VÄren 2008 saknade 23,4 procent av de elever som slutade Ärskurs nio i grundskolan fullstÀndiga betyg. Det innebÀr att de inte uppnÄdde betyget godkÀnt i ett eller flera av alla grundskolans Àmnen. Detta Àr med andra ord ett potentiellt, om inte redan ett stort och konkret samhÀllsproblem vilket kan fÄ förödande konsekvenser för den allmÀnna kompetensen i samhÀllet i ett framtida perspektiv. Jag menar alltsÄ helt enkelt att om utvecklingen fortsÀtter gentemot högre procenttal sÄ kommer hela Ärskullar pÄverkas negativt i och med att fÀrre och fÀrre naturligt tar stegen in i gymnasiet och senare ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera citat i vardera diskurs som pÄtalar riksdagspartiernas förslag till ÄtgÀrder samt tecken som har mer övergripande karaktÀr kring partiets politik som rör grundskolan.

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till kunskapsbildning kring mÄl- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie dÀr vi har intervjuat politiker och ledande tjÀnstemÀn inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanstÀllt empirin och dragit slutsatser utifrÄn vÄr analys av aktuell mÄl- och resultatstyrningsteori i ett spÀnningsfÀlt med olika intressen och behov. MÄl- och resultatstyrningen i den kommunala vÄrd- och omsorgsversamheten anvÀnds i ett spÀnningsomrÄde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det Àr en utmaning att fÄ styrmodellen att fungera optimalt i en sÄdan komplex organisation..

Den hÀr rapporten innehÄller mÀtningar och analyser av de kommunala trÄdlösa nÀtverken pÄ företagsbyarna FurunÀset och Acusticum i PiteÄ. PiteÄ NÀringsfastigheter AB (PNF), dÀr jag har utfört mitt examensarbete, vill veta hur det ser ut just nu pÄ de tvÄ företagsbyarna nÀr det gÀller tÀckning för det kommunala nÀtverket. I mitt uppdrag ingick Àven att föreslÄ hur man kanexpandera eller förbÀttra nÀtverket. I det existerande trÄdlösa nÀtet fanns det sju stycken kommunala accesspunkter pÄ FurunÀset samt nio stycken pÄ Acusticum.Rapporten belyser vad som kan förÀndras eller förbÀttras samt potentiell utbyggnad av nÀtverken. Rapporten diskuterar huruvida det Àr en bra idé att ha ett öppet, oskyddat trÄdlöst nÀt med beaktande av sÀkerhetsproblem och behov.Rapporten innehÄller:? Fördjupning av dagens trÄdlösa tekniker.? "Heatmaps" över den aktuella trÄdlösa tÀckningen hos Acusticum och FurunÀset.? Förslag och diskussion kring förbÀttringar/förÀndringar av nÀtverket.? Diskussion kring publika nÀtverk..

Syftet med studien var att ur baspersonalens perspektiv beskriva vÄrdtagarnas möjlighet till att vara delaktiga i aktivitet pÄ kommunala Àldreboenden. Undersökningspersonerna bestod av Ätta stycken baspersonal som arbetade pÄ kommunala Àldreboenden i norra Sverige. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Tidens inverkan pÄ vÄrdtagarnas möjlighet till aktivitet?, ?VÄrdtagarnas vilja och förmÄga till aktivitet? och ?Baspersonalens engagemang för att möjliggöra aktivitet?. Resultatet visade vikten av att planera in aktiviteter för att dessa ska bli utförda.

Innan eleverna lÀmnar grundskolan ska de ha nÄtt upp till de mÄl som Àr satta för godkÀnt i matematik för Är 9. Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur nÄgra skolor i en norrlÀndsk stad arbetar med problematiken att alla elever ska bli godkÀnda i matematik nÀr de gÄr ut grundskolan. De forskningsfrÄgor jag utgÄtt frÄn Àr: Hur kan en matematiklÀrare vid en högstadieskola i en norrlÀndsk stad angripa problematiken att alla elever ska ha godkÀnt i matematik nÀr de lÀmnar grundskolan? Vad kÀnner matematiklÀrare vid högstadieskolor i en norrlÀndsk stad inför uppgiften att fÄ alla elever godkÀnda i matematik innan de lÀmnar grundskolan? För att ta reda pÄ detta har jag valt att göra tre djupintervjuer med matematiklÀrare, samt en mer kvantitativ enkÀtundersökning bland matematiklÀrarna pÄ respektive skola för att fÄ reda pÄ deras kÀnslor. Resultatet visar bl.a.

Jag har fÄtt den uppfattningen att lÀromedel anvÀnds ofta. För att anvÀnda detta medel pÄ ett bra sÀtt, borde de dÀrför vara vÀlgjorda utifrÄn mÄnga faktorer. Jag vill se hur innehÄllet i de lÀromedel som idag anvÀnds pÄ skolor runt omkring motsvarar de mÄl som kursplanen för fysik i grundskolan har. FrÄgestÀllningarna Àr följande:- PÄ vilket sÀtt behandlar lÀromedlen i fysik mÄl som finns i kursplanen för fysik i grundskolan?- Hur uppfattar fysiklÀrare de lÀromedel de anvÀnder sig av?- Hur anvÀnder fysiklÀrare lÀromedlen i sin undervisning?Genom en textanalys har jag jÀmfört lÀromedlens innehÄll med de mÄl som finns i grundskolans kursplan för fysik under rubriken MÄl som eleverna skall ha uppnÄtt i slutet av det nionde skolÄret, betrÀffande natur och mÀnniska.

Elever i den svenska grundskolan blir allt sÀmre pÄ matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att besvara om anvÀndandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbÀttrar elevernas matematikkunskaper och vad som pÄverkar anvÀndandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie Àr baserad pÄ nio tidigare studier. Den visar att anvÀndning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer pÄverkar resultatet och hur materialet anvÀnds, lÀrarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lÀrarens egen kompetens att anvÀnda sig av materialet i undervisningen..

Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att Àndra sin uppfattning om nÄgonting. Vi Àndrar ofta vÄrt sÀtt att se pÄ nÄgonting i vÄr omvÀrld pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare. Jag minns sjÀlv nÀr jag gick i grundskolan och Àndrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svÄrt att förstÄ och att jag aldrig skulle kunna rÀkna till 100. Min uppfattning Àndrades nÀr jag upptÀckte hur tallinjen Àr uppbyggd och att den Àr enkel nÀr du vÀl kan den.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vad som betraktas som matematiksvÄrigheter i grundskolan, skolÄr 1-9, och hur undervisande lÀrare i matematik och specialpedagoger benÀmner svÄrigheterna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om matematiksvÄrigheter. Genom intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra matematiklÀrare klargörs deras sÀtt att se pÄ matematiksvÄrigheter och hur dessa benÀmns. Det sammanfattande resultatet visar pÄ att det finns mÄnga olika sÀtt att definiera matematiksvÄrigheter. Det visade sig inte finnas nÄgon gemensam terminologi hos de olika pedagogerna..

Kommunala stöd till enskilda nÀringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebÀr en ineffektiv anvÀndning av offentliga medel. StödÄtgÀrderna kan ta sig i uttryck pÄ vitt skilda sÀtt; det kan röra sig om allt frÄn underprisförsÀljningar av fastigheter till kommunal borgen. PÄ senare tid har problemet uppmÀrksammats i samhÀllsdebatten och det finns flera fall dÀr kommunala stödÄtgÀrder har ifrÄgasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremÄl för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut ocksÄ underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhÄller kommunalt stöd fÄr en betydande fördel jÀmfört med övriga konkurrenter pÄ marknaden.

Syftet med arbetet Àr att förstÄ vad en grupp lÀrare i grundskolan förvÀntar sig av specialpedagogen. Med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda pÄ vilka förvÀntningar som finns. Sammanfattningsvis fÄr jag uppfattningen att förvÀntningarna pÄ specialpedagogen överensstÀmmer ganska bra med vad som stÄr i styrdokument och vad vi lÀrt oss pÄ utbildningen. Man förvÀntar sig att specialpedagogen ska arbeta pÄ tre nivÄer, individ- grupp- och organisatorisk nivÄ..

Andersson, Irja. & Jönsson, Bengt. (2006) GrundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan - Möjligheter och hinder. (Inclusion of students with learning disabilities in the compulsory school ? possibilities and obstacles). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter respektive hinder som finns nÀr det gÀller grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan samt belysa vikten av ett bra samarbete mellan de bÄda skolformerna som grund för en lyckad integrering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de hÀr frÄgestÀllningarna samt visar lÀsaren pÄ vikten av de bÄda skolformerna ska nÀrma sig varandra. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka vilka möjligheter och hinder som styr grundsÀrskoleelevers integrering i grundskolan. Intervjuerna genomfördes i tvÄ skilda kommuner pÄ fyra olika skolor för att upptÀcka eventuella likheter och skillnader.

Den hÀr uppsatsen presenterar resultat frÄn intervjuer med Ätta lÀrare pÄ grundskolan angÄende begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att fÄ svar pÄ hur lÀrare pÄ grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lÀrarrollen har förÀndrats, synen pÄ begreppet handledning samt hur olika handledningstillfÀllen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas Äsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lÀrares syn pÄ handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och rÄd pÄ hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, sÀrskilt nÀr det gÀller elever i svÄrigheter. Respondenterna vill Àven att handledningstillfÀllet ska föregÄs av observation. Detta skiljer sig frÄn vad litteraturen sÀger.

Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra tvÄ lÀromedel i svenska för Ärskurs ett i grundskolan, ett frÄn 1948 och ett frÄn 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jÀmstÀlldheten fÄtt ett större genomslag i den modernare lÀroboken. En innehÄllsanalytisk metod anvÀnds och resultatet visar att trots att bÄda böckerna lever upp till jÀmstÀlldhetskravet 40-60 nÀr det gÀller representation av mÀn och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sÀgas vara jÀmlik..

Detta examensarbete undersöker vilken lÀsinlÀrningsmetod som lÀrare i grundskolan frÀmst anvÀnder nÀr de möter en elev som ska starta sin lÀsinlÀrning. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare. TvÄ lÀrare Àr frÄn södra Sverige och fyra Àr frÄn mellersta Sverige, varav tvÄ Àr verksamma lÀrare och tvÄ Àr pensionerade sedan fyra Är tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den lÀsinlÀrningsmetod som förekommer mest i grundskolan Àr ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de anvÀnder eller har anvÀnt metoden nÀr de ska lÀra en elev att lÀra sig lÀsa.