Sammanfattning   Syftet med min studie har varit att undersöka lärares uppfattningar om hur olika undervisningsmetoder främjar mer självständiga elever på trä och metallslöjden.Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan (slöjd) som genomfördes 1992 och 2003. Relevant forskning kring självständigt arbete har granskats. Därefter har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex trä- och metallslöjdlärare och observationer i respektive lärares klassundervisning. Jag har även kopplat mina studier till vad läroplanerna 1962, 1969, 1980 och 1994 säger om självständigt arbete. Resultatet visar att alla lärarna som deltog i min studie använde sig av gemensamma genomgångar, enskilda utförliga instruktioner, diskuterade problem och design med eleverna, använde arbetsbeskrivningar, skisser, ritningar och litteratur för att få mer självständiga elever.

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser pedagogers syn på barns lärande.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka elevernas åsikter om vår definition av elevinflytande samt att se hur eleverna uppfattade ett specifikt arbetssätt med avseende på elevinflytande. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolår nio, i Luleå kommun. Undersökningsgruppen bestod av fjorton flickor och åtta pojkar. De mätinstrument vi använde oss av i undersökningen var observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Resultatet visade att eleverna verkade tycka att det var roligt att själva välja arbetssätt, tidsåtgång och sätt att kontrollera kunskaperna på.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka lärare och elevers syn på geografi. För att ta reda på detta har vi använt oss av enkätstudier bland grundskollärare, samt elevintervjuer utförda i årskurs 2. Vi har även berört ny forskning inom dagens miljöproblematik och kopplat den till varför det är viktigt med geografi i skolan. För att se barns tolkningar av geografi och läroböcker inom ämnet, använde vi oss av en lärobok anpassad för årskurs 1-3 vid intervjutillfällena. Vår hypotes, som varit att eleverna i denna ålder inte har så stor kännedom om geografiska begrepp i sin närmiljö, har stämt bra överens med de resultat vi uppnått.

Denna studie har som syfte att undersöka hur elever uppfattar Informations- och Kommunikationsteknik i undervisningen. För att undersöka detta har 8 elever i årskurs två och tre på gymnasiet intervjuats om deras uppfattning av och synpunkter på att arbeta med IKT i undervisningen. Resultatet visar att eleverna är mycket positiva till detta sätt att arbeta. De ser det som ett nytt och varierat undervisningssätt som ger eleverna möjligheter att få en bättre kontakt med läraren. Eleverna känner att de får en ökad förståelse, att lärandet blir mer interaktivt och att det ger dem en möjlighet att lära av varandra.

Skolans styrdokument är mycket tydliga vad gäller lärares uppdrag att skapa en utbildning som är likvärdig för alla elever oavsett kön. Syftet med vårt arbete är därför att undersöka hur uppmärksamheten i klassrummet fördelas mellan flickor och pojkar. Vidare vill vi undersöka hur denna uppmärksamhet upplevs fördelad av eleverna, samt sätta in våra resultat i ett jämförande tidsperspektiv. Detta för att vi som framtida pedagoger ska få en ökad förståelse för hur situationen och klimatet i klassrummet kan se ut och på så vis kunna påverka eventuell ojämställdhet i rätt riktning. Vårt syfte har lett fram till följande frågeställningar: ? Hur är uppmärksamheten i klassrummet fördelad mellan flickor och pojkar i den klass i skolår 4 som ingår i studien och av vilken karaktär är uppmärksamheten? ? Hur upplever eleverna i klassen att uppmärksamheten i klassrummet är fördelad mellan flickor och pojkar? ? Hur ser undersökningsresultaten ut i ett jämförande tidsperspektiv? Undersökningsmetoderna var löpande observationer samt kvalitativa intervjuer.

Syftet med arbetet är att undersöka skolgårdens betydelse för grundskolan och hur den kan användas. Efter att ha studerat litteratur om skolgården valde jag att göra en fenomenografisk undersökning. Målet med fenomenografi är att beskriva de kvalitativt olika sätt en grupp människor uppfattar ett och samma fenomen. Utifrån mitt syfte och metod valde jag att undersöka hur vuxna uppfattar skolgårdens betydelse och hur den kan användas. Jag har intervjuat fem stycken personer med olika anknytningar till skolgården, två lärare, en landskapsarkitekt, en rektor och en projektledare på en Barn- och ungdomsförvaltning.

Den här rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). Från 1/1-06 gäller en förordning om att alla barn i grundskolan, särskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten är att undersöka vilken information lärare och elever fått om IUP, men också ta reda på deras inställning till och uppfattning om IUP.För att få reda på detta har jag intervjuat fem lärare och fem elever. Lärarna har mellan 3-20 års erfarenhet av skolarbete. Eleverna går i skolår 1-6.

The purpose of this essay was to examine pupils who leave the Swedish nine-year compulsory school system without reaching the requirements for the Swedish senior high school, and then to compare with those who reach the requirements. I used the following questions to help me reach this purpose:- Where in life are those pupils who reached the requirements for the Swedish senior high school?- Where in life are those pupils who did not reach the requirements for the Swedish senior high school?- What differences are noticeable between these two groups?The method that I used to examine these questions was to send out a questionnaire to the pupils. I also tried to make an explanation to the results with the help of Erwin Goffmanns theories.The result of this essay shows that there is not a big difference between the two groups. They both did equally well after they finished the Swedish nine-year compulsory school..

Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger.

Vår studie ger en inblick i hur platsannonser från kommunala grundskolor som söker specialpedagog stämmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.

SyfteFör de flesta barn går det lätt att utveckla skriftspråket och läsningen under det första skolåren men för en del barn kan det vara svårt, och i vissa fall nästan omöjligt, att knäcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade läs- och skrivsvårigheter under andra skolåret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolåret (Häggström, 2003). Syftet med den här undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med äldre elever i grundskolan resonerar kring läs- och skrivsvårigheter och följande frågor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger läs- och skrivsvårigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptäcka, förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag använt mig av perspektiv på specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) när jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).

Vi som arbetar i skolan har ett demokratiskt uppdrag; vi ska förmedla demokratiska grundprinciper och i demokratins anda ska sålunda eleverna få vara med och påverka sin studiekontext med allt vad den innebär i form av miljö och utbildningsinnehåll. I skolan handlar det om att eleverna ska få utöva inflytande på sin skolas fysiska miljö men också sin utbildning och sitt lärande. En litterär studie har gjorts för att få vetskap om vad som står att läsa i bland annat styrdokument och forskning om elevinflytande. Att låta eleverna vara med och påverka sin skolgång är en självklarhet vilken regleras i skollag, skolförordning och läroplan. Även i de kommunala och de lokala styrdokumenten regleras elevinflytande.

Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden.Syftet med detta arbete är att titta på när engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i engelska ser ut.Frågeställningarna är följande:- När börjar lärarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lärarna?För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun.Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans år 1 eller år 2.

Rapportens syfte är att ta reda på hur elever i år 6 upplever att tala inför andra i skolan, främst i klassrummet. Samtidigt undersöks hur medvetna deras lärare är om vad just deras elever tänker och tycker om att uttrycka sig muntligt. Dessutom studeras vilka arbetssätt som pedagogerna använder för att stärka eleverna inför det muntliga framträdandet. Fem klasser och lärare har deltagit i undersökningen. Eleverna har svarat på enkät och pedagogerna har intervjuats.