Uppsatsen undersöker befolkningsförÀndring sett ur ett migrationsperspektiv under perioden 2000-2009. Studien visar att 145 av Sveriges 290 kommuner under 2000-talet har minskat i befolkning medan 140 kommuner har ökat i befolkning. Det grundlÀggande pro-blemet uppsatsen belyser Àr det faktum att 15 av dessa kommuner minskat i befolkning med mer Àn 10 procent. Utöver detta tillkommer att 29 kommuner haft en befolkningsökning pÄ mer Àn 10 procent. Utvecklingen orsakar en skevhet i den kommunala organisationen som medför problem ibland annat den kommunala budgeteringen.

Som omvÄrdnadsansvarig sjuksköterska vid kommunala Àldreboenden har sjuksköterskan ett övergripande ansvar över sÄvÀl omvÄrdnad av kund som ett ansvar över upprÀtthÄllande av goda relationer med nÀrstÄende. Det Àr viktigt att belysa kommunala sjuksköterskors upplevelser av olika möten med nÀrstÄende. Syftet med studien Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med nÀrstÄende inom kommunal Àldreomsorg. Detta för att upptÀcka eventuella brister och förbÀttringsomrÄden inom arbetet med nÀrstÄendekontakt och dess betydelse för omvÄrdnaden av den Àldre mÀnniskan. En manifest kvalitativ innehÄlls analys anvÀndes för att analysera de tio intervjuer som genomfördes med kommunala sjuksköterskor vid olika Àldreboenden i Norrbotten.

?I takt med avregleringen och privatiseringen av traditionellt statliga och kommunala verksamheter konkurrerar privata och offentliga aktörer i allt större utstrÀckning med varandra. Regeringen uppmÀrksammade detta vÀxande problem och för att rÄda bot pÄ detta infördes nya regler i konkurrenslagstiftningen som trÀdde i kraft den 1 januari 2010. Reglerna kretsar kring konfliktlösningsregeln vilken ger allmÀn domstol möjlighet att förbjuda en offentlig aktör att bedriva en viss verksamhet eller tillÀmpa ett förfarande som kan ha en konkurrenssnedvridande effekt pÄ marknaden. Verksamheter och förfaranden som Àr försvarliga utifrÄn allmÀn synpunkt eller förenliga med lag kan inte förbjudas med konfliktlösningsregeln.Författaren har utrett vilken typ av verksamheter och förfaranden som fÄngas av konfliktlösningsregeln och vilka problem som kan uppstÄ vid en tillÀmpning av konfliktlösningsregeln.Författaren har under uppsatsens gÄng kommit fram till att konfliktlösningsregeln fÄngar alla sÀljverksamheter och förfaranden som innebÀr att den offentlige aktörens sÀljverksamhet eller förfarande utgör en begrÀnsning av konkurrensen.

Bakgrund: SprÄkets utveckling Àr det mest betydelsefulla i ett barns liv, vilket ger identitet och tillhörighet i en gemenskap. Detta kan i dagens samhÀlle vara ett problem för barn med grav sprÄkstörning. Eleverna i studien har börjat sin skolgÄng i en tal- och sprÄkklass dÀr mÄlet Àr att de sÄ smÄningom skall inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar elever med grav sprÄkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Undersöknngen har genomförts med utgÄngspunkt i hur det pedagogiska arbetet bedrivs med elvernas fortsatta tal- och sprÄkutveckling och kunskapsutveckling, samt hur pedagoger och elever beskriver den sociala utvecklingen, dvs interaktionen mellan eleverna och deras lÀrare/klasskamrater.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som föresprĂ„kas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förstĂ„else för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod dĂ€r vi har samlat in primĂ€rdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frĂ„gor stĂ€llda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, pĂ„ fem grundskolor i Blekinge lĂ€n. Tre av dessa har kommunala huvudmĂ€n medan resterande tvĂ„ drivs av privata huvudmĂ€n. Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller mĂ„nga syften inom de budgetanvĂ€ndande skolorna vilket innebĂ€r att den fyller en viktig funktion. Friskolorna anvĂ€nde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning Ă€n de kommunala skolorna gjorde, men Ă€ndĂ„ kunde likheter med budgetlös styrning Ă€ven ses i de kommunala skolornas ekonomistyrning.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur nÄgra studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan arbetar med vÀgledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tÀnkas ha för att stötta vÀl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vÀgledningen i hög grad, för elever med ADHD frÀmst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De anvÀnder ingen speciellt utarbetad vÀgledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore vÀlkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat pÄ de problem som funnits, sett ur majoritetssamhÀllets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrÀtta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar pÄ hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna.Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning pÄ Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar pÄ frÄgorna:? Vilka problem har det enligt majoritetssamhÀllet funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan?? Vilka metoder har föresprÄkats som lösningar pÄ dessa problem?? Har det gÄtt att se nÄgot resultat av metoderna som anvÀnts?? Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna?Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter Är 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frÄgorna ovan.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda pÄ hur lÀrare som anvÀnt/anvÀnder programmet uppfattar verktyget. Jag vill Àven fÄ en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lÀrobok. M/P-programmet riktar sig till lÀrare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som lÀraren kan bygga sin matematikundervisning pÄ.

Med utgÄngspunkt frÄn Lpo 94 och kursplaner i grundskolan frÀmst för Är 1-3 ville vi med vÄra aktiviteter lyfta fram uterummets möjligheter till engagemang för hÄllbartlÀrande för elever i grundskolan. Vi utvecklade aktiviteterna för att kunna passa en Äldersintegrerad och mÄngkulturell grupp för att pÄvisa att alla elever kan inkluderas oavsett Älder, etnicitet och kultur. Det var vÀrdefullt att utveckla aktiviteterna sÄ varje elev ska kunna utgÄ frÄn sina förutsÀttningar och kunskapsnivÄer. Detta för att stimulera till engagemang och motivation och som kan synliggöra elevens metakognition vilket uterummet kan bidra till. Med utgÄngspunkt frÄn vÄr syn pÄ elevens lÀrande tÀnkte vi oss ett tematiskt arbetssÀtt nÀr vi utvecklade vÄra aktiviteter.

I bÄde nationella och internationella styrdokument uppmÀrksammas vikten av individanpassning och möjligheten att fÄ tillgÄng till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmÀssigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att fÄ tillgÄng till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svÄrigheter nÀr det gÀller att lÀsa, skriva och att rÀkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, bÄde en webbaserad enkÀt och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger frÄn grundskolan. EnkÀten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svÄrigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rÀttstavningsprogram samt minirÀknare.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vÀl gymnasieelevers kunskaper i Àmnet geografi överrensstÀmmer med vad kursplanen sÀger. Vidare var vÄrt syfte att utföra en jÀmförande analys mellan friskolor och kommunala skolor för att se om elevernas geografikunskaper skiljer sig Ät beroende pÄ elevens val av skolform. Fyra skolor deltog i vÄr empiriska undersökning, tvÄ friskolor och tvÄ kommunala skolor. GeografilÀrarna för respektive skola blev intervjuade och eleverna fick besvara ett sammansatt kunskapsprov baserat pÄ skolverkets kursplan för Geografi A. Resultatet visade pÄ att geografikunskaperna hos gymnasieeleverna var goda men att de skiljde sig Ät beroende pÄ var eleven studerade..

Flickor Àr oftast i minoritet bland de som besöker de kommunala fritidsgÄrdarna. GÄr det att förstÄ varför det Àr sÄ? I denna studie har jag undersökt jÀmstÀlldhetsarbetet inom fritidsgÄrdsverksamheten i en medelsstor svensk kommun. ForskningsfrÄgorna har handlat om att vilken syn pÄ kön och jÀmstÀlldhet som uttrycks i kommunala dokument, hur kön och jÀmstÀlldhet speglas i verksamheten och hur fritidsledarna ser pÄ kön och jÀmstÀlldhet. Resultatet visar relativt svaga skrivningar rörande jÀmstÀlldhet i de flesta av de dokument som styr fritidsgÄrdsverksamheten.

"Bostadspolitik i VÀsterÄs kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i VÀsterÄs under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmÀktige diskuterat frÄgan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i VÀsterÄs. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram vÀlfÀrdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utstrÀckning karakteriserades av tillfÀlliga ÄtgÀrder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjÀlp Ät bostadslösa arbetare.