Jag har med examensarbetet haft för avsikt att undersöka studie- och yrkesvÀgledares upplevelser av genuskompensatoriskt arbete gentemot killar pÄ grundskolan, vilka metoder de upplever anvÀndbara, om de upplever skillnader i arbetet gentemot killar och tjejer, samt om det sker ett medvetet genuskompensatoriskt arbete frÄn studie- och yrkesvÀgledarnas sida eller om det inleds först efter att eleven i samtal berört Àmnet. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ semistrukturerad intervju, för att enskilt intervju fem stycken studie- och yrkesvÀgledare verksamma inom grundskolan. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av genusteori och feministisk teori som jag bÄda anser förklarar begrepp och för ett anvÀndbart resonemang kring genusfrÄgor. Jag har i avsnittet om tidigare forskning visat pÄ att det saknas genuskompensatoriska projekt riktade gentemot killar, dÄ man frÄn statligt hÄll framförallt riktat insatser till tjejer. Resultatet visar att de intervjuade studie- och yrkesvÀgledarna framförallt arbetar genuskompensatoriskt gentemot killar i samband med praon. Samt att detta arbete frÀmst riktar sig till de killar som redan har brytande intressen.

En anledning till att mÄnga elever upplever brÄkrÀkning som svÄrt kan vara att rÀkning med tal i brÄkform inte förekommer i vardagslivet lika ofta som förr. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgra eventuella brister hos elever, som gÄr första Äret pÄ gymnasiet, nÀr de rÀknade med tal i brÄkform. Kan grundskolan i sÄ fall göra nÄgot för att motverka detta? Vi ville samtidigt studera hur eleverna förklarade och motiverade sina tankegÄngar.För att ta reda pÄ detta genomförde vi en diagnos med tal i brÄkform och till svaren skulle eleverna skriva motiveringar och berÀkningar. Vi skickade Àven en enkÀt till de gymnasielÀrare som undervisar eleverna för att fÄ deras syn pÄ resultatet.Resultatet visar att mÄnga elever saknar tillrÀckliga baskunskaper för att klara brÄkrÀkning, vilket ocksÄ lÀrarnas enkÀtundersökning signalerar.

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vÄrd och utbildning har stÄtt i fokus för diskussion och debatt. Anledningen Àr delade Äsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristÄende gymnasieskolor har under de senaste Ären ökat drastiskt, och trenden ser ut att hÄlla i sig.

Uppsatsen syftar till att söka svar pÄ hur viktigt det Àr att mÀnniskan i vÄrt samhÀlle ser pÄ sig sjÀlv som en musikalisk individ och hur viktigt det Àr att andra ocksÄ gör det. Spelar musikaliteten nÄgon roll för oss mÀnniskor eller Àr det kuriosa, nÄgot extra och roligt som vissa har stor glÀdje av men som andra inte saknar i nÄgon större utstrÀckning? ForskningsfrÄgorna som anvÀnts Àr: Vad hÀnder nÀr man fÄr veta att man Àr ?omusikalisk?? Hur framförs beskedet och hur har det förÀndrats frÄn andra halvan av 1900-talet och fram till idag? Uppsatsen baseras pÄ teorier om musikalitet och identitet. Metoderna Àr kvalitativa och utgÄr frÄn narrativa metoder med sitt ursprung i Labov (1972) och hans modell för berÀttelseanalys vilken Àven skulle kunna beskrivas som diskursanalytisk. De berÀttelser som ligger till grund för studien kommer frÄn sex informanter i Äldrarna 18-58.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur man anvÀnder bilder i lÀromedel inom omrÄdet ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder frÄn fem olika lÀromedel för grundskolan senare Är samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna anvÀnds och diskuterar vilket syfte de tjÀnar och hur de kan tas emot av eleverna. I vÄr studie av bilderna anvÀnder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som frÀmst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt dÀr dess budskap Àr det viktigaste, snarare Àn dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi mÄlet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mÄl pÄverkar arbetet med ANTD. Vi föresprÄkar en ökad anvÀndning av bilder i arbetet med ANTD för att pÄ sÄ vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frÄgor. PÄ sÄ vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, fÄ en mer öppen dialog dÀr man förhoppningsvis kan möta eleven pÄ ett plan dÀr han eller hon befinner sig..

Demokrati Àr ett omhuldat begrepp som Àr svÄrt att definiera och har otydliga avgrÀnsningar. Detta medför svÄrigheter vid kontrollen av hur demokratisk den svenska förvaltningen Àr. Avsaknaden av ett verktyg för att undersöka verksamheten ur ett demokratiskt perspektiv gör att demokratigranskningen har svÄrt att fÄ samma förutsÀttningar som en ekonomirevision.Denna uppsats har som syfte att granska om en kontroll av demokratiska vÀrden sker och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ en fördjupad granskning av revisionen i Malmö stad.Studien har grundat sig pÄ analys av tidigare forskning och textanalys av befintliga dokument som styr den kommunala revisionen samt intervjuer med i Àmnet insatta personer.Vi fann att det förekommer en demokratisk kontroll i Malmö stad, men att den saknar en tydlig demokratidefinition som kunde vara ett verktyg för att ytterligare utveckla hur en sÄdan kontroll ska se ut. Denna otydlighet Äterfinns i de regleringar som styr den kommunala revisionen, varför vi efterlyser en levande demokratidiskussion..

Syftet med denna studie Àr att undersöka, beskriva och analysera olika aspekter pÄ skolbytesprocessen i fem fall dÀr en elev flyttat över frÄn grundskolans till grundsÀrskolans verksamhet efter att de undervisats i grundskolan minst tre Är. Studien har kvalitativ forskningsansats dÄ den bygger pÄ semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Insamlade intervjudata analyserades och tolkades utifrÄn Ad hoc metoden. Resultatet i vÄr studie utgÄr frÄn Bronfenbrenners systemteori som innebÀr att vi har grupperat aspekterna i mikro-, meso-, exo- och makrosystem. Studien har tre olika teman utifrÄn frÄgestÀllningarna.

Den hÀr uppsatsen behandlar den fysiska dimensionen i svensk regional planering och hur den pÄverkar sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen. Problembeskrivningen Àr baserad pÄ Boverkets rapporter Rumslig utvecklingsplanering ? lÀnken mellan regionalt tillvÀxtarbete och kommunal översiktsplanering (Rapport 2011:3) och Sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och kommunernas översiktsplanering (Rapport 2014:15). I dessa rapporter konstateras att en av anledningarna till att sambandet mellan de bÄda sektorerna idag Àr sÄ svagt Àr att det regionala tillvÀxtarbetet och frÀmst de regionala utvecklingsprogrammen saknar en fysisk dimension vilket gör det svÄrare för de kommunala planerarna att omsÀtta utvecklingsprogrammen och dess innehÄll i fysisk planering (Boverket 2011, Boverket 2014a).Med utgÄngspunkt i det konstaterandet Àr uppsatsens syfte att undersöka möjligheten att anvÀnda sig av regionplanering enligt PBL för att stÀrka sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen.I avsnittet Teoretiskt perspektiv presenteras och diskuteras en möjlighet att tolka den diskrepans som finns mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen som utgÄr frÄn en tolkning Jan-Evert Nilsson har presenterat av regionalpolitiken inom EU. Nilsson menar att det finns ett ekonomiskt/socialt perspektiv och ett territoriellt perspektiv och att dessa representerar tvÄ olika sÀtt att se pÄ och hantera regional utveckling.

I den kommunala Àldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen Àr politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsÀttningar Àn de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjÀrde Är kan komma att göra en helvÀndning i de direktiv som skickas nedÄt och man kan dessutom ha flera chefsnivÄer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer pÄ nedre nivÄ skall utföra sitt arbete. Att vÀlja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet  till makt att kunna pÄverka antingen andra mÀnniskor eller organisationens resultat men frÄgan Àr hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap pÄ nedre nivÄ i den kommunala Àldreomsorgen dÄ sÄ mÄnga nivÄer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien Àr dÀrför att utifrÄn mellanchefer pÄ nedersta chefsnivÄns beskrivningar formulera en förstÄelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till inflytande i organisationen.För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts dÀr intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala Àldreomsorgen genomförts.

Under hela yrkesrollens framvÀxt har det funnits en konflikt om yrkesrollen ska bygga pÄ vÄrd eller omsorg. Enhetscheferna i kommunens Àldreomsorg har lÀnge haft varierande utbildningsbakgrunder. De arbetar pÄ uppdrag av kommunens politiker och Àr understÀllda förvaltnings- och avdelningschefer. Parallellt med detta Àr de sjÀlva arbetsledare för underordnad personal. I SocialtjÀnstlagen preciseras inte vilken utbildning eller erfarenhet som anses vara lÀmplig istÀllet Àr det upp till varje enskild kommun att avgöra vilken utbildning som Àr lÀmplig för enhetschefsyrket.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lÀrare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare Är, frÄn skolÄr ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, dÀr litteraturgenomgÄng, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lÀrare, ingick. LÀrare har ett likvÀrdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats pÄ olika vis och som fokuserar pÄ olika saker. Resultat visar att lÀrarnas förstÄelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur nÄgralÀrare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsÀttning frÄn och med Ärskurs 6.Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen stÀllsi relation till lÀrarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering.Skolverket har, pÄ uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (LÀroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpÄ lokal nivÄ ligger hos huvudmÀn, rektorer, och skolornas nyckelpersoner.Totalt har Ätta lÀrare frÄn fyra olika skolor i tvÄ olikakommuner medverkat i studien, varav fyra Àr nyckelpersoner pÄ respektive skola.Resultaten visar att lÀrarna generellt sett Àr positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet Àr kraftigt ifrÄgasatt och i behov av förbÀttring..

Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet pÄ sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesÀtt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger pÄ teorier om diskursanalys, och Àr utförd med diskursanalys som metod. Sedan det blev möjligt för andra aktörer Àn kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan pÄ en marknad som Àr utsatt för konkurrens, liksom andra marknader.I studiens resultat blev det tydligt att det Àr vanligt att förskolor med andra styrelsesÀtt Àn kommunala, fokuserar mer pÄ marknadsföring Àn pÄ information pÄ sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus pÄ förÀldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer pÄ att ge information om verksamheten. Det Àr vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information pÄ förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rÄdande marknadsanpassningen, dÀr man mÄste vara tydlig med vad verksamheten innehÄller, och gÀrna sÀrskilja sin verksamhet frÄn andra förskolors.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur vallöftesgivandet ser ut pÄkommunal nivÄ. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfÀrdade av olika partier. JÀmförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivÄn.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat pÄ dennationella nivÄn men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts pÄ de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgÄr ifrÄn ?pÄ en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest frÄn kommunala partier i tio kommuner inom VÀstraGötalandsregionen studeras.

VÄr studie handlar om stress i skolan. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur stress ser ut i grundskolan och speciellt i Àmnet slöjd, samt att fördjupa vÄr egen förstÄelse inom omrÄdet stress och hur dagens skola motverkar stressen hos eleverna. De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor Àr enkÀter och intervjuer. Informanterna som deltog i studien Àr i Äldern 15-16 Är. Vi ansÄg att det Àr mycket som hÀnder just i den Äldern men ÀndÄ att mognaden Àr pÄ en sÄdan nivÄ att kvalitén pÄ denna studie skulle bli bra.