Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka hur energibegreppet uppfattades i Grundskolan. Utgångspunkten togs utifrån elevernas kunskaper i ämnet fysik och energi. Jag valde att koncentrera mig på arbetsområdena "Energikällor" och "Löst och blandat". Jag ville se om jag kunde utveckla elevernas kunskaper med fakta genomgångar och filmvisning. Mitt utvecklingsarbete utfördes i två 7:or i Piteå Kommun.

Problemlösning kan beskrivas på olika sätt och ges olika betydelser. Problemlösning är en viktig del av matematiken och matematikämnet i skolan. Ordet har positiva konnotationer. Det ses som viktigt, eftersträvansvärt och önskvärt att kunna lösa problem. Varför är det så och vilken substans har ordet problemlösning? Genom att tolka vad som sägs och hur det diskuteras kring och skrivs om problemlösning kan ordet ges andra innebörder än bara det sagda eller skrivna.

Alla som studerar på gymnasiet läser matematik A och blickar man bakåt har de i Grundskolan uppnått minst målen för godkänd. Då matematikinnehållet är väldigt lika för skolår nio och gymnasiets A-kurs är det anmärkningsvärt att inte eleverna upplever repetition i innehållet i större utsträckning. Studiens syfte är att undersöka vad elever och lärare anser om övergången från Grundskolan till gymnasiet i ämnet matematik. Metoden för genomförandet är kvalitativ i enkätform med öppna frågor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gäller variation och innehåll i förkunskaperna.

I detta arbete är syftet att ta reda på hur arbete med lappteknik i Grundskolan kan genomföras. Textillärare har tillfrågats om hur de arbetar med lappteknik ute i Grundskolan och varför de gör på det sättet. Sedan har undersökts vad det finns för positiva och negativa yttringar med att arbeta med lappteknik och om lärarna arbetar med en progression i lappteknik och hur den ser ut i sådana fall. Arbetet syftar även till att ta reda på om eleverna behöver några förkunskaper och vilka i sådana fall. I uppsatsen bearbetas också inlärning och instruktioner i skolan och med anledning av detta har lärare tillfrågats om vad de anser är väsentligt när ett självstudiematerial i lappteknik ska tillverkas samt om det finns bra instruktionsmaterial att tillgå i lappteknik.

Den här uppsatsen studerar vad begreppet lärande för hållbar utveckling egentligen handlar om i den svenska Grundskolan. Med utgångspunkt i de diskurser som styr miljöområdet, och de som styr den svenska Grundskolan, analyseras det man idag benämner som lärande för hållbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien går ut på att analysera de dokument som reglerar den svenska Grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hållbar utveckling till svenska skolor. Studien landar på slutsatsen att ekonomiska premisser, mer än miljömässiga, är de som får utforma vad lärande för hållbar utveckling verkligen är och att miljödiskursen får stå tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. Därmed rekonstrueras begreppet hållbar utveckling, när det blir en del av lärande för hållbar utveckling, till något som inte alls verkar för en bättre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hållbar utveckling..

Grundskolan i Sverige är obligatorisk för barn. De kan inte själva bestämma om de vill gå i Grundskolan eller inte. Den är inte frivillig utan lagen säger att alla barn ska gå nio år i Grundskolan. I Grundskolan runt om i Sverige arbetar det många personer som inte är behöriga att arbeta som lärare. Läraryrket är ett yrke där det förekommer att en outbildad kan tillfälligt ersätta en utbildad lärare.

Denna observationsstudie utgår från elevers bilder så som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som visuella yttranden baserat på semiotikens sätt att se på bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med läroplanen för Grundskolan och kursplanen för bildämnet i Grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat ställs. Tre pedagoger, en från varje skola, är kompletterande informationskällor till elevernas bilder.  Studiens syfte är att försöka belysa hur den visuella yttranderätten i Grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderätt och undervisningens mål kan se ut. I arbetet ställs frågor som: I vilken utsträckning är Grundskolan en plats för visuell yttranderätt? Vilken funktion får elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? När blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och får representera en samlad bild av yttranderätten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder på att elevernas bilder har en svag ställning ur kommuni kationssynpunkt, då bilderna i större utsträckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition än som språkligahandlingar.

I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter särskolans kursplaner i Grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet är att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter särskolans kursplaner i Grundskolan samt vilka förutsättningar som krävs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som undervisar elever som läser efter särskolans kursplaner i Grundskolan i de tidigare åldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det är stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsättningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende på om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges.

Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny läroplan för Grundskolan som ska börja gälla läsåret 2011/2012. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet kreativitet och sätta det i relation till den nya läroplanen, för att försöka förutsäga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att få utrymme i denna. Arbetet med detta kräver att jag även studerar tidigare läroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlägger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat är inte slutliga, i och med att den nya läroplanen inte ännu är presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya läroplanen kommer att ge färre tillfällen för kreativitet och skapande i svensk grundskola än nuvarande läroplan, Lpo 94..

Mitt syfte med den hör undersökningen är att belysa faktorer som kan styra valet av högläsningsbok bland klasslärare i årskurs tre i Grundskolan. Mina frågeställningar var: Vilka böcker används vid högläsning av lärare i årskurs tre i Grundskolan som ingår i min studie? Hur beskriver lärarna valet av högläsningsbok? Överensstämmer de studerade lärarnas beskrivning av faktorer som påverkar valet med deras faktiska bokval?  Resultatet av min undersökning visade att det framförallt var fyra faktorer som uppkom oftare än andra. Dessa fyra mest förekommande faktorerna som påverkar lärarens val av högläsningsbok är språket i böckerna, författaren, elevernas möjlighet till igenkännande, samt lärarens tidigare bekantskap med boken. Arbetet grundar sig i fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med grundskollärare i årskurs tre..

Den här uppsatsen behandlar värdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet på högstadiet och lyfter fram ämnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras på tre olika musiklärares erfarenheter gällandeförmedlande av värden i enlighet med värdegrund, socialisation och demokratiskasådana som i enlighet med Läroplanen för Grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikämnets fördelar gällande integrationen avvärdegrund, socialisationsfrågor och demokratiska värden och framhåller specielltämnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av värden..

Elever i Grundskolan ska enligt skollagen ha tillgång till skolhälsovård som innefattar skolsköterska och skolläkare. Skolhälsovården ska arbeta förebyggande. Elever i Grundskolan omfattas även av arbetsmiljölagen, där syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Sjukgymnaster har kompetens att undersöka, behandla och förebygga ohälsa. Arbetsområdena för sjukgymnaster är många och en tänkbar arbetsmarknad skulle kunna vara skolhälsovården.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och Grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera på handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhållningssätt, integrering, inkludering samt segregering. Denna undersökning är en semistrukturerad intervjumetod, utförd i två olika kommuner där målgruppen är nio lärare i förskolan samt nio lärare i Grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter är att undervisa, utveckla, utreda samt rådgiva.

Denna undersökning handlar om inkludering av elever med AST i Grundskolan. Syftet med studienär att jämföra den beskrivning som Autism- och Aspergerförbundet och Skolinspektionen ger avbegreppet inkludering, vad de anser behövas för att elever med AST ska kunna inkluderas iGrundskolan samt hur de skildrar att denna grupp har det i Grundskolan idag. Utifrån detta syfte hartre forskningsfrågor formats.Detta är en kvalitativ undersökning som utgått från ett induktivt förhållningssätt. Det är i förstahand en litteraturstudie, som studerat och jämfört dokument från Autism- och Aspergerförbundetrespektive Skolinspektionen. Även två intervjuer med företrädare för ovan nämnda parter gjordes.Analysen genomfördes under inflytande av idé- och ideologianalys.Studien visar att Autism- och Aspergerförbundet respektive Skolinspektionen definierar begreppetinkludering på skilda sätt, där de förra anser att individen bör få utrymme att bestämma över sinegen situation medan de senare anser att samma inkluderande ideal bör omfatta alla.

Jag har gjort en undersökning om orsakerna bakom spanskans ökade popularitet som språkval i Grundskolan. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och syftar till att genom enkäter och intervjuer utröna de bakomliggande orsakerna till språkval i allmänhet och spanskans ökade popularitet synnerhet. Jag har sökt svar på mina frågor både hos de elever som valt spanska som språkval och även hos de elever som har valt andra språk och frågat dem om deras erfarenheter och åsikter. Min slutsats är att spanskan har blivit en medelväg mellan tyskan och franskan där tyskan anses vara ett fult språk och franskan anses mycket svårare än de båda andra..