JÀmfört med andra branscher har fastighetsmarknaden lÄg avkastning pÄ totala tillgÄngar, de utnyttjar istÀllet en hÀvstÄngsstrategi för att skapa mer effektiv utvÀxling pÄ eget kapital. Det finns mÄnga riskvariabler kopplat till fastighetsbranschen och flera sÀtt att differentiera sig frÄn den osystematiska risken. De kommunala fastighetsbolagen har en finansieringskÀlla Kommuninvest, som enbart vÀnder sig till allmÀnnyttiga bolag och inte privata aktörer.Syftet med uppsatsen Àr att historiskt analysera hur risk och avkastning genererats av kommunala och privata fastighetsbolag. Metoden Àr kvantitativ, kombinerat med en deduktiv metod och som har en förklarande ansats.UtifrÄn teori har vi formulerat tre hypoteser för att undersöka om vi kan finna indikatorer pÄ hur kommunala och privata fastighetsbolag skiljer sig till frÄn varandra. För att genomföra undersökningen har uppsatsen utgÄtt frÄn en kvantitativ metod och statistiska test har gjorts för att kunna analysera utfallen.Resultaten indikerar pÄ att det finns en signifikant skillnad mellan kommunala och privata fastighetsbolag i tvÄ av hypoteserna.

 Syftet med studien var att undersöka hur inre motivation och arbetstillfredsstÀllelse Àr relaterat till hög respektive lÄg personalomsÀttning och vad som Àr viktigt i valet att stanna pÄ sin arbetsplats.  Studien genomfördes som en enkÀtundersökning pÄ tvÄ kommunala förvaltningar, varav en hade hög personalomsÀttning och en hade lÄg personalomsÀttning. EnkÀten var uppdelad i tre delar med sammanlagt 49 frÄgor och besvarades av totalt 249 personer. De mÀtinstrument som anvÀndes var BNS (Basic Need Satisfaction at work Scale) som mÀter inre arbetsmotivation utifrÄn SDT (Self-Determination Theory) och MSQ (Minnesota Satisfaction Questionnaire) som mÀter inre och yttre arbetstillfredsstÀllelse. Resultatet visade att förvaltningen med hög personalomsÀttning hade högre yttre arbetstillfredsstÀllelse Àn förvaltningen med lÄg personalomsÀttning. .

Grundskolan i Sverige Àr obligatorisk för barn. De kan inte sjÀlva bestÀmma om de vill gÄ i grundskolan eller inte. Den Àr inte frivillig utan lagen sÀger att alla barn ska gÄ nio Är i grundskolan. I grundskolan runt om i Sverige arbetar det mÄnga personer som inte Àr behöriga att arbeta som lÀrare. LÀraryrket Àr ett yrke dÀr det förekommer att en outbildad kan tillfÀlligt ersÀtta en utbildad lÀrare.

Det hÀr arbetet handlar till stor del om huruvida teknikundervisningen som genomförs i grundskolans senare del har pÄverkat flickors val av gymnasieutbildning. De flickor som gÄr pÄ typiska manliga utbildningar har varit utgÄngspunkt för den hÀr studien. Antalet flickor som söker sig till dessa utbildningar Àr fÄ, vilket framkommer i statistiken över förstahandsval till gymnasieutbildningarna som presenteras i undersökningen. Dessa elever har genom intervjuer fÄtt möjlighet att berÀtta om varför de valt att gÄ de hÀr utbildningarna. Val av gymnasieutbildning kommer i stor utstrÀckning att pÄverka dessa elevers framtida yrkesroller.

Den kommunala revisionen skiljer sig frÄn den privata revisionen pÄ flera sÀtt. En viktig skillnad Àr att kommunernas revisorer vÀljs pÄ politiska grunder. Till sin hjÀlp anlitar de kommunala revisorerna sakkunniga bitrÀden som Àr yrkesrevisorer. De kommer frÄn privata revisionsbyrÄer eller i vissa fall frÄn egna kommunala revisionskontor. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad som pÄverkar den kommunala revisionskostnaden i Sveriges kommuner.

Denna observationsstudie utgÄr frÄn elevers bilder sÄ som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som visuella yttranden baserat pÄ semiotikens sÀtt att se pÄ bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med lÀroplanen för grundskolan och kursplanen för bildÀmnet i grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat stÀlls. Tre pedagoger, en frÄn varje skola, Àr kompletterande informationskÀllor till elevernas bilder.  Studiens syfte Àr att försöka belysa hur den visuella yttranderÀtten i grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderÀtt och undervisningens mÄl kan se ut. I arbetet stÀlls frÄgor som: I vilken utstrÀckning Àr grundskolan en plats för visuell yttranderÀtt? Vilken funktion fÄr elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? NÀr blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och fÄr representera en samlad bild av yttranderÀtten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder pÄ att elevernas bilder har en svag stÀllning ur kommuni kationssynpunkt, dÄ bilderna i större utstrÀckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition Àn som sprÄkligahandlingar.

I tidigare forskning har det framkommit att elever som undervisas efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan har olika möjligheter att delta i den ordinarie undervisningen med övriga elever. Syftet med examensarbetet Àr att redogöra för hur pedagoger beskriver att de arbetar med att inkludera elever som undervisas efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för en inkluderande skolverksamhet. Syftet har besvarats genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som undervisar elever som lÀser efter sÀrskolans kursplaner i grundskolan i de tidigare Äldrarna (F-5). Studiens resultat visar att det Àr stor skillnad i hur pedagoger arbetar för att inkludera elever. Pedagoger ger olika förutsÀttningar för eleven att delta i skolverksamheten beroende pÄ om undervisningen individanpassas samt vilket stöd eleven ges.

Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny lÀroplan för grundskolan som ska börja gÀlla lÀsÄret 2011/2012. Syftet med denna uppsats Àr att utreda begreppet kreativitet och sÀtta det i relation till den nya lÀroplanen, för att försöka förutsÀga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att fÄ utrymme i denna. Arbetet med detta krÀver att jag Àven studerar tidigare lÀroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlÀgger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat Àr inte slutliga, i och med att den nya lÀroplanen inte Ànnu Àr presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya lÀroplanen kommer att ge fÀrre tillfÀllen för kreativitet och skapande i svensk grundskola Àn nuvarande lÀroplan, Lpo 94..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrare i Ärskurs 4-6 reflektioner kring det laborativa arbetssÀttet. Studien innefattar en jÀmförelse mellan lÀrare som arbetar pÄ kommunala skolor och lÀrare som arbetar pÄ friskolor med Montessoripedagogik. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn behandlar vid vilka matematiska omrÄden lÀraren vÀljer respektive vÀljer bort att anvÀnda laborativt material samt vilka möjligheter, fördelar, utmaningar och hinder lÀrare urskiljer med laborativt arbetssÀtt. En kvalitativ metod med intervjuer valdes för att undersöka lÀrares reflektioner. Resultatet visar att det finns somliga skillnader mellan hur lÀrare frÄn kommunala skolor respektive friskolor med Montessoripedagogik förhÄller sig till laborativt arbetssÀtt.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka progressionen i friluftsundervisningen pÄ tvÄ grundskolor utifrÄn pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för Àmnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med bÄde rektorer, idrottslÀrare och fritidspedagoger tycker jag mig fÄtt en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fÄtt en uppfattning om hur kommunerna ser pÄ friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mÀngden friluftsliv beror pÄ idrottslÀrarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket frÄn skola till skola.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka för- och nackdelar pedagoger ser med integrering av sÀrskoleelever i grundskolan. Med detta vill vi fÄ fram vilken kompetens som behövs i arbetet med dessa elever. Vi vill Àven med studien fÄ fram om visionen en skola för alla Àr möjlig, utifrÄn pedagogernas instÀllning. VÄra frÄgestÀllningar Àr:?Vad sÀger pedagoger om fördelar respektive nackdelar av integrering av sÀrskoleelever??Vilken kompetens anser pedagoger att lÀrare behöver för att arbeta med integrerade sÀrskoleelever i grundskolan??Vilken instÀllning har pedagoger till visionen en skola för alla?Vi har valt att i vÄr kvalitativa studie dela ut intervjuenkÀter med öppna frÄgor.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att beskriva lÀrares syn pÄ andrasprÄksutveckling hos elever, som antingen diagnosticerats om sÀrskoleelever eller som riskerar att bli bedömda som sÀrskoleelever. Syftet Àr ocksÄ att peka pÄ skillnader i lÀrarnas förutsÀttningar att bedriva and-rasprÄksundervisning i grundskolans senare del och i gymnasiesÀrskolan.Teori: Studien Àr kvalitativ och Àr tolkad utifrÄn hermeneutisk utgÄngspunkt. Hermeneutikens frÀmsta redskap Àr tolkning, vars syfte Àr att leda till förstÄelse. En grund för att förstÄ Àr för-förstÄelsen och den utgörs av tidigare erfarenheter, lÀrdomar, kÀnslor och upplevelser. Den hermeneutiska processen vilar pÄ förförstÄelse, förstÄelse och förklaring, syntesen mellan dessa resulterar i tolkning.

Syftet med denna studie Àr att analysera tÀnkbara demokratiska konsekvenser som utvecklingen av de kommunala bolagen och införandet av koncernstyrning medfört. Studien har fokuserat pÄ politikers och allmÀnhetens möjligheter till insyn och pÄverkan i de kommunala bolagen. Avsikten Àr Àven att granska de demokratiska konsekvenserna som bildandet av koncernstyrningen medfört. Studien har avgrÀnsats till en fallstudie av koncernstyrningen i Halmstad dÀr intervjuer med inblandade kommunpolitiker och bolagsrepresentanter legat till grund för resultat- och analysdelen. Det som framkommit i studien Àr att kommunen utifrÄn kommunaldemokratiska teorier Àr en passiv Àgare till dess dotterbolag och att man generellt endast styr genom Àgardirektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka införandet av begreppet vÀrdegrund i den ursprungliga Lpo 94 samt dess förÀndrade betydelse i de senare lÀroplanerna för grundskolan: den reviderade Lpo 94 samt Lgr 11.Studien undersökte tre forskningsfrÄgor: Finns det en entydig vÀrdegrund i de studerade lÀroplanerna och texter? Hur förÀndras begreppet vÀrdegrunds innebörd frÄn Lgr 80 fram till Lgr 11? Varför förÀndras innebörden av begreppet vÀrdegrund i de studerade texterna? En variant en begrepphistorisk metod som gav möjlighet att se kontexten och begreppets förÀndrade innebörd över tid för att uppfylla syftet. Vad som kunde konstateras Àr att begreppet som infördes i debatten under tidigt 1990-tal hade föregÄngare i tidigare lÀroplaner och var dÀrmed inte unikt. Vad som dÀremot var mer unikt var begreppets diffusa natur, liksom den diffusa formuleringen kring vÀrdena som skall ingÄ. Försök att konkretisera begreppet vÀrdegrund och vÀrdena som ingÄr dÀr har ökat allt eftersom Ären gÄr och fick sin kulmen runt sekelskiftet i Utbildnings-departementets VÀrdegrundsprojekt.

Mitt syfte med den hör undersökningen Ă€r att belysa faktorer som kan styra valet av höglĂ€sningsbok bland klasslĂ€rare i Ă„rskurs tre i grundskolan. Mina frĂ„gestĂ€llningar var: Vilka böcker anvĂ€nds vid höglĂ€sning av lĂ€rare i Ă„rskurs tre i grundskolan som ingĂ„r i min studie? Hur beskriver lĂ€rarna valet av höglĂ€sningsbok? ÖverensstĂ€mmer de studerade lĂ€rarnas beskrivning av faktorer som pĂ„verkar valet med deras faktiska bokval?  Resultatet av min undersökning visade att det framförallt var fyra faktorer som uppkom oftare Ă€n andra. Dessa fyra mest förekommande faktorerna som pĂ„verkar lĂ€rarens val av höglĂ€sningsbok Ă€r sprĂ„ket i böckerna, författaren, elevernas möjlighet till igenkĂ€nnande, samt lĂ€rarens tidigare bekantskap med boken. Arbetet grundar sig i fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med grundskollĂ€rare i Ă„rskurs tre..