Sammanfattning: Undersökningen innehÄller svar frÄn tre rektorer och tre specialpedagoger som arbetar inom grundskolan i samma kommun. Jag har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras synsÀtt i att anvÀnda ÄtgÀrdsprogrammen i ett skolutvecklingsperspektiv. Genom detta arbete vill jag kunna bidra med kunskap om ÄtgÀrdsprogrammens anvÀndning i dagslÀget och hur de kan anvÀndas och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet pÄ skolorna. ProblemomrÄde: Bakgrunden till valt Àmne Àr genom lÀsta studier som sÀger att det krÀvs kompletterande studier om hur ÄtgÀrdsprogrammen anvÀnds och fungerar i praktiken. Min upplevelse efter mÄnga Ärs arbete i grundskolan Àr hur vanligt det Àr att förklara elevernas svÄrigheter som brister och egenskaper hos individen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka geografilÀrares instÀllning till, och praktiska erfarenheter av, kartans anvÀndning som redskap inom geografiÀmnet vid grundskolans senare Är (Ärskurser 7-9). Av specifikt intresse var att fÄ reda pÄ dessa lÀrares syn pÄ kartkunskaper i allmÀnhet och namngeografins stÀllning inom Àmnet i synnerhet, samt deras syn pÄ den aktuella namngeografiska debatten. Metoden att försöka nÄ detta syfte har varit anvÀndandet av en kvalitativ fallstudie, dÀr fem verksamma geografilÀrare vid grundskolans senare Är har intervjuats.Resultaten pekar pÄ att lÀrarna ser en tydlig skillnad dÀr kartkunskaper vÀrderas högre Àn namnkunskaper. Kartkunskaper ? dÀr kartan anvÀnds som ett redskap i geografiundervisningen ? ses som ett mer omfattande och vÀsentligt arbetsomrÄde.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa inom grundskolans senare del beskriver och upplever arbetet med bedömning och betygssÀttning, samt hur de ser pÄ formativ bedömning inom Àmnet. Fokus ligger pÄ att ta reda pÄ vilka faktorer lÀrarna upplever pÄverka dem i deras bedömningsarbete. De frÄgor studien söker besvara Àr hur idrottslÀrarna arbetar med bedömning, hur lÀrarna ser pÄ anvÀndningen av formativ bedömning, samt vilka faktorer de upplever utgöra stöd eller svÄrigheter i bedömningsarbetet.  Metod Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma inom grundskolan senare Är och frÄn tvÄ olika skolor, deltog i studien.Resultat Resultatet utgörs av de olika utsagor som framtrÀtt dÄ lÀrarna har beskrivit sina erfarenheter och upplevelser av bedömning.

I mötet med olika klasser under vÄra VFU-perioder vÀcktes frÄgor angÄende klasstorlekens betydelse för elevers lÀrande samt interaktionen mellan lÀrare och elev. Dessa frÄgor förstÀrktes under AU2-utbildningen samt efter lÀsningen av Skolverkets statistiska redovisning dÀr 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie Àr att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har dÀrför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanstÀllts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lÀgrepresterande elever prestationsmÀssigt och resultatmÀssigt drar stor fördel av minskade klasser. LÀraren vinner tid pÄ minskade klasser vilket underlÀttar deras arbetssituation och gör sÄ att mer tid kan spenderas Ät att skapa bÀttre relationer mellan lÀraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..

Denna uppsats syftar till att testa The Weak Government Hypothesis. Hypotesen Àr att en fragmenterad regering ackumulerar större skulder Àn ickefragmenterade regeringar och att graden av fragmentering pÄverkar storleken pÄ skulden. Hypotesen testas med paneldata över 283 svenska kommuner under perioden 1996-2004. Resultaten frÄn den empiriska studien ger inte nÄgot enhÀlligt stöd Ät hypotesen. Studien finner dock visst stöd för att en lokal koalitionsregering bestÄende av flera jÀmnstora partier tenderar att ha en positiv effekt pÄ de lÄngfristiga skuldnivÄerna under valÄr.

Andelen avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket 2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar. F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.

Dagens samhÀlle Àr i stÀndig förÀndring, vilket hela tiden stÀller nya krav pÄ mÀnniskor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebÀra bland annat internationella kontakter med skolor i andra lÀnder, diskussioner kring attityder och vÀrderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). LitteraturgenomgÄngen visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering pÄ olika sÀtt i undervisning. Ofta ansÄg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det Àr viktigt att elever fÄr kunskap om olika kulturer, för att lÀttare kunna tolka och förstÄ dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades pÄ olika sÀtt (Eklund, 2003).

Den neonatalmedicinska utvecklingen har gÄtt starkt framÄt och idag överlever Àven extremt mycket för tidigt födda barn. Kunskapen om hur dessa barn utvecklas och vilka eventuella resurser som behövs senare i livet Àr ofullstÀndig. I denna longitudinella studie undersöks om den kognitiva nivÄn hos för tidigt födda (< v.37, .

Den hÀr studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr semistrukturerade intervjuer anvÀnts för att ta reda pÄ nÄgra pedagogers, en rektors och en logopeds tankar om barn som anvÀnder alternativ kompletterande kommunikation och elevernas utvecklingsmöjligheter i grundskolan.Under studiens gÄng har det visat sig att just den hÀr företeelsen Àr lite utforskad och att det varit svÄrt att hitta tidigare forskning pÄ omrÄdet. Resultaten pekar mot en positiv förÀndring med avseende pÄ vilken personal som anstÀlls för elever med en alternativ kompletterande kommunikation. Idag Àr det Àr vanligare att personalen har en pedagogisk utbildning jÀmfört med för tio Är sedan. Det verkar dock finnas en stor kunskaps lucka i skolan i allmÀnhet om den alternativa kommunikationens betydelse för elevens sprÄkliga och personliga utveckling. De intervjuade pedagogernas svar visar att eleverna ocksÄ har andra svÄrigheter och att pedagogerna fÄr lösa mÄnga problem efter egen bÀsta förmÄga.

Syftet med uppsatsen Àr att utröna om det finns skillnader i hur pedagoger ser pÄ barns kunskap och lÀrande inom en Montessoriförskola och en traditionell kommunal förskola. Tanken Àr dessutom att fÄ kunskap om hur man ska arbeta med barnen och kunna befinna sig pÄ en nivÄ som gör att barnen kan kÀnna sig motiverade att inhÀmta kunskap. För att belysa detta har jag stÀllt följande frÄgor i min uppsats, nÀmligen 1.Hur förhÄller sig förskollÀrarna till lÀrande i Montessoriförskola i jÀmförelse med traditionell kommunal förskola? och 2.Hur förhÄller sig förskollÀrarna till kunskap i Montessoriförskola i jÀmförelse med traditionell kommunal förskola? I min studie har jag gjort fem intervjuer och tvÄ observationer dels pÄ en traditionell kommunal förskola och dels pÄ en Montessoriförskola. Jag genomförde mina intervjuer med fem pedagoger och genomförde en observation pÄ varje förskola.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

SAMMANFATTNINGBAKGRUND: I och med Ädelreformen flyttades vĂ„rden av Ă€ldre till kommunen och sjuksköterskor började arbeta inom den kommunala Ă€ldreomsorgen. Arbetet saknar tydliga riktlinjer och rutiner. Det innebĂ€r ett stort ansvar för sina arbetsuppgifter samt patientansvar. Vid konsultarbete ansvarar sjuksköterskan för ett stort antal mĂ€nniskor och förmĂ„ga att prioritera och snabbt göra bedömningar av arbetsuppgifter och sjukdomstillstĂ„nd krĂ€vs.SYFTE: Syftet med studien var att utifrĂ„n sjuksköterskors berĂ€ttelser beskriva deras upplevelser av sitt arbete inom den kommunala Ă€ldreomsorgen.METOD: Det Ă€r en deskriptiv studie. Information samlades in genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer.

Budget anvÀnds av bÄde den kommunala och den privata verksamheten som prognos, kontroll, planering, samordning, Ätagande och till viss del Àven som kommunikation och motivation. De skillnader som finns Àr relativt smÄ. Detta anser vi beror pÄ att bÄda verksamheterna Àr budgetkopplade.

Detta examensarbete syftar till att beskriva och analysera transaktioner av bostadsbyggrÀtter.Det innebÀr en nÀrmare granskning av transaktioner som sker pÄ den privata marknaden, menÀven av kommunala markanvisningar. Examensarbetet innefattar en bred undersökning avfrÄgor relaterade till bostadsbyggrÀttstransaktioner för att kunna beskriva och analysera dennuvarande processen. Detta krÀver en undersökning av parametrar relaterade till nÀr i tidentransaktioner sker, varför transaktioner sker, hur transaktioner sker samt nÀr och hurprissÀttning respektive betalning sker. Dessutom utreds relationen mellan privata ochkommunala aktörer samt deras instÀllningar till bostadsbyggrÀttstransaktioner som företeelse.Examensarbetet syftar dessutom till att undersöka utvecklingsmöjligheter avbostadsbyggrÀttstransaktioner.Examensarbetet baseras huvudsakligen pÄ en kvalitativ intervjustudie som riktar sig motkommuner och fastighetsutvecklare pÄ den svenska bostadsfastighetsmarknaden iStockholmsregionen. UtifrÄn den studie som gjorts kan konstateras attbostadsbyggrÀttstransaktioner pÄverkas av ett flertal olika faktorer.