Syftet med vår undersökning var att få en uppfattning om hur rektorer, lärare och elever vid två musikskolor ser på motivationens betydelse i instrumentundervisning. Syftet var även att undersöka vad dessa två skolor gör för att rekrytera elever till träblåsinstrumenten. Till träblåsinstrumenten räknas tvärflöjt, oboe, klarinett, saxofon och fagott. Vi valde att göra intervjuer med rektorer och lärare från de båda musikskolorna samt en enkätundersökning med elever som spelar i blåsorkester. Undersökningen visade att det inte gjorts någon särskild satsning för att rekrytera elever till träblåsinstrumenten.

Det är viktigt att arbeta medvetet med läsningen i undervisningen även på mellanstadiet och därför undersöks i denna studie hur fyra lärare ser på läsningen. Undersökningen är genomförd via intervjuer med två lärare i årskurs 4 och två lärare i årskurs 6, samt två elever i årskurs 4 och två i årskurs 6. Vi har även genomfört observationer i klassrummen. Lärarna ser läsningen som betydelsefull och anser att de arbetar mycket med läsningen i undervisningen genom olika aktiviteter såsom högläsning och tyst läsning vilket de också gör. Dock uppfattar inte eleverna hur mycket de arbetar med läsning.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur stor medvetenheten är på skolorna om dyskalkyli samt hur pedagoger stödjer elever som kan anses ha dyskalkyli. Studien är en kvantitativ undersökning som har genomförts med hjälp av enkäter som skickats ut till alla verksamma matematiklärare/specialpedagoger i grundskolan i en mellansvensk kommun. Enkätsvaren har visat att dyskalkyli är ett känt begrepp hos den större delen av de verksamma lärarna/specialpedagogerna. Osäkerheten kring begreppets betydelse är dock fortfarande stor bland lärarna och resultatet visar att flera lärare som undervisar i de tidiga åren (F-5) blandar ihop dyskalkyli, som är en specifik matematiksvårighet, med allmänna matematiksvårigheter. Denna förväxling kan medföra svårigheter för lärarna att ge elever med dyskalkyli rätt undervisning.

I skolans styrdokument, Lgr 11, står skrivet att skolan ska ansvara för att varje elev efter grundskolan kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Genom en kvalitativ studie, gjord på tre hem- och konsumentkunskapslärare samt 50 st elever i årskurs 8, innehållande intervjuer, observationer och enkätstudier, undersöker denna uppsats hur lärare använder IT i hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt vilka uppfattningar som lärare och elever har till användningen av IT i ämnet.Resultaten visar att både lärare och elever är positiva till användningen av IT i ämnet hem- och konsumentkunskap, men att det främst är tiden och skolans ekonomi som styr hur det används. Även faktorer som lärarens intresse, utbildning och bristen på datorer i skolan spelar en stor roll i vilken utsträckning IT används..

Sedan jan 2006 ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Syftet med införandet av IUP var bland annat att måluppfyllelsen i skolan skulle förbättras och att elevers och vårdnadshavares delaktighet skulle stärkas. I detta arbete ser jag närmare på vad som dokumenteras i de individuella utvecklingsplanerna. Materialet som analyserats är planer från år åtta. I undersökningen har jag genom kvalitativ textanalys undersökt hur arbetet med planerna skiljer sig åt gällande vad som dokumenteras i dessa.

Syftet med vårt arbete var att utveckla en egen mobbningsmodell som vänder sig till alla i grundskolan samt gymnasieskolan. Först i arbetet kommer bakgrunden som tar upp människans grundläggande behov samt styrdokument och lagar som styrker vårt arbete. Efter detta kommer en litteraturgranskning i ämnet mobbning. Fokusen ligger på förebyggande, åtgärdande och uppföljande arbete. I litteraturgranskningen har vi studerat olika forskares, psykologers och intresseorganisationers syn på mobbning och hur den ska förebyggas och stoppas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren använder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade ämnena. Vad lärarna anser vara viktigt kursinnehåll och till vad eleverna ska kunna använda sina kunskaper i naturorienterade ämnen är också frågor vi valt att belysa. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, där alla lärare undervisar i No. Lärarna har svarat på frågor om centralt kursinnehåll och varför det är viktigt att eleverna får kunskaper i naturvetenskap, de har också delat med sig om sina tankar och åsikter om utomhusundervisning. I studien ställs empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom området.De flesta har en positiv inställning till utomhusundervisning.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare på mellanstadiet arbetar med teknikämnet i skolan. Detta görs genom en enkät, vars frågor är upplagda efter tre frågeställningar: Vilka tankar har lärarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial använder lärarna sig av i teknikämnet? Totalt är det 65 lärare som arbetar eller har arbetat med teknik på mellanstadiet som deltagit i studien. Enkäten har visat på att de flesta lärarna som deltagit tycker att teknikämnet är ett roligt, spännande och intressant ämne som dock är svår bedömt, tids- och materialkrävande. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker det är bäst att arbeta med teori och praktik varvat, då båda delarna behövs för att eleverna skall förstå teknikens innebörd i samhället.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet i grundskolan ser på faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och våld mellan elever. Finns det skillnader i hur lärare och rektorer uppfattar lärarnas handlingsutrymme? Kan skolans eventuella skolkod påverka hur lärarna handlar? Har de befogenheter och disciplinära åtgärder som har tillkommit i den nya skollagen någon inverkan på lärarnas handlingsutrymme? För att undersöka lärarnas resonemang användes halvstrukturerad intervju. Analysverktyget hermeneutik tillämpades för att analysera den transkriberade texten för att finna svar på denna studies syfte och frågeställning. Lärarens handlingsutrymme visade sig påverkas av olika faktorer inom skolans värld som skolkod, ramfaktorer och skollag.

Detta examensarbete är en undersökning gjord på studie- och yrkesvägledare på Grundskolan. Vi har velat ta reda på om dessa lägger några värderingar inför elevers val till gymnasiet utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen är utförd med kvalitativa djupintervjuer med sex olika studie- och yrkesvägledare (tre manliga och tre kvinniga) som är verksamma i sex olika kommuner. Vägledarna har under intervjuerna fått svara på frågor utifrån tre fallbeskrivningar. Dessa fallbeskrivningar består av tre karaktärer som direkt skiljer sig från varandra.

The education sector can be seen as a cornerstone of today's society, an organization that is under constant change and evolve as society. The compulsory school system is of significant role in society that places high demands on its management. The following study investigates the requirements for documentation in primary school organization and operations, and how these requirements are perceived and affect the school's organization and activities of the study carried out at different levels of the organization so as to get an overall picture of its impact. In order to analyze and create understanding of the results, the study applies the theory of New Public Management and various reforms that can be linked to the increased documentation requirements and its influence in the public administration. Study results show that there is a mixed picture of the documentation impact on the school system. Shown are both positive and negative effects of the documentation requirements.

Rörelsehinder i undervisningen är ett fenomen som ställer vissa krav på en lärare i Idrott och hälsa, eftersom ämnet har en fysisk prägel. Faktum är att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, men hur tänker lärarna kring detta?Syftet med examensarbetet är att undersökaidrottslärares åsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i Grundskolan. För att få svar på frågeställningar kring detta intervjuades fem lärare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 år. Resultatet av deras utsagor tillhandahåller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svårigheter och möjligheter de kan se.

Genom förankring i relevant litteratur, och en intervjustudie med tre lärare, svarar denna uppsats i resultatdelen på forskningsfrågan: hur lärare i grundskolan beskriver att de arbetar med läroplanens (Lpo 94), värdegrundsmål. Den visar att värdegrunden i det demokratiska uppdraget har stor betydelse för elevernas samhällsutveckling. Uppsatsen påpekar att samtalen kring värdegrunden måste generera handling. Vidare påvisas vikten av ständig reflektion över vad värdegrunden innebär. I diskussionsdelen besvaras uppsatsens syfte att: förstå innebörder av läroplanens (Lpo 94), värdegrundsmål i skolans praktik.

Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda på om speciallärare/specialpedagoger använder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallärare/specialpedagoger, jag har även använt mig av litteratur där jag främst inriktat mig på olika inlärningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lämpliga metoder som jag kan använda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlärningsstrategier tar jag upp några forskares perspektiv på lärande, läroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning är.

Sammanfattning: Undersökningen innehåller svar från tre rektorer och tre specialpedagoger som arbetar inom grundskolan i samma kommun. Jag har med hjälp av intervjuer undersökt deras synsätt i att använda åtgärdsprogrammen i ett skolutvecklingsperspektiv. Genom detta arbete vill jag kunna bidra med kunskap om åtgärdsprogrammens användning i dagsläget och hur de kan användas och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna. Problemområde: Bakgrunden till valt ämne är genom lästa studier som säger att det krävs kompletterande studier om hur åtgärdsprogrammen används och fungerar i praktiken. Min upplevelse efter många års arbete i grundskolan är hur vanligt det är att förklara elevernas svårigheter som brister och egenskaper hos individen.