Denna studie har genomförts för att ta reda pÄ vad som har pÄverkat studenter i deras val av teknisk universitetsutbildning. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta intervjuer med studenter som lÀser vid olika tekniska utbildningar pÄ Uppsala universitet. I intervjuerna har studenternas uppfattningar och upplevelser av undervisningen i grundskolans Ärskurser fyra, fem och sex undersökts och studenterna har Àven fÄtt beskriva sitt tekniska intresse och reflektera över ursprunget till detta. Resultaten stÀlls mot den forskning som finns om vikten av NO och teknik i de tidiga Ären pÄ grundskolan, lÀrarens roll och förÀldrarnas utbildning och yrke. De Ätta studenterna som har intervjuats i detta arbete har alla minst en förÀlder med en universitetsutbildning pÄ tre Är.

Min studies syfte Àr att undersöka hur tvÄ skolor har anpassat sig bÄde pÄ ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen utgÄr ifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov i ett inkluderande perspektiv. FrÄgan Àr hur man gör det?För att svara pÄ studiens syfte sÄ har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lÀrare pÄ en kommunal skola och pÄ en friskola.Jag valde att inte anvÀnda mig av förskrivna frÄgor stÀllda till respondenterna utan anvÀnde mig av frÄgeomrÄden istÀllet. De frÄgeomrÄden som anvÀndes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsÀttningar och behov.

Det Àr en stor förÀndring för varje elev att lÀmna grundskolan och gÄvidare till gymnasieskolan. Det stÀlls stora krav pÄ att eleverna mÄstevÀlja rÀtt redan frÄn början. Detta innebÀr att elevernas förkunskaper Àrmycket viktiga dels för att fÄ en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god mÄluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som gÄr sitt första Är pÄ detnaturvetenskapliga programmet att fÄ svara pÄ frÄgor om förkunskapernai kemi var tillrÀckliga frÄn grundskolan och hur starten pÄ gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans Är 7-9 samt kursplanen för kemi A pÄgymnasieskolan ska analyseras utifrÄn hur kunskapsmÄlen i de olikaskolformerna möts nÀr eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara pÄ andelen lÀrarleddundervisning, svÄrighetsgraden i kemi pÄ gymnasiet samt om derasslutbetyg frÄn grundskolan mötte gymnasieskolans krav pÄ kunskap..

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer vÀxt fram under senare Är. I korthet beror detta pÄ kommunens begrÀnsande möjligheter att pÄverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hÄllbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har dÄ ökat. Kommunens roll blir att tillhandahÄlla hÄllbara rumsliga ramar dÀr förÀndringar pÄ kvartersnivÄ sker i privat regi.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att beskriva studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares upplevelser av samarbetet dem emellan samt i vilken utstrÀckning samarbetsmöjligheterna pÄverkades av en strukturell omorganisation. En kort beskrivning ges av utvecklingen av den kommunala grundskolan samt studie- och yrkesvÀgledar- och lÀraryrkets förÀndring. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer frÄn tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma före F-9 reformen, tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma i dag och tvÄ lÀrare som arbetat inom grundskolan bÄde före och efter F-9 reformen. Resultaten visade att samarbetsmöjligheterna och strukturen pÄ skolor idag skiljer sig frÄn tiden före F-9 reformen. En förÀndring var att studie- och yrkesvÀgledares arbetsplatser inte lÀngre Àr pÄ en skola utan flera, vilket försvÄrar samarbetsmöjligheterna.

Uppsatsen har ett undersökande syfte dÀr tillÀmpningen av ?Lagen om offentlig upphandling av varor, tjÀnster och byggentreprenader? (LOU, 2007:1091) och ?Lagen om offentlig upphandling inom omrÄdet vatten, energi, transporter och posttjÀnster? (LUF 2007:1092) undersöks med utgÄngspunkt i en decentraliserad kommunal organisation. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om regelverkets utformning och tillÀmpning pÄverkar kommunerna i en riktning mot ett ökat tjÀnstemannainflytande under upphandlingsprocessen. MaktförhÄllandet mellan tjÀnstemÀnnen och lokalpolitikerna under upphandlingsprocessen Àr det förhÄllande som sÀrskilt undersöks. Detta för att kunna förstÄ hur den moderna kommunala organisationen har kommit att utvecklas, i en tid dÄ allt fler kommunala förvaltningsomrÄden upphandlas.

ABSTRAKTChristina KilpelÀinen?Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan??To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school?Antal sidor: 42Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förstÄelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen pÄ ett individuellt sÀtt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett nÀrsynt barn med glasögon eller en hörselnedsÀttning med hörapparat. Jag vill ha svar pÄ vad neuropsykiatriska symtom innebÀr och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Detta examensarbete tar upp frÄgan om hur studie- och yrkesvÀgledare i grundskolans senare Ärskurser arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen enligt lÀroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 sÄ Àr det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers mÄluppfyllelse, men hur arbetar man dÄ med detta som studie- och yrkesvÀgledare? Intresset för forskningsomrÄdet fick vi som författare av debatten kring elevers mÄluppfyllelse dÀr det kom rapporter om att antalet elever som inte nÄdde mÄluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie sÄ undersöker vi hur man som studie- och yrkesvÀgledare arbetar med de elever som inte nÄr mÄlen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte nÄr mÄlen i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning för att fÄ en sÄ bred bild av studie- och yrkesvÀgledarnas arbete med vÄrt undersökningsomrÄde genomförde vi sex intervjuer pÄ skolor dÀr informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med mÄluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvÄrdshÀlsoteamet och har ett aktivt samarbete med lÀrare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi anvÀnt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov pÄverkar mÄluppfyllelsen för eleverna dÀr studie- och yrkesvÀgledarens arbetsmetoder och samarbetsformer Àr en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vÄr undersökning visar att det för studie- och yrkesvÀgledarna Àr ett tidskrÀvande arbete som krÀver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nÄ varje enskild individ men att för mÄlgruppen kan en bra studie- och yrkesvÀgledning vara avgörande i relation till elevernas mÄluppfyllelse..

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsÀttas utifrÄn Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt Àgande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och lÄga kostnader och fortsÀtter att utreda vilka förvÀntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrÄn dessa hÀrstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgÄngen kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, dÄ kontraktering Àr en av förutsÀttningarna för en lyckad konkurrensutsÀttning.Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsÀttas, utöver vad som redan Àr gjort idag. Det ÀrfrÀmst inom de "mjuka" verksamheterna, sÄsom inom barnomsorgen, utbildningsvÀsendet och vÄrden, dÀr konkurrensutsÀttningspotentialen bedöms vara som störst..

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllande lÀrare i Ärskurs F-5 i kommunala grundskolan har till aktuell praktisk pedagogisk forskning inom sitt yrkesomrÄde. Genom att ta reda pÄ vilka möjligheter och förutsÀttningar lÀrare har för att ta del av forskning och om de anser att resultaten frÄn denna pÄverkar deras undervisning kan förhÄllandet belysas. Den teoretiska utgÄngspunkten har sin grund i den progressiva pedagogiken med tankar kring kunskap och dess anvÀndbarhet, stÀndig utveckling samt en tilltro till att vetenskapliga kunskaper kan vara till hjÀlp och nytta. Den empiriska delen av undersökningen gjordes i fyra kommuners kommunala grundskolor och riktades till lÀrare i Ärskurs F-5. Vald metod för undersökningen var en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning.Resultaten frÄn undersökningen visar att mÄnga lÀrare Àr intresserade av att följa och ta del av forskning som berör deras arbete, men att forskningen i hög grad inte leder till förÀndring i deras undervisning.

Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ varför vissa ungdomar gör avbrott frÄn sin gymnasieutbildning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört totalt Ätta semistruktuerade intervjuer. VÄra respondenter Àr tvÄ dropoutungdomar, som vi intervjuat för att fÄ en inblick i och djupare förstÄelse för individuella och strukturella orsaker som ligger bakom beslutet att hoppa av skolan. De övriga sex respondenterna Àr samtliga studie- och yrkesvÀgledare, varav fyra Àr verksamma pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor, en inom grundskolan och en arbetar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Intervjuerna med dessa professionella personer har vi gjort i syfte att undersöka vilka subjektiva och objektiva förklaringar de har till att elever slutar skolan i förtid och hur de arbetar med dropoutsen.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra förestÀllningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har bestÄtt av en intervjustudie dÀr tre tidigarelÀrare och tre senarelÀrare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mÄl i fysik för det femte och niondeskolÄret samt en lÀrobok för de tidigare Ären och en lÀrobok för de senare Ären. LÀrarna har fÄtt delge sina tankar och tolkningar kring/av mÄlen för det femte skolÄret och utifrÄn detta har de didaktiska frÄgorna varför, vad och hur fÄtt svar. Dessa svar har sedan fÄtt tjÀna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolÄren.

Studie-och yrkesvÀgledning Àr nÄgot som enligt skollagen alla elever utom förskolebarnska erbjudas för att kunna göra vÀl underbyggda framtidsval. Skolans vÀgledningska Àven vara frivillig, vilket innebÀr att det ofta Àr elevernas eget ansvaratt söka upp vÀgledaren för att fÄ prata om sina tankar och funderingar.Grundskolan Àr en plats dÀr eleverna utökar sin kunskap, men Àven utvecklar sinidentitet samtidigt som de utsÀtts för stereotyper och könsmÀssiga fördomar. Dennaundersökning har fokuserat pÄ pojkarna i grundskolan. Fyra kvinnliga och fyramanliga studie- och yrkesvÀgledare inom grundskolan har intervjuats för attsöka svar pÄ deras upplevelser av vÀgledning av pojkar inom grundskolan. Resultatetvisar ambivalenta svar dÄ den generella upplevelsen Àr att pojkar och flickorsjÀlvmant uppsöker vÀgledning i samma utstÀckning, för att sedan visa attpojkar Àr överrepresenterade i att inte komma till de bokade samtalen och attflera vÀgledare kÀnner sig tvingade att hÀmta in frÀmst pojkar till samtal.

Syftet med studien Àr att jÀmföra olika uppfattningar om metoder som nÄgra lÀrare i grundskolan tidigare Är och grundsÀrskolan anvÀnder för att hjÀlpa och stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt vilka faktorer som pÄverkar lÀrarnas val av arbetsmetoder. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Den utgÄr frÄn ett lÀrarperspektiv dÄ tio lÀrare har intervjuats, fem i grundskolans tidigare Är och fem i grundsÀrskolan. LÀrarna Àr verksamma pÄ sju olika skolor i fem olika kommuner. Resultat: Studien visar att lÀrare i bÄde grundskolan och grundsÀrskolan anvÀnder flera olika metoder i sitt arbete med lÀs- och skrivinlÀrning samt nÀr de fÄr elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter.