Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för Grundskolan 1969.Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna.Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger..

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka förväntningar det finns på personal som arbetar i förskoleklass. Vi avgränsade arbetet genom att fokusera på förskollärarna, fritidspedagogerna och grundskolelärarnas förväntningar, även fast vi vet att det finns många andra som har förväntningar på den personal som arbetar i förskoleklass. De frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Vilken eller vilka kompetenser bör den personal ha som utför arbetet i förskoleklass?Vilka förväntningar riktas mot personalen i förskoleklass från avlämnande förskollärare och mottagande lärare i Grundskolan? Vilka förväntningar har personal i förskoleklass mot varandra och sig själva? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att kunna få ut så mycket som möjligt i de samtal vi förde med de intervjuade lärarna. Vi intervjuade två förskollärare som var avlämnande lärare, en fritidspedagog och en förskollärare som arbetade i förskoleklassen och två grundskollärare som var mottagande lärare.

Den här uppsatsen handlar om värderingar och om synen på litteratur och litteraturläsning i Grundskolan under åren 1980-2011 och syftet är att undersöka dessa. Uppsatsen är en litteraturstudie där skolans styrdokument i form av läroplaner och kursplaner i ämnet svenska utgör undersökningens primära källmaterial. Frågor som kommer att beröras i uppsatsen är hur synen på litteratur förändrats genom åren och hur introduktioner av nya läroplaner under den aktuella tidsperioden påverkat litteratursynen? Restultat som den här undersökningen ger är att det generellt råder en positiv syn på läsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig från de övriga två läroplanerna genom att det här finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska läsa genom att ge exempel på boktitlar.

Enligt styrdokumenten är skolan skyldig att anpassa undervisningen så att elever i behov av särskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska också innehålla estetiska uttryck. Därför ville vi undersöka hur och varför lärare i Grundskolan och gymnasiet använder sig av estetiska uttryckssätt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av särskilt stöd påverkas av det.För att ta reda på detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga årskurser i Grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpå det sammanställdes och jämfördes.

I denna studie undersöker vi genom konstruerandet av videoinspelade instruktioner hur eleverna i Grundskolan upplever och tar till sig praktiska moment genom videoinspelade instruktioner. Studien undersöker även i vilken utsträckning eleverna anser att detta är till hjälp i deras lärande samt slöjdarbete. Den gestaltande delen utgörs av två instruktionsfilmer designade att förmedla baskunskaper kring momentet täljning, dessa är konstruerade och presenterade för två grupper av informanter. Informanterna är från olika delar av Sverige. Upplevelserna av det inspelade materialet är insamlat via observationer och enkätfrågor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar innehållet i Grundskolans musikundervisning, med särskilt fokus på momentet sång. Frågeställningarna som jag önskar svara på i denna uppsats är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna vad gäller musikundervisningens innehåll och upplägg? Hur förhåller sig musiklärarna till momentet sång och varför? Vilka faktorer anser musiklärarna påverkar undervisningsinnehållet?Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehållet i musikundervisningen på Grundskolan varierar mycket från lärare till lärare. Det analysverktyg jag använde mig av var ramfaktorteorin.

Det främsta målet med den här studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmågor och hinder för elevers inlärning när det gäller ämnet teknik. Den gällde elever i årskurs 7-9 i Grundskolan och årskurs 1 och 2 på gymnasiets teknikprogram samt lärare i ämnet teknik i Grundskolan och lärare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var också olika hur man tolkade förmågor och hinder att lära teknik i skolan när man tittar på resurser som finns i skolanDet som också framkom under mina studier var att alla lärare utom en menade att nästan alla lärare som undervisar ämnet teknik i skolan är lärare i ämnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmågor och hinder att lära sig teknik beror på olika saker, bland annat föräldrars inflytande över barn/elever, miljön där eleverna växer och bor, elevernas tolkning av ämnet, det vill säga om det är praktiskt eller teoretiskt.Studien visar på behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbättra och förenkla undervisningen i ämnet teknik i skolan..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och elever värderar ämnet hem- och konsumentkunskap (HK) jämfört med idrott och hälsa (IDH) i Grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer även att jämföras med politikers värdering av ämnet. De frågeställningar jag utgått ifrån är följande:? Hur värderarlärare och elever HK i förhållande till IDH?? Finns det några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?För att få fram elevers och lärares värderingar kring skolämnena har en kvantitativ under-sökningsmetod använts. Resultatet visar att HK varken har hög eller låg status bland lärare och elever då ämnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla ämnen.

Sverige är, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmåltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i Grundskolan sedan 1946, vilket gör att många av oss har en relation till skolmåltiden. Måltiden ska vara näringsriktig, men ska även fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas därför för den pedagogiska måltiden. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärare och elever i Grundskolans tidigare år kan tänkas uppfatta den s.k. pedagogiska måltiden.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lärarnas syn på elevers förkunskaper om hälsa och kost. Frågeställninggarna jag har ärLärares syn på kost utifrån Lgy 11Hur undervisar lärare om kost i ämnet idrott och hälsa?Lärares syn på elevers kunskapsnivå inom hälsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus på intervju av lärare, så kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta är att genom en kvalitativ studie, får jag med lärarnas tankar och åsikter om kostlära som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog när jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hälsa idag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tidig vägledning bedrivs i skolan. Våra frågeställningar handlar om vilken metod som används för tidigare vägledning i Grundskolan, samt vilka resurser och vilken samverkan som krävs. Kan tidigare vägledning förebygga kompromisser och begränsningar för elever i Grundskolan. För vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat sex studie- och yrkesvägledare från olika skolor. Forskningen har visat att barn mellan 9-13 år är redo att ta till sig abstrakta kunskaper.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i Grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas.

Syftet med detta arbete är att undersöka musikämnets status idag utifrån några lärares syn. Jag ville genom mitt arbete ta reda på hur musiklärare och ämneslärare upplever musikämnets status i skolan idag och hur musiklärarna behandlas. Undersökningen är baserad på semikvalitativa intervjuer där jag intervjuat fyra musiklärare, varav tre från Grundskolan och en från gymnasiet, samt tre lärare i andra ämnen från Grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att ämnets status är starkt varierande och svårt att ta på. Kollegornas syn på musikämnets status är också skiftande, dock finner jag att de är mer negativa.

I studien undersöks hur användbart materialet och modellen Ät S.M.A.R.T. är för att elever i Grundskolan ska få möjlighet att nå upp till de kunskapskrav som presenteras som mål i kursplanen, vilket stöd det ger lärarna att ge förutsättningar för detta samt vilket resultatet blir av användningen. Syftet är att validera användningen av materialet Ät S.M.A.R.T. i hem--? och konsumentkunskapsundervisningen i Grundskolan.

Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i Grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Studien belyser även maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen är en del av. Tre diskurser uppmärksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lärare som undervisar i teknikämnet i Grundskolan. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna används Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.