Syftet med denna studie är att undersöka vilka för- och nackdelar pedagoger ser med integrering av särskoleelever i Grundskolan. Med detta vill vi få fram vilken kompetens som behövs i arbetet med dessa elever. Vi vill även med studien få fram om visionen en skola för alla är möjlig, utifrån pedagogernas inställning. Våra frågeställningar är:?Vad säger pedagoger om fördelar respektive nackdelar av integrering av särskoleelever??Vilken kompetens anser pedagoger att lärare behöver för att arbeta med integrerade särskoleelever i Grundskolan??Vilken inställning har pedagoger till visionen en skola för alla?Vi har valt att i vår kvalitativa studie dela ut intervjuenkäter med öppna frågor.

Denna studie har genomförts för att ta reda på vad som har påverkat studenter i deras val av teknisk universitetsutbildning. Undersökningen är baserad på åtta intervjuer med studenter som läser vid olika tekniska utbildningar på Uppsala universitet. I intervjuerna har studenternas uppfattningar och upplevelser av undervisningen i Grundskolans årskurser fyra, fem och sex undersökts och studenterna har även fått beskriva sitt tekniska intresse och reflektera över ursprunget till detta. Resultaten ställs mot den forskning som finns om vikten av NO och teknik i de tidiga åren på Grundskolan, lärarens roll och föräldrarnas utbildning och yrke. De åtta studenterna som har intervjuats i detta arbete har alla minst en förälder med en universitetsutbildning på tre år.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsärskola då det gäller integrerade grundsärskoleelever på högstadiet och hur förutsättningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsärskoleeleverna då de är integrerade i Grundskolan. Teori: Studien är inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som är ett relationellt perspektiv där man studerar människan i sitt sammanhang med fokus på inkluderingsfrågor. Metod: Studien är en mikroetnografisk fallstudie utförd på en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer använts som metod.Resultat: I resultatet framträder samverkan kring integrering på formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras också.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare resonerar kring hur de arbetar med formativ bedömning och individanpassad undervisning i matematikundervisningen i Grundskolan. Vi har därför undersökt detta område närmare genom en empirisk enkätstudie. Vårt urval har bestått av respondenter som dagligen möter denna problematik och som har erfarenheter inom området d.v.s. grundskollärare. Hälften av respondenterna hävdade att de individanpassade matematikundervisningen i stor utsträckning, resterande i måttlig eller liten utsträckning. Gällande frågan om formativ bedömning svarade omkring hälften av respondenterna att implementeringen av formativ bedömning sker i stor utsträckning och resterande i liten eller måttlig utsträckning.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i Grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

I den här studien undersöks hur vägledning av nyanlända elever på Grundskolan går till utifrån ett vägledarperspektiv. Undersökningen är förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser på högstadienivå. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvägledare intervjuats om arbetssätt, syn på användande av tolk vid samtal och hur de själva ser på sina styrkor och svagheter som vägledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som är baserade på information istället för vägledning. Informationen handlar om IVIK och vägen dit.

 Syftet med den här studien var att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det går för några elever på nationella program på gymnasiet, efter att de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under Grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i Grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av studierna på egen hand på gymnasiet? Om man jämför elever som studerar på ett yrkesförberedande program med elever på ett studieförberedande program på två gymnasier, kan man se några samband när det gäller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?Enkätstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser på ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser på ett yrkesförberedande program (HR) i två städer. Utifrån enkäterna genomfördes sedan fyra intervjuer, två pojkar och två flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter är överens om att de nått målen i kärnämnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i Grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in på gymnasiet. Studierna fungerar nu för två av eleverna och två av eleverna har fått "IG-varningar" i ett eller flera ämnen.

Syftet med den här studien var att genom en kvantitativ enkätstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det går för några elever på nationella program på gymnasiet, efter att de ha haft särskilt stöd i kärnämnena matematik, svenska och engelska under Grundskolans senare år. Hur ser de själva på sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i Grundskolan och hur går det för dem nu? Räckte det att få detta extra stöd i kärnämnena för att sedan klara av studierna på egen hand på gymnasiet? Om man jämför elever som studerar på ett yrkesförberedande program med elever på ett studieförberedande program på två gymnasier, kan man se några samband när det gäller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?Enkätstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser på ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser på ett yrkesförberedande program (HR) i två städer. Utifrån enkäterna genomfördes sedan fyra intervjuer, två pojkar och två flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter är överens om att de nått målen i kärnämnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i Grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in på gymnasiet. Studierna fungerar nu för två av eleverna och två av eleverna har fått "IG-varningar" i ett eller flera ämnen.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på av vilka anledningar elever i årskurs 9 har valt att inte läsa ett modernt språk utöver engelska samt vad som hade kunnat få dem att läsa ett ytterligare språk. Skillnader utifrån språkval och genus uppmärksammas. För att få svar på mina forskningsfrågor valde jag att utföra en kvantitativ surveyundersökning i enkätform. Av de elever som deltog i undersökningen var det fler som tyckte att språk var intressant, viktigt och roligt än som tyckte motsatsen. Majoriteten ansåg att språk var svårt.

Våren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade årskurs nio i Grundskolan fullständiga betyg. Det innebär att de inte uppnådde betyget godkänt i ett eller flera av alla Grundskolans ämnen. Detta är med andra ord ett potentiellt, om inte redan ett stort och konkret samhällsproblem vilket kan få förödande konsekvenser för den allmänna kompetensen i samhället i ett framtida perspektiv. Jag menar alltså helt enkelt att om utvecklingen fortsätter gentemot högre procenttal så kommer hela årskullar påverkas negativt i och med att färre och färre naturligt tar stegen in i gymnasiet och senare ut på arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen är att identifiera citat i vardera diskurs som påtalar riksdagspartiernas förslag till åtgärder samt tecken som har mer övergripande karaktär kring partiets politik som rör Grundskolan.

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillämpar anmälningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frågeställningar fokuserar på skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begränsningar samt vad de upplever behöver förändras för att underlätta arbetet kring anmälningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade någon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gå till väga när ett barn är utsatt eller när en anmälan ska göras.

Hur konflikthantering mellan barn och mellan vuxna hanteras på f-6 skolan "Lillskolan"..

Syftet med arbetet är att jämföra den lokalatolkningen av värdegrunden i två socioekonomiskt skilda områden.Studien utgår ifrån att undersöka om det finns någon skillnad i synen påvärdegrund i två socioekonomiskt olika områden. Tidigare forskning har belystvärdegrunden i relation till segregering, vilket tas upp i bakgrunden. Genomkvalitativ innehållsanalys med inslag av kvantitativ textanalys samtkvalitativa intervjuer med lärare från två olika områden påvisar studien attdet inte finns någon skillnad i tolkningen av begreppet värdegrund i de tvåområdena A och B. Däremot visar undersökningen att respondenterna säger att deomsätter värdegrunden på olika sätt i praktiken. Även de problemområden sombeskrivs av respondenterna skiljer sig mellan A och B.

Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elever och lärare i en grundskola uppfattar, talar om och hanterar kulturmöten och kulturkrockar. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där vi tror att det sociala samspelet har en stor betydelse i individens utveckling. I litteraturgenomgången tar vi bland annat upp vad styrdokumenten och annan forskning säger och vad undervisningen innehåller.Metod: Undersökningen genomfördes i form av intervjuer av sex elever och tre lärare som först spelades in på minidisk och därefter transkriberades och analyserades.Resultat: Resultaten visade att lärarna och elever tolkar begreppet kulturmöte och kulturkrock på liknande sätt, beroende på erfarenheter och/eller kunskap. Svaret visade hur man på olika sätt kan arbeta i klassrummet med kulturmöten och kulturkrockar genom att, inom olika ämnen, ta upp tradition, religiösa skiljaktigheter, klädsel eller musik.Dessutom visar vår undersökning att de lärare som har arbetat i mångkulturella miljöer har bra kunskap om olika kulturmöten och kulturkrockar och poängtera vikten av att arbeta praktiskt med värdegrundsfrågor..

Denna uppsats handlar om grundskollärarprofessionens utveckling, verksamma lärare och lärarstudenter. Uppsatsen utgår ifrån följande frågeställningar:Hur har Grundskolan och grundskollärarens historiska utveckling vilken lett fram till dagens skola och lärare sett ut?Hur framställs dagens verksamma grundskolelärare inom forskning i fråga om den egna yrkesrollen och verksamheten i skolan?Vilken bild av lärarstudenter går att synliggöra i fråga om uppfattning, syn och attityder gentemot sitt kommande yrkesliv, lärarens roll och skolan?Vad motiverade dessa lärarstudenter att söka sig till lärarutbildningen och fortsätta densamma för att bli lärare i Grundskolan?Vilka likheter, skillnader och eventuella samband går att synliggöra mellan de tre ovanstående bilderna?Studien visar att lärarna befinner sig i en starkt utsatt yrkesposition med en ifrågasatt profession och ofta höga påfrestningar i arbetsvardagen. Men såväl verksamma lärare som lärarstudenter innehar en stark drivkraft som motiverar de i sitt nuvarande och kommande utövande av yrket och uppdraget som lärare..