Syftet med denna fallstudie har varit att undersöka hur ledarskapet hos rektorer inom en utvald gymnasieskola pÄverkat visionsarbetet och möjligheten att skapa en lÀrande organisation. För att undersöka detta har tre forskningsfrÄgor stÀllts: Vilket ledarskap har rektorerna anvÀnt? Har rektorerna arbetat med en tydlig vision? Kan man utifrÄn rektorernas svar prata om en lÀrande organisation?Fallstudien har anvÀnt sig av intervjuer för att fÄ svar pÄ de tre forskningsfrÄgorna. FrÄgorna har stÀllts till sex rektorer som vid olika tillfÀllen under perioden 2003-2014 arbetat pÄ den undersökta friskolan. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och en blandning av ett induktivt och deduktivt angreppssÀtt, det som kallas för abduktion.Resultatet har visat brister i det visionÀra ledarskapet hos rektorerna.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:24.

I denna undersökning har jag försökt ta reda pÄ (1) om det Àr nÄgon skillnad i lÀrares och elevers syn pÄ varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan kÀnna att de mÄste bortförklara sig inför sin lÀrare och (3) vilken som Àr den vanligaste bortförklaringen pÄ instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sÄnglÀrare pÄ tvÄ olika kommunala musikskolor, en i södra och en i vÀstra Sverige, och nio elever som gÄr sitt sista Är pÄ estetiska programmet pÄ en skola i vÀstra Sverige, har deltagit i undersökningen. EnkÀterna innehÄller samma frÄgestÀllningar bÄde för lÀrare och elever men skiljer sig frÄn varandra pÄ sÄ vis att de Àr anpassade efter mÄlgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist Àr den bortförklaring som bÄde lÀrare och elever anvÀnder frekvent pÄ instrumentallektionen. Svaren pÄ de bÄda andra grundfrÄgorna Àr i stort sett samstÀmmiga mellan lÀrare och elever med enbart vissa avvikelser i frÄga om prioritering av anledningar..

Syftet med arbetet Àr att undersöka skolgÄrdens betydelse för grundskolan och hur den kan anvÀndas. Efter att ha studerat litteratur om skolgÄrden valde jag att göra en fenomenografisk undersökning. MÄlet med fenomenografi Àr att beskriva de kvalitativt olika sÀtt en grupp mÀnniskor uppfattar ett och samma fenomen. UtifrÄn mitt syfte och metod valde jag att undersöka hur vuxna uppfattar skolgÄrdens betydelse och hur den kan anvÀndas. Jag har intervjuat fem stycken personer med olika anknytningar till skolgÄrden, tvÄ lÀrare, en landskapsarkitekt, en rektor och en projektledare pÄ en Barn- och ungdomsförvaltning.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka betydelsen av att göra prao under grundskoletiden för högskolestudenters studie och yrkesval, enligt högskolestudenterna sjÀlva. Metoden som har anvÀnts Àr semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I uppsatsen intervjuas fyra stycken studenter pÄ en lÀrarutbildning i södra Sverige. Tre stycken teorier anvÀnds i analysen av resultatet, learning by doing, Social cognitive career theory (SCCT) och Person ? Environment ? Correspondence Theory (P-E-C).

The purpose of this article was to examine how students learn to use the Individual Development Plan (IUP) with written assessments as a tool for learning. The study is conducted according to an ethnographic approach. A total of 20 students, aged 13-14 years, participated. The production of data took place through participating observations, field notes and conversations. A qualitative content analysis was used for data analysis.

Detta examensarbete syftar till att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledningen i grundskolan. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning. Urvalet bestÄr av 260 elever frÄn en kommunal gymnasieskola i en stor stad i SkÄne. Etthundra elever besvarade enkÀten. Resultatet i detta examensarbete visar att nÀstan alla respondenter tagit del av studie- och yrkesvÀgledning.

Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har anvÀnt mig utav en kvantitativ enkÀtmetod samt en kvalitativ intervjumetod, dÀr jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkÀten pÄbörjades. Resultatet av studien grundar sig pÄ 18 enkÀtsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsÀttning och tidigare har gÄtt integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har anstrÀngande skoldagar till följd av att det krÀvs full koncentration för att höra vad klasskamraterna sÀger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krÀvs en bra ljudmiljö, det Àr fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.

The purpose of this essay was to examine pupils who leave the Swedish nine-year compulsory school system without reaching the requirements for the Swedish senior high school, and then to compare with those who reach the requirements. I used the following questions to help me reach this purpose:- Where in life are those pupils who reached the requirements for the Swedish senior high school?- Where in life are those pupils who did not reach the requirements for the Swedish senior high school?- What differences are noticeable between these two groups?The method that I used to examine these questions was to send out a questionnaire to the pupils. I also tried to make an explanation to the results with the help of Erwin Goffmanns theories.The result of this essay shows that there is not a big difference between the two groups. They both did equally well after they finished the Swedish nine-year compulsory school..

Den hÀr uppsatsen presenterar resultat frÄn intervjuer med Ätta lÀrare pÄ grundskolan angÄende begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att fÄ svar pÄ hur lÀrare pÄ grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lÀrarrollen har förÀndrats, synen pÄ begreppet handledning samt hur olika handledningstillfÀllen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas Äsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lÀrares syn pÄ handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och rÄd pÄ hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, sÀrskilt nÀr det gÀller elever i svÄrigheter. Respondenterna vill Àven att handledningstillfÀllet ska föregÄs av observation. Detta skiljer sig frÄn vad litteraturen sÀger.

Svenska sÄvÀl som utlÀndska myndigheter har insett vikten av att utveckla webbsidor för bland annat lokala myndigheter. Forskare pÄ Nya Zeeland har sammanstÀllt ett antal nyckelfaktorer som de funnit anvÀndbara vid utveckling av e-myndigheter i USA och dÀrefter undersökt om dessa Àr anvÀndbara Àven pÄ Nya Zeeland. Deras resultat visade pÄ ett behov av ytterligare forskning och den hÀr uppsatsen har dÀrför anvÀnt en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkÀt för att undersöka dessa nyckelfaktorers betydelse i Sverige. Undersökningen visade pÄ att flera av nyckelfaktorerna anses viktiga men att det i vissa fall saknas förstÄelse för dem pÄ lokal nivÄ. De slutsatser som dragits visar pÄ ett fortsatt forskningsbehov om de 16 nyckelfaktorerna men Àven pÄ att det krÀvs utbildning och stöd Ät de lokala myndigheterna för att alla i landet skall fÄ likvÀrdig service oavsett vilken kommun man Àr bosatt i..

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende pÄ Älder, intresse, förstÄelse samt pedagogens kunskap om elevernas förstÄelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade Är 3, 6, 9 pÄ grundskolan samt Är 3 pÄ gymnasieskolan. EnkÀterna utformades med nivÄanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik Àr svÄr. DÀremot visste inte pedagogerna pÄ gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svÄrt.

Följande studie har till syfte att undersöka hur lÀrarrekryteringsarbetet pÄ kommunala ochfristÄende gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige gÄr till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lÀrare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begÄvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter vÀger in i beslutet omanstÀllning. Sex rektorer frÄn sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre fristÄendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och teorier.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur vallöftesgivandet ser ut pÄkommunal nivÄ. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfÀrdade av olika partier. JÀmförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivÄn.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat pÄ dennationella nivÄn men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts pÄ de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgÄr ifrÄn ?pÄ en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest frÄn kommunala partier i tio kommuner inom VÀstraGötalandsregionen studeras.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.