Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att Àndra sin uppfattning om nÄgonting. Vi Àndrar ofta vÄrt sÀtt att se pÄ nÄgonting i vÄr omvÀrld pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare. Jag minns sjÀlv nÀr jag gick i grundskolan och Àndrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svÄrt att förstÄ och att jag aldrig skulle kunna rÀkna till 100. Min uppfattning Àndrades nÀr jag upptÀckte hur tallinjen Àr uppbyggd och att den Àr enkel nÀr du vÀl kan den.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Denna studie handlar om barns inflytande och delaktighet och pÄ vilket sÀtt lÀrare lÄter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien Àr att problematisera och visa pÄ hur verksamma lÀrare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande över sin egen vardag och om barn tillÄts bestÀmma. Studien bygger pÄ intervjuer med fem förskollÀrare och fyra grundskollÀrare.Resultatet visar att barn inflytande och delaktighet skiljer sig Ät mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av inflytande och delaktighet skiljer sig Ät i verksamheterna. VÄra intervjusvar pekar pÄ att förskollÀrarna lÀgger fokus pÄ barns idéer och initiativ och att barnen Àr delaktiga i de lÀrandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vÄr undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara pÄ dessa idéer och initiativ och utifrÄn dessa forma verksamheten.

Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebÀr för oss som blivande lÀrare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i Àmnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som Àr verksamma i grundskolan. I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet sÄsom musik, dans, bild, drama och rörelse. MÀnniskan ses som en helhet i en helhet och bör dÀrför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebÀr detta att allt lÀrande ska ingÄ i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt.

Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom omrÄden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten Àr ocksÄ resursfördelning. I kommuner fÄr prioritering och fördelning av resurser ske med hjÀlp av budgetering. Budgetprocessens innehÄll och tidsplan Àr av stor vikt för hur vÀl planerings- och budgetarbetet lyckas. Processen involverar ett flertal personer och Àr oftast vÀldigt tidskrÀvande.

Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

 Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

Arbetet har sin bakgrund i att Malmö stad under de senaste Ären delar ut datorer till bland annat eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Arbetet har Àven sin grund i forskningen kring TV- och dataspelsbruk. Arbetet syftar till att undersöka hur Malmös kommunala gymnasieskolor arbetar för att uppmÀrksamma negativt bruk av TV- och dataspel bland sina elever. Vidare att undersöka hur de kommunala gymnasieskolorna i Malmö arbetar för att stödja de elever som fastnar i ett negativt bruk av TV- och dataspel. Arbetet syftar Àven till att undersöka hur yrkesverksamma inom kommunala gymnasieskolor, definierar ett negativt bruk av TV- och dataspel.

Uppsatsen behandlar den kommunala sjÀlvstyrelsen och dess pÄverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle pÄverkas pÄ ett negativt sÀtt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i Àmnet. Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala sjÀlvstyrelsen har pÄverkats av EU-medlemskapet och pÄ vilket sÀtt denna pÄverkan har skett.Uppsatsen tillÀmpar teorier om policyprocesser, och dÄ frÀmst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och nÀringsliv samarbetar mer, bÄde vad gÀller EU-projekt men Àven i andra frÄgor.

I vÄr studie har vi försökt att klargöra vilka roller de förtroendevalda revisorer och de sakkunniga har i den kommunala revisionen. Vi har funnit att det finns en del problem nÀr det gÀller de förtroendevaldas brist pÄ kompetens och oberoende. Dessutom Àr de sakkunnigas pÄverkan under revisionsprocessen vÀldigt stor, vilket kan leda till att revision genomförs enligt samma mallar i flera olika kommuner och kommunen inte fÄr den sÀrprÀglade granskning som den kommunala revisionen Àr tÀnkt att resultera i..

Den hÀr uppsatsen handlar om musiklÀrares syn pÄ pojkar och flickor i den enskilda musikundervisningen, och hur musiklÀrare upplever det egna förhÄllningssÀttet till pojkar och flickor vid den kommunala musik och kulturskolan.Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om musiklÀrarna upplever nÄgra skillnader i pojkar och flickors beteende, och hur musiklÀrarna upplever att de bemöter eleverna utifrÄn ett genusperspektiv i den enskilda undervisningen.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem yrkesverksamma musiklÀrare i vÀstra VÀrmland och hur de utifrÄn sina upplevelser och uppfattningar har svarat pÄ underökningens frÄgestÀllningar.Undersökningen visar att musiklÀrarna upplever vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare visar studien att musiklÀrarna Àven bemöter eleverna olika utifrÄn om eleven Àr en pojke eller flicka..

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till kunskapsbildning kring mÄl- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie dÀr vi har intervjuat politiker och ledande tjÀnstemÀn inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanstÀllt empirin och dragit slutsatser utifrÄn vÄr analys av aktuell mÄl- och resultatstyrningsteori i ett spÀnningsfÀlt med olika intressen och behov. MÄl- och resultatstyrningen i den kommunala vÄrd- och omsorgsversamheten anvÀnds i ett spÀnningsomrÄde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det Àr en utmaning att fÄ styrmodellen att fungera optimalt i en sÄdan komplex organisation..

En öppen och transparent rekryteringsprocess borde vara sjÀlvklar i den offentliga sektorn. Trots det har sju vd-tjÀnster tillsatts utan att ha annonserats ut under de senaste tio Ären. Det visar vÄr kartlÀggning.Trots att Sverige Àr det tredje minst korrupta landet i vÀrlden, har det stormat kring Göteborgs kommun och de kommunala bolagen de senaste Ären. Mutor, korruption och kvittoskandaler har gjort att flera kommunala bolagschefer blivit ifrÄgasatta och nÄgra av dem har fÄtt gÄ pÄ grund av det bristande förtroendet för dem.I vÄr kartlÀggning granskar vi hur bolagscheferna hamnade pÄ högsta posten. Vi visar att nÀstan hÀlften av de vd:ar som tillsats under de senaste tio Ären i Göteborgs största kommunala bolag har rekryterats inifrÄn kommunen.

I dagens samhÀlle anvÀnds minirÀknaren i mÄnga vardagssituationer. I grundskolan sker rÀkning huvudsakligen med algoritmer. UtgÄngspunkten i detta examensarbete har varit att försöka att se om minirÀknaren anvÀnds med eftertanke i de olika stadierna i skolan och se vilka möjligheter det finns med att anvÀnda den som ett hjÀlpmedel. PÄ vilka sÀtt kan minirÀknaren anvÀndas för att hjÀlpa eleverna att förstÄ matematiken bÀttre? Eller Àr det kanske rent utav en fara att anvÀnda den innan eleverna har fÄtt en grundlÀggande förstÄelse för aritmetik? Vi kommer att inleda med en beskrivning av tidigare forskning om elevers lÀrande i matematik och titta pÄ vad denna forskning visat angÄende anvÀndningen av minirÀknaren.

Syftet med undersökningen har varit att studera hur ett antal elever pÄ IV-programmet med matematiksvÄrigheter har upplevt sin matematikundervisning i grundskolan. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes. Studien har haft en retrospektiv karaktÀr dÀr eleven i efterhand har sett tillbaka pÄ vad som hÀnt i grundskolan och matematikundervisning. Eleverna som intervjuades var tio stycken, 16-19 Är gamla. I analysen av resultatet framkom att elevernas matematikupplevelser ofta överskuggades av andra minnen.