mot den syn på kunskap som den kommande kursplanen beskriver under rubrikerna ?3.14 Religionskunskap? och ?Syfte?. Frågeställningen som jag har arbetat utifrån lyder: Vilken kunskapssyn finns representerad i den kommande kursplanen för religionskunskap i Grundskolan och i de utvalda läroböckernas uppgifter, och vilka konsekvenser får det för elevernas lärande? Min metod kan dels beskrivas som kvantitativ och dels hermeneutisk då jag ägnar mig åt att både tolka uppgifterna och mäta frekvensen av dem. Resultatet av min undersökning visade att det jag kallar för repetitionsuppgifter är det mest frekventa inslaget i de läroböcker som jag har undersökt.

Sammanfattning En studie- och yrkesvägledare i Grundskolan måste lära sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvärlden, samhället och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en studie- och yrkesvägledare på Grundskolan ser på sitt lärande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lärande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de på skollagens text om kompetensutveckling? Detta är de frågeställningar som ställs och besvaras i denna studie. Studien är en kvalitativ undersökning där sex arbetande studie- och yrkesvägledare intervjuas.